Eget kapital i aktiebolag: bundet, fritt och förbrukat
Eget kapital är den post i balansräkningen som flest företagare tror att de förstår tills de ska förklara den. Den är inte pengar, den går inte att ta ut och den kan mycket väl vara negativ i ett bolag som har fullt på bankkontot. Samtidigt är det just den här posten som avgör hur mycket du får dela ut, om styrelsen riskerar personligt betalningsansvar och om bolaget är skyldigt att gå i likvidation. Den här guiden går igenom vad eget kapital består av, var gränsen mellan bundet och fritt går, vilka konton i BAS som används, hur posten förändras under ett år och exakt vad som händer när aktiekapitalet börjar ta slut. Kontonummer följer BAS-kontoplanen 2026. Regelhänvisningar avser aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2016:10 (K2) som den lyder efter ändringarna i BFNAR 2025:2, vilka tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.
Eget kapital i korthet
Om du har bråttom är det här det viktigaste att ta med sig:
- Eget kapital är en restpost, inte en tillgång. K2 punkt 15.2 definierar det som skillnaden mellan redovisade tillgångar och summan av redovisade skulder, avsättningar och obeskattade reserver.
- Två block. Bundet eget kapital får inte delas ut, fritt eget kapital får det. Uppdelningen står i 3 kap. 10 a § årsredovisningslagen.
- Bundet är aktiekapital, bunden överkursfond, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter.
- Fritt är fria fonder, balanserad vinst eller förlust och årets resultat. Är summan negativ heter posten i stället ansamlad förlust.
- Kontona ligger i BAS 2080-serien (bundet) och 2090-serien (fritt). Aktiekapitalet på 2081, den samlade vinsten på 2091, årets resultat på 2099.
- Lägsta aktiekapital är 25 000 kronor för ett privat aktiebolag, sedan den 1 januari 2020.
- Halva aktiekapitalet är gränsen. Understiger eget kapital hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning.
- Underlåtenhet kostar personligen. Styrelsens ledamöter svarar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer under den tid underlåtenheten består.
Vad är eget kapital?
Eget kapital är skillnaden mellan vad bolaget äger och vad bolaget är skyldigt. K2 punkt 15.2 uttrycker det som skillnaden mellan redovisade tillgångar och summan av redovisade skulder, avsättningar och obeskattade reserver. Det är alltså en restpost som räknas fram, inte något du kan peka på i verkligheten.
Det förklarar två saker som annars är förvirrande. Det första är att eget kapital står på skuldsidan i balansräkningen, trots att det inte är en skuld i vanlig mening. Balansräkningens vänstra sida visar vad pengarna har blivit, den högra visar var de kom ifrån, och eget kapital är den del som kom från ägarna och från vinster bolaget själv har tjänat in. Det andra är att eget kapital kan vara negativt. Det betyder inte att kontot är tomt, utan att skulderna är större än tillgångarna. Ett bolag kan ha en miljon på banken och samtidigt ha negativt eget kapital, om det också har skulder på två miljoner.
Vänd på resonemanget så syns nyttan: eget kapital är den buffert som ska absorbera förluster innan bolagets långivare och leverantörer drabbas. Det är därför lagstiftaren har låst en del av kapitalet i bolaget och lämnat resten fritt. Hela regelverket kring utdelning, kontrollbalansräkning och likvidation bygger på den uppdelningen. Av samma skäl får bolaget inte låna ut pengar till sina ägare, vilket vi går igenom i guiden om lån till delägare och förbjudna lån.
Bundet eget kapital
Bundet eget kapital är den del som inte får delas ut till aktieägarna. Enligt 3 kap. 10 a § andra stycket årsredovisningslagen ska följande tas upp som bundet: aktiekapital, bunden överkursfond, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter.
Aktiekapitalet är ägarnas insats och den enda posten varje aktiebolag alltid har. För ett privat aktiebolag är lägsta aktiekapital 25 000 kronor, en gräns som sänktes från 50 000 kronor den 1 januari 2020. Ett publikt aktiebolag måste ha minst 500 000 kronor. Beloppet på konto 2081 ska alltid motsvara det aktiekapital som är registrerat hos Bolagsverket, och en beslutad men ännu inte registrerad ökning redovisas så länge på 2082 Ej registrerat aktiekapital. Hur den allra första verifikationen ser ut går vi igenom i guiden om att bokföra bolagets bildande.
Bunden överkursfond uppstår när aktier tecknas till en kurs som överstiger kvotvärdet. Sedan den 1 januari 2021 finns två överkursfonder, en bunden och en fri, och det ska framgå av stiftelseurkunden eller emissionsbeslutet hur överkursen ska fördelas mellan dem. Väljer bolaget den bundna fonden stannar överkursen i bolaget på samma villkor som aktiekapitalet.
Reservfonden är ett arv. Kravet på obligatorisk avsättning av en del av vinsten till reservfond togs bort när nuvarande aktiebolagslag trädde i kraft 2006, så nybildade bolag har normalt ingen reservfond alls. Äldre bolag kan fortfarande ha kvar den, och belopp som tillfördes den gamla överkursfonden före den 1 januari 2006 flyttades då till reservfonden och är alltjämt bundet kapital.
Uppskrivningsfonden uppstår när en anläggningstillgång skrivs upp. Ett bolag som tillämpar K2 får enligt punkt 10.40 bara skriva upp byggnad och mark, vilket gör fonden ovanlig i mindre bolag.
Fond för utvecklingsutgifter krävs enligt 4 kap. 2 § årsredovisningslagen när ett aktiebolag aktiverar utgifter för eget utvecklingsarbete: motsvarande belopp ska då föras från fritt till bundet eget kapital. Ett K2-bolag får enligt punkt 10.4 inte alls redovisa en egenupparbetad immateriell anläggningstillgång som tillgång och kan därför aldrig ha någon sådan fond.
Kapitalandelsfonden uppstår när andelar i ett intresseföretag värderas enligt kapitalandelsmetoden. Ett K2-bolag får enligt punkt 19.6A inte använda den metoden, så den fonden kan lika lite förekomma. Det är förklaringen till att lagens lista har sex poster medan kontotabellen och K2-uppställningen längre ned är kortare: de två sista posterna finns i årsredovisningslagen, men är stängda för ett bolag som tillämpar K2.
Bundet betyder inte orörligt. Enligt 20 kap. 35 § aktiebolagslagen får den bundna överkursfonden och reservfonden minskas för att täcka en förlust när det inte finns fritt eget kapital som motsvarar den, för att öka aktiekapitalet genom fond- eller nyemission, och för återbetalning till aktieägarna om Bolagsverket ger tillstånd. Aktiekapitalet självt får enligt 20 kap. 1 § minskas för täckning av förlust, för avsättning till fritt eget kapital och för återbetalning till aktieägarna. Listorna ligger nära varandra men är inte identiska: fonderna får tas i anspråk för att öka aktiekapitalet, medan aktiekapitalet i stället får sättas ned till fritt eget kapital. För aktiekapitalet gäller enligt 20 kap. 23 § att minskning för förlusttäckning inte kräver tillstånd, medan de två andra ändamålen gör det.
Fritt eget kapital
Fritt eget kapital är den del bolagsstämman förfogar över. Enligt 3 kap. 10 a § tredje stycket årsredovisningslagen tas här upp fria fonder var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Är summan negativ byter rubriken namn till ansamlad förlust, och balanserad förlust och årets förlust tas upp som avdragsposter.
Fri överkursfond är den del av överkursen vid en emission som förs till den fria fonden. K2 punkt 4.12 innehåller ett detaljkrav som är lätt att missa: i posten Fri överkursfond redovisas endast det som har betalats under räkenskapsåret. Beloppet ska ingå i styrelsens förslag till resultatdisposition, och efter bolagsstämmans beslut ska det inte längre redovisas som fri överkursfond utan har gått upp i balanserat resultat.
Aktieägartillskott hamnar också här, och båda formerna går vi igenom i guiden om koncernbidrag och aktieägartillskott. Enligt K2 punkt 15.5 ska ett erhållet aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten Balanserat resultat när utfästelsen erhålls, och det gäller både villkorade och ovillkorade tillskott. För att tillskottet ska få redovisas krävs att bolaget har fått tillskottet, eller en utfästelse om det, senast på balansdagen. Beslutar stämman senare om återbetalning av ett villkorat tillskott ska fritt eget kapital minskas, enligt punkt 15.6, oavsett om utbetalningen har skett eller inte.
Skattemässigt skiljer sig de två formerna åt hos ägaren. Ett ovillkorat aktieägartillskott räknas som en ytterligare anskaffningsutgift för aktierna och höjer därmed omkostnadsbeloppet, medan ett villkorat tillskott inte får räknas in. Å andra sidan utlöser en återbetalning av ett villkorat tillskott ingen beskattning hos den som gjort det, eftersom den behandlas som återbetalning av ett lån. Hela skattebilden för bolaget går vi igenom i guiden om skatt i aktiebolag.
Egna aktier drar ned det fria kapitalet. Enligt 4 kap. 14 § tredje stycket årsredovisningslagen ska fritt eget kapital minskas med utgiften vid förvärv av egna aktier och ökas med inkomsten vid en överlåtelse. Egna aktier får aldrig tas upp som en tillgång.
Balanserat resultat och årets resultat
De två posterna som rör sig mest är balanserat resultat och årets resultat, och de hänger ihop i en kedja som upprepas varje år.
Årets resultat är samma belopp som står sist i resultaträkningen. Vid bokslutet förs det över från resultaträkningen till balansräkningen via konto 8999 Årets resultat mot konto 2099 Årets resultat. Under året som följer ligger det kvar och väntar på stämman.
Balanserat resultat är summan av alla tidigare års vinster och förluster som har lämnats kvar i bolaget, plus fria överkursfonder och aktieägartillskott från tidigare år. Det är alltså bolagets samlade sparade resultat sedan starten.
Kedjan ser ut så här. Vid ingången av det nya räkenskapsåret förs föregående års resultat om från 2099 till 2098 Vinst eller förlust från föregående år, en omföring som de flesta bokföringsprogram gör automatiskt när ett nytt år öppnas. På årsstämman beslutas sedan vad som ska hända med saldot: en del kan delas ut, resten balanseras i ny räkning och landar på 2091 Balanserad vinst eller förlust. Först då är föregående år färdigbehandlat. Hela kedjan från bokslutets sista verifikation till omföringen, med både vinst- och förlustfallet, går vi igenom i guiden om att bokföra årets resultat.
Ett vanligt missförstånd är att balanserat resultat skulle vara utdelningsbart i sig. Det är det inte automatiskt. Beloppet är visserligen fritt eget kapital, men vad som faktiskt får delas ut avgörs av beloppsspärren och försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen, och av att stämman inte får besluta om mer än vad styrelsen har föreslagit eller godkänt.
Kontona i BAS 2080- och 2090-serien
BAS-kontoplanen 2026 delar upp eget kapital på två kontogrupper med samma logik som lagen: 2080-serien är bundet, 2090-serien är fritt.
| Konto | Namn | Bundet eller fritt |
|---|---|---|
| 2081 | Aktiekapital | Bundet |
| 2082 | Ej registrerat aktiekapital | Bundet |
| 2085 | Uppskrivningsfond | Bundet |
| 2086 | Reservfond | Bundet |
| 2087 | Bunden överkursfond | Bundet |
| 2089 | Fond för utvecklingsutgifter | Bundet |
| 2091 | Balanserad vinst eller förlust | Fritt |
| 2093 | Erhållna aktieägartillskott | Fritt |
| 2094 | Egna aktier | Fritt |
| 2097 | Fri överkursfond | Fritt |
| 2098 | Vinst eller förlust från föregående år | Fritt |
| 2099 | Årets resultat | Fritt |
Kontonumret avgör inte hur posten ska presenteras. Konto 2093 Erhållna aktieägartillskott är ett eget konto i bokföringen, men i årsredovisningen ingår beloppet i posten Balanserat resultat enligt K2 punkt 4.12. Samma sak gäller 2098, som är ett arbetskonto mellan bokslutet och stämman och normalt är nollställt på balansdagen.
Två konton i grupperna hör inte hemma i ett aktiebolag alls. 2083 Medlemsinsatser och 2084 Förlagsinsatser används av ekonomiska föreningar, och 2087 har i BAS ett andrahandsnamn, Insatsemission, som också avser föreningar.
Så förändras eget kapital under året
Det bästa sättet att få grepp om posten är att följa ett bolag genom ett helt år. Exemplet nedan gäller ett aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, 25 000 kronor i aktiekapital och en ägare.
Ingående balans den 1 januari 2026:
| Konto | Belopp |
|---|---|
| 2081 Aktiekapital | 25 000 kr |
| 2091 Balanserad vinst eller förlust | 40 000 kr |
| 2099 Årets resultat (2025) | 20 000 kr |
| Summa eget kapital | 85 000 kr |
Steg 1, den 1 januari. Föregående års resultat förs om till väntkontot.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 2099 Årets resultat | 20 000 kr | |
| 2098 Vinst eller förlust från föregående år | 20 000 kr |
Steg 2, den 12 maj. Årsstämman beslutar om 50 000 kronor i utdelning. Beloppet är större än föregående års vinst, så resten tas ur den balanserade vinsten. Skulden till ägaren bokförs på 2898 Outtagen vinstutdelning.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 2098 Vinst eller förlust från föregående år | 20 000 kr | |
| 2091 Balanserad vinst eller förlust | 30 000 kr | |
| 2898 Outtagen vinstutdelning | 50 000 kr |
Steg 3, den 20 maj. Utdelningen betalas ut och skulden bokas bort.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 2898 Outtagen vinstutdelning | 50 000 kr | |
| 1930 Företagskonto | 50 000 kr |
Steg 4, den 15 november. Året har gått dåligt och ägaren skjuter till 80 000 kronor som ett ovillkorat aktieägartillskott.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 1930 Företagskonto | 80 000 kr | |
| 2093 Erhållna aktieägartillskott | 80 000 kr |
Steg 5, den 31 december. Bokslutet visar en förlust på 100 000 kronor, som förs över från resultaträkningen till balansräkningen.
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 2099 Årets resultat | 100 000 kr | |
| 8999 Årets resultat | 100 000 kr |
Utgående balans den 31 december 2026:
| Konto | Belopp | Bundet eller fritt |
|---|---|---|
| 2081 Aktiekapital | 25 000 kr | Bundet |
| 2091 Balanserad vinst eller förlust | 10 000 kr | Fritt |
| 2093 Erhållna aktieägartillskott | 80 000 kr | Fritt |
| 2099 Årets resultat | -100 000 kr | Fritt |
| Summa eget kapital | 15 000 kr |
Lägg märke till tre saker. Utdelningen träffade aldrig resultaträkningen, den flyttade bara kapital från bolaget till ägaren. Aktieägartillskottet gjorde inte heller det, trots att pengarna kom in på bankkontot, eftersom ett tillskott inte är en intäkt. Och det bundna kapitalet är oförändrat 25 000 kronor genom hela året, för det är bara det fria kapitalet som rör sig. Konteringen av själva stämmobeslutet, inklusive efterutdelning på extra bolagsstämma, går vi igenom i guiden om att bokföra lämnad utdelning.
Förbrukat aktiekapital
Förbrukat aktiekapital är ett vardagsuttryck utan egen definition i lagen. Det syftar på att bolagets ackumulerade förluster har ätit sig in i det kapital ägarna satte in, och Bolagsverket använder formuleringen att hälften av det registrerade aktiekapitalet är förbrukat.
Den gräns som faktiskt betyder något är enkel att räkna på: halva det registrerade aktiekapitalet. För ett bolag med 25 000 kronor i aktiekapital går gränsen vid 12 500 kronor. Sjunker det egna kapitalet under den nivån inträder skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning.
Med siffrorna från exemplet ovan ser det ut så här:
| Post | Belopp |
|---|---|
| Summa eget kapital 2026-12-31 | 15 000 kr |
| Registrerat aktiekapital | 25 000 kr |
| Hälften av aktiekapitalet | 12 500 kr |
| Marginal till gränsen | 2 500 kr |
Bolaget klarar sig, men med 2 500 kronor till godo. Utan aktieägartillskottet på 80 000 kronor hade det egna kapitalet i stället varit -65 000 kronor, alltså långt under gränsen.
Läs den raden en gång till innan du drar slutsatsen att allt var lugnt. Tabellen visar ställningen på balansdagen, och balansdagen är inte den tidpunkt lagen mäter på. Utdelningen i maj tog ned kapitalet till 35 000 kronor, och därefter växte årets förlust på 100 000 kronor fram under resten av året. Någon gång under hösten passerade bolaget alltså 12 500-gränsen, långt innan tillskottet kom in den 15 november. Att ägaren sköt till pengar just då är i sig ett tecken på att styrelsen såg vart det barkade. Skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning inträdde därmed under hösten, och den försvinner inte i efterhand för att bokslutet råkar landa på rätt sida gränsen. Ett bolag kan alltså se friskt ut på balansdagen och ändå ha haft en handlingsplikt mitt under året.
Det finns fyra vanliga sätt att reparera en kapitalbrist, och de kan kombineras:
- Aktieägartillskott. Snabbast av alla. Tillskottet ökar fritt eget kapital direkt när utfästelsen erhålls och kräver varken registrering eller beslut av Bolagsverket.
- Nyemission. Ökar det bundna kapitalet och kräver registrering hos Bolagsverket. Utgifter för att genomföra emissionen redovisas som kostnad, inte som en del av emissionen.
- Minskning av aktiekapitalet för täckning av förlust. Sänker gränsen i stället för att höja kapitalet, och kräver enligt 20 kap. 23 § inget tillstånd. Fällan ligger efteråt: under tre år efter registreringen får vinstutdelning enligt 20 kap. 30 § inte beslutas utan tillstånd, om inte aktiekapitalet efter eller i samband med minskningsbeslutet har ökats med minst minskningsbeloppet.
- Att tjäna pengar. Ett positivt resultat ökar eget kapital utan några formaliteter alls. Det är den långsammaste vägen, men den enda som löser grundproblemet.
Att omvandla ett lån från ägaren till ett ovillkorat aktieägartillskott är en variant av den första punkten. Skulden försvinner ur balansräkningen och beloppet hamnar i fritt eget kapital, vilket förbättrar ställningen med hela beloppet två gånger om: en gång genom att skulden bokas bort och en gång genom att kapitalet ökar.
Kontrollbalansräkning och personligt ansvar
Det här är den del av reglerna kring eget kapital som får verkliga konsekvenser för dig personligen, och den ligger i 25 kap. aktiebolagslagen.
När skyldigheten inträder
Enligt 25 kap. 13 § ska styrelsen genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning i två fall: när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller när det vid utmätning har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.
Två ord i paragrafen är viktigare än de ser ut. Skäl att anta betyder att skyldigheten utlöses av misstanken, inte av ett fastställt bokslut. En resultatrapport i oktober som pekar åt fel håll räcker. Genast betyder att det inte finns någon frist att luta sig mot; i praxis talas det om någon eller några månader beroende på bolagets storlek, men den som väntar tar risken själv.
Har bolaget ingen revisor, vilket de flesta mindre aktiebolag inte har, finns ingen granskning att ordna. Skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkningen är däremot exakt densamma. Har bolaget frivilligt utsett en revisor ska den personen granska handlingen och lämna ett yttrande över den.
Hur den värderas
En kontrollbalansräkning upprättas enligt tillämplig lag om årsredovisning, men 25 kap. 14 § öppnar för tre justeringar som en vanlig balansräkning inte gör, och kräver dessutom en fjärde:
- Tillgångar får tas upp till ett högre värde, och avsättningar och skulder till ett lägre, om värderingsprinciperna är förenliga med god redovisningssed.
- Tillgångar får redovisas till nettoförsäljningsvärdet.
- Skulder på grund av statligt stöd där återbetalningsskyldigheten beror på bolagets ställning behöver inte redovisas, om stödet vid konkurs eller likvidation ska betalas tillbaka först sedan övriga skulder har betalats.
- Obeskattade reserver ska delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld. Den punkten är inte frivillig, till skillnad från de tre föregående.
Justeringarna ska redovisas särskilt, och handlingen ska undertecknas av styrelsen. Den fjärde punkten är den som oftast räddar situationen i ett mindre bolag: har bolaget periodiseringsfonder eller överavskrivningar tillförs den obeskattade delen av dem, alltså beloppet efter avdrag för uppskjuten skatt, till det egna kapitalet.
Kontrollstämmorna
Visar kontrollbalansräkningen att det egna kapitalet understiger hälften av aktiekapitalet ska styrelsen snarast möjligt kalla till en första kontrollstämma, som prövar om bolaget ska gå i likvidation. Kontrollbalansräkningen och revisorns yttrande över den läggs fram där.
Beslutar stämman att driva vidare får bolaget en frist på åtta månader. Inom den tiden ska en andra kontrollstämma hållas, med en ny kontrollbalansräkning som visar om det egna kapitalet är återställt. Kravet vid det andra tillfället är hårdare än vid det första: nu ska hela det registrerade aktiekapitalet vara täckt, inte bara hälften. Genomgår bolaget en företagsrekonstruktion under fristen behöver den andra stämman inte hållas tidigare än två månader efter att rekonstruktionen upphört.
Hålls ingen andra kontrollstämma i tid, eller visar den nya kontrollbalansräkningen inte full täckning utan att stämman ändå har beslutat om likvidation, ska allmän domstol enligt 25 kap. 17 § besluta om likvidation. Detsamma gäller om handlingen inte har granskats av bolagets revisor. Styrelsen ska då själv ansöka hos tingsrätten inom två veckor från den andra kontrollstämman, eller från den dag då den senast skulle ha hållits.
Det personliga ansvaret
Enligt 25 kap. 18 § svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid en underlåtenhet består. Ansvaret utlöses av tre saker: att inte upprätta och låta granska kontrollbalansräkningen, att inte kalla till första kontrollstämman, och att inte ansöka hos tingsrätten när det krävs.
Det är värt att läsa den meningen långsamt. Ansvaret gäller nya förpliktelser som uppkommer medan underlåtenheten pågår, inte bolagets samlade skuldbörda. Men i ett bolag med löpande verksamhet uppstår nya förpliktelser varje vecka: hyra, löner, inköp och abonnemang. Ett halvår av passivitet kan därför bli ett stort personligt belopp.
Tre begränsningar finns. Ansvaret gäller inte för den som visar att hen inte har varit försumlig. Det upphör enligt 25 kap. 20 § för förpliktelser som uppkommer efter att ansökan gjorts, att en kontrollbalansräkning som visar full täckning har granskats och lagts fram på stämma, eller att likvidation har beslutats. Och enligt 25 kap. 20 a § upphör ansvaret om talan inte väcks inom tre år från att förpliktelsen uppkom eller inom ett år från det att den senast skulle ha fullgjorts. Det är två alternativa frister, så treårsgränsen ensam säger inte att ansvaret har upphört.
Enligt 25 kap. 19 § kan även en aktieägare bli solidariskt ansvarig, om hen med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i ett beslut att fortsätta verksamheten.
Eget kapital i årsredovisningen
Eget kapital dyker upp på tre ställen i en årsredovisning enligt K2, och de tre ska stämma överens.
I balansräkningen. Punkt 4.12 anger exakt vilka underrubriker, poster och summeringsrader ett aktiebolag ska använda:
| Underrubrik eller post | Del |
|---|---|
| Aktiekapital | Bundet |
| Ej registrerat aktiekapital | Bundet |
| Bunden överkursfond | Bundet |
| Uppskrivningsfond | Bundet |
| Reservfond | Bundet |
| Summa bundet eget kapital | Delsumma |
| Fri överkursfond | Fritt |
| Balanserat resultat | Fritt |
| Årets resultat | Fritt |
| Summa fritt eget kapital | Delsumma |
| Summa eget kapital | Totalsumma |
Uppdelningen får enligt 3 kap. 10 a § även göras i en egen räkning eller i en not i stället för i balansräkningen, men K2-uppställningen ovan är den vanliga vägen.
I förvaltningsberättelsen. Enligt 6 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen ska förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras, och K2 lägger den specifikationen i förvaltningsberättelsen. Den görs som en matris med posterna som kolumner och årets händelser som rader. Har bolaget fått eller betalat tillbaka aktieägartillskott ska det stå på en egen rad. Färdig exempeltext för hela avsnittet finns i guiden om förvaltningsberättelse för aktiebolag.
I förslaget till resultatdisposition. Enligt K2 punkt 5.8 ska förslaget avse summan av posterna under fritt eget kapital, alltså fri överkursfond, balanserat resultat och årets resultat. Uppställningen har två block som ska summera till samma belopp, och beloppen anges alltid i hela kronor även om resten av årsredovisningen är i tusental.
Har bolaget en ansamlad förlust i stället för fria vinstmedel finns det ingenting att disponera, men förslaget ska ändå lämnas. Då anges hur förlusten behandlas, normalt att den balanseras i ny räkning. Vilket regelverk du följer i övrigt påverkar hur posterna räknas fram, och skillnaderna går vi igenom i guiden om K2 eller K3.
Vanliga misstag att undvika
- Att tro att eget kapital är pengar. Posten är en restpost, inte ett saldo på ett bankkonto. Ett bolag kan ha gott om likviditet och negativt eget kapital samtidigt, och tvärtom.
- Att bokföra aktieägartillskott som en intäkt. Ett tillskott är kapital från ägaren, inte en affärshändelse i verksamheten. Det ska på konto 2093 och aldrig i resultaträkningen.
- Att dela ut ur bundet kapital. Bara fritt eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen får delas ut, och även då bara om utdelningen är försvarlig enligt försiktighetsregeln.
- Att vänta på bokslutet med kontrollbalansräkningen. Skyldigheten utlöses av skäl att anta att kapitalet är under gränsen, inte av att förlusten är fastställd. Väntetiden är det som skapar det personliga ansvaret.
- Att räkna gränsen på det egna kapitalet i stället för på aktiekapitalet. Gränsen är hälften av det registrerade aktiekapitalet, alltså ett fast belopp som inte rör sig när resultatet gör det.
- Att glömma obeskattade reserver i kontrollbalansräkningen. De ska delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, vilket ofta lyfter det egna kapitalet rejält.
- Att lämna kvar fri överkursfond år efter år. I posten redovisas bara det som betalats under räkenskapsåret. Efter stämmans beslut ingår beloppet i balanserat resultat.
- Att inte stämma av matrisen mot balansräkningen. Utgående belopp i förvaltningsberättelsens specifikation ska vara exakt samma siffror som i balansräkningens egetkapitaldel.
Vanliga frågor om eget kapital
Vad är skillnaden mellan bundet och fritt eget kapital?
Bundet eget kapital får inte delas ut till aktieägarna, medan fritt eget kapital får det. Enligt 3 kap. 10 a § årsredovisningslagen består bundet eget kapital av aktiekapital, bunden överkursfond, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Fritt eget kapital består av fria fonder, balanserad vinst eller förlust och årets resultat. Uppdelningen är ett borgenärsskydd: den del av kapitalet som är bunden ska stanna i bolaget som en buffert för dem bolaget har skulder till.
Vad betyder förbrukat aktiekapital?
Förbrukat aktiekapital är ett vardagsuttryck för att bolagets ackumulerade förluster har ätit upp det egna kapitalet. Uttrycket har ingen egen definition i lagen, men den gräns som spelar roll är att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. För ett bolag med 25 000 kronor i aktiekapital går gränsen alltså vid 12 500 kronor. Passeras den ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning. Att det egna kapitalet är negativt är inte samma sak som att bolaget saknar pengar på kontot.
När måste en kontrollbalansräkning upprättas?
Enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller när det vid utmätning har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Skyldigheten utlöses av misstanken, inte av att förlusten är fastställd i ett bokslut, och den gäller när som helst under året. Har bolaget en revisor ska denne granska kontrollbalansräkningen och lämna ett yttrande över den.
Hur mycket får jag dela ut av det egna kapitalet?
Högst det fria egna kapitalet enligt den senast fastställda balansräkningen, och bara om utdelningen dessutom är försvarlig. Beloppsspärren i 17 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen kräver att det efter utdelningen finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Försiktighetsregeln i andra stycket kräver att utdelningen är försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Bolagsstämman får inte heller besluta om ett större belopp än vad styrelsen har föreslagit eller godkänt.
Var redovisas eget kapital i balansräkningen?
På skuldsidan, alltså i den högra delen av balansräkningen under rubriken Eget kapital, avsättningar och skulder. Ett aktiebolag som tillämpar K2 delar enligt punkt 4.12 upp posten i underrubrikerna Bundet eget kapital och Fritt eget kapital, var och en med en egen summeringsrad, och avslutar med Summa eget kapital. Uppdelningen får enligt 3 kap. 10 a § årsredovisningslagen även göras i en egen räkning eller i en not i stället för i själva balansräkningen.
Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit
Eget kapital är den post där bokföringen, årsredovisningen och aktiebolagslagen möts, och där ett litet fel får konsekvenser långt utanför balansräkningen. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren. Specifikationen av förändringar i eget kapital byggs av dina egna siffror, förslaget till resultatdisposition kontrolleras så att blocken summerar, och realtidsvalidering fångar upp fel innan du signerar med BankID och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket. Vill du läsa vidare har vi guider om att bokföra bolagets bildande, om bokslut steg för steg och om att bokföra lämnad utdelning. Har du frågor om just ditt egna kapital är du välkommen att kontakta oss.
Vi vill gärna höra från dig. Om du har frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta oss på hello@invenseit.com eller använd vårt kontaktformulär.
