Balansräkning: så läser och förstår du den

Balansräkningen är den av årsredovisningens rapporter som flest hoppar över och färst faktiskt läser. Det är synd, för det är här hela företagets ekonomiska ställning ryms på en enda sida. Resultaträkningen berättar hur året gick, men balansräkningen berättar var företaget står, vad det äger, vad det är skyldigt och hur mycket av kapitalet som faktiskt är ägarnas. Den här guiden går igenom hur balansräkningen är uppbyggd, vad varje block betyder, varför sidorna alltid är lika stora och vilka nyckeltal du kan läsa ut direkt ur den. Kontonummer följer BAS-kontoplanen 2026. Regelhänvisningar avser årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2016:10 (K2) som den lyder efter ändringarna i BFNAR 2025:2, vilka tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.

Balansräkning i korthet

Har du bråttom är det här det viktigaste:

• Balansräkningen är en ögonblicksbild. Den redovisar enligt 3 kap. 1 § årsredovisningslagen samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen, inte under året.
• Två sidor, samma pengar. Tillgångssidan visar vad kapitalet har blivit, sidan med eget kapital och skulder visar var det kom ifrån.
• Tillgångarna delas efter avsikt, inte efter typ. Stadigvarande bruk ger anläggningstillgång, allt annat är omsättningstillgång.
• Uppställningsformen är låst. Balansräkningen ska enligt 3 kap. 3 § upprättas enligt bilaga 1 till lagen, i kontoform, och posterna ska tas upp i den ordning som anges där.
• Mindre företag får förenkla. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman enligt 3 kap. 4 § femte stycket.
• Jämförelsetal krävs. Enligt 3 kap. 5 § ska föregående räkenskapsårs belopp anges för varje post.
• Balansomslutningen är summan av en sida. Den är ett av storlekskriterierna, men säger inget om lönsamhet.
• Soliditeten läser du direkt ur rapporten som justerat eget kapital genom balansomslutning.

Vad är en balansräkning?

En balansräkning är en uppställning i två delar som beskriver företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. Den ena delen listar tillgångarna. Den andra listar eget kapital, avsättningar och skulder. De två delarna summerar alltid till samma belopp, och det är den egenskapen rapporten har fått sitt namn av.

Det enklaste sättet att förstå varför är att läsa sidorna som svar på två olika frågor om exakt samma pengar. Tillgångssidan svarar på frågan vad har kapitalet blivit? Det kan ha blivit maskiner, ett varulager, obetalda kundfakturor eller pengar på bankkontot. Sidan med eget kapital och skulder svarar på frågan var kom kapitalet ifrån? Det kom från ägarna, från vinster som företaget behållit, från banken eller från leverantörer som ännu inte fått betalt. Eftersom varje krona på vänstra sidan måste ha kommit någonstans ifrån blir sidorna med nödvändighet lika stora.

Det förklarar också varför balansräkningen inte säger något om hur det går för företaget. Ett bolag kan ha en stor balansräkning och gå med förlust, och ett annat kan ha en liten balansräkning och vara mycket lönsamt. Balansräkningen visar ställning, resultaträkningen visar utveckling. Det är därför de alltid publiceras tillsammans, och varför vi behandlar dem i två artiklar som pekar på varandra. Hur årets vinst tar sig från den ena rapporten till den andra beskriver vi i guiden om resultaträkningen.

Balansdagen

Balansdagen är den sista dagen på räkenskapsåret, alltså den dag balansräkningen beskriver. För ett företag med kalenderår är det den 31 december. Ordet är viktigare än det låter, eftersom hela rapporten är knuten till just det datumet.

En balansräkning per den 31 december 2026 visar de kundfordringar som var obetalda den kvällen. Att en av dem betalades den 3 januari 2027 ändrar ingenting i rapporten, den fordran fanns på balansdagen och ska redovisas där. På samma sätt ska en leverantörsfaktura som avser december men som kom i januari ändå belasta 2026, eftersom skulden fanns på balansdagen även om pappret inte gjorde det. Det är den här principen som gör periodiseringar nödvändiga, och det är därför posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter respektive Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter finns i uppställningsformen över huvud taget.

Det finns en praktisk följd att ta med sig. Eftersom balansräkningen bara beskriver ett enda dygn går den att påverka med tajming. Ett bolag som betalar alla leverantörsskulder den 30 december får en mindre balansomslutning och en högre soliditet än om det betalar dem den 2 januari, utan att någonting reellt har förändrats. Läs därför alltid balansräkningen tillsammans med jämförelseåret, som lagen kräver att den innehåller.

Tillgångssidan: anläggningstillgångar

En anläggningstillgång är enligt 4 kap. 1 § årsredovisningslagen en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Definitionen handlar om avsikten med innehavet, inte om vad tillgången är eller hur länge den håller. Samma sorts föremål kan därför hamna på olika ställen i två olika företags balansräkningar: en skåpbil är anläggningstillgång hos måleriföretaget som kör runt i den och omsättningstillgång hos bilhandlaren som har den till försäljning.

Anläggningstillgångarna delas i tre grupper.

Immateriella anläggningstillgångar är rättigheter utan fysisk form. Här ändrade BFNAR 2025:2 uppställningsformen i K2, vilket är värt att känna till om du jämför med en äldre mall. Punkt 4.7 har numera posterna Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter, Hyresrätter och liknande rättigheter, Goodwill, Övriga immateriella anläggningstillgångar och Pågående förbättringar och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar. De två sista är nya. I den tidigare lydelsen fanns i stället bara posten Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar. Ett K2-bolag får enligt punkt 10.4 inte alls redovisa en egenupparbetad immateriell anläggningstillgång som tillgång, så posterna fylls i praktiken bara av sådant som köpts.

Materiella anläggningstillgångar är fysiska föremål: Byggnader och mark, Maskiner och andra tekniska anläggningar, Inventarier, verktyg och installationer, Förbättringsutgifter på annans fastighet, Övriga materiella anläggningstillgångar samt Pågående nyanläggningar och förskott. Det är här de flesta mindre bolag har hela sin anläggningssida, oftast på ett enda konto: 1220 Inventarier, verktyg och installationer, med de ackumulerade avskrivningarna som en avdragspost på 1229.

Finansiella anläggningstillgångar är långsiktiga innehav av värdepapper och fordringar: andelar i koncernföretag och intresseföretag, fordringar hos dem, ägarintressen i övriga företag, andra långfristiga värdepappersinnehav och andra långfristiga fordringar.

Det centrala med gruppen är att anläggningstillgångar skrivs av över nyttjandeperioden i stället för att kostnadsföras direkt. Avskrivningen är just den mekanism som flyttar värde från balansräkningen till resultaträkningen, år för år.

Tillgångssidan: omsättningstillgångar

Omsättningstillgång är allt som inte är anläggningstillgång. Det är tillgångar som är tänkta att omsättas, säljas eller förbrukas inom kort. Gruppen delas i fyra block, som i K2 punkt 4.7 heter:

• Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter, Varor under tillverkning, Färdiga varor, Handelsvaror, Övriga lagertillgångar, Pågående arbete för annans räkning och Förskott till leverantörer.
• Kortfristiga fordringar. Kundfordringar (1510), fordringar hos koncern- och intresseföretag, Övriga fordringar, Upparbetad men ej fakturerad intäkt samt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.
• Kortfristiga placeringar. Andelar i koncernföretag och övriga kortfristiga placeringar, alltså värdepapper som inte innehas stadigvarande.
• Kassa och bank. Kassa och bank (1910, 1930) samt Redovisningsmedel.

Ordningen är inte slumpmässig. Uppställningsformen listar tillgångarna efter stigande likviditet: högst upp det som är svårast att göra om till pengar, längst ned kontanterna. Det gör att du kan läsa av företagets betalningsförmåga genom att läsa nedifrån och upp.

En detalj som ofta missas: enligt 3 kap. 4 b § ska det för varje fordringspost under omsättningstillgångar anges hur mycket som ska betalas senare än ett år efter balansdagen. En kundfordran med lång kredittid är alltså inte automatiskt en anläggningstillgång, men den delen ska upplysas om.

Eget kapital och skulder

Den högra sidan har fyra block, i den här ordningen.

Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder, alltså en restpost. För ett aktiebolag ska det enligt 3 kap. 10 a § delas upp i bundet och fritt eget kapital. Bundet är enligt paragrafen aktiekapital (2081), bunden överkursfond, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Fritt är fria fonder, balanserad vinst eller förlust (2091) och årets resultat (2099). Ett K2-bolag har en kortare lista än lagens. K2 punkt 4.12 lägger till posten Ej registrerat aktiekapital för en beslutad men ännu inte registrerad fondemission eller nyemission, medan kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter inte kan förekomma alls, den sistnämnda eftersom punkt 10.4 stänger dörren för egenupparbetade immateriella tillgångar. Gränsen mellan blocken avgör hur mycket bolaget får dela ut, och den behandlar vi i detalj i guiden om eget kapital i aktiebolag.

Obeskattade reserver är en svensk specialitet som ligger mellan eget kapital och skulder. Här hamnar periodiseringsfonder (2110) och ackumulerade överavskrivningar (2150), alltså vinster som skjutits upp skattemässigt men ännu inte beskattats. Blocket är varken riktigt eget kapital eller riktigt skuld, vilket är precis vad som gör soliditetsberäkningen längre ned lite knepigare än den ser ut.

Avsättningar behandlas i eget avsnitt nedan.

Skulder delas i långfristiga och kortfristiga. Långfristiga är de som förfaller senare än ett år efter balansdagen: obligationslån, kontokredit, övriga skulder till kreditinstitut och skulder till koncernföretag. Kortfristiga är resten: leverantörsskulder (2440), skatteskulder (2510), övriga skulder och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (2990). Enligt 3 kap. 4 b § ska varje skuldpost delas upp i den del som förfaller inom ett år, den del som förfaller senare och summan av dem.

Avsättningar

Avsättningar är det block flest blandar ihop med skulder, och skillnaden är precis definierad. Enligt 3 kap. 9 § ska som avsättningar redovisas sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias.

Det är alltså osäkerheten som avgör. En leverantörsfaktura på 24 000 kronor med förfallodag den 31 januari är en skuld: både beloppet och tidpunkten är kända. Ett garantiåtagande på sålda produkter där du vet att någon kommer att reklamera men inte vem, hur mycket eller när är en avsättning. Bilaga 1 har tre poster: avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, avsättningar för skatter och övriga avsättningar. K2 punkt 4.7 delar i stället pensionsavsättningarna i två poster, en för dem som tryggats enligt tryggandelagen och en för övriga, och har ingen egen post för skatter. Ett garantiåtagande hamnar i båda uppställningarna i Övriga avsättningar.

Lagen sätter också en gräns i andra riktningen: avskrivningar och nedskrivningar får enligt samma paragraf inte redovisas som avsättningar. En värdenedgång på en tillgång hör hemma på tillgångssidan som en minskning, inte på skuldsidan som en avsättning.

Varför balansräkningen alltid balanserar

Det finns två svar, och båda är riktiga.

Det definitionsmässiga svaret är att eget kapital är en restpost. K2 punkt 15.2 definierar det som skillnaden mellan redovisade tillgångar och summan av redovisade skulder, avsättningar och obeskattade reserver. Om du flyttar över den definitionen till andra sidan likhetstecknet får du att tillgångar är lika med eget kapital plus skulder, per konstruktion. Det kan inte bli fel, för det är så storheten är definierad.

Det praktiska svaret är dubbel bokföring. Varje affärshändelse bokförs med lika stora belopp i debet och kredit, så summan av alla debetposter är alltid lika med summan av alla kreditposter. Balansräkningen är bara saldona av balanskontona sorterade i lagens ordning, och därför ärver den den egenskapen.

Ett konteringsexempel gör det konkret. Nordvik Konsult AB köper konferensutrustning för 100 000 kronor plus moms på leverantörsfaktura:

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1220	Inventarier, verktyg och installationer	100 000
2641	Debiterad ingående moms	25 000
2440	Leverantörsskulder		125 000

Tillgångarna ökar med 125 000 kronor och skulderna ökar med 125 000 kronor. Balansräkningen är lika stor på båda sidorna före och efter. När fakturan betalas ser det ut så här:

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
2440	Leverantörsskulder	125 000
1930	Företagskonto		125 000

Nu krymper båda sidorna med 125 000 kronor. Ingen av transaktionerna har rört resultaträkningen, för ingenting har förbrukats. Först när utrustningen skrivs av flyttas värde över till resultatet:

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
7832	Avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer	20 000
1229	Ackumulerade avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer		20 000

Balansen håller ändå, eftersom kostnaden i resultaträkningen till slut landar i posten Årets resultat på balansräkningens högra sida. Balanserar din balansräkning trots detta inte är det ett räknefel eller en verifikation som saknas, inte något företagsekonomiskt fenomen som behöver förklaras.

Uppställningsformen enligt årsredovisningslagen

Balansräkningen ska enligt 3 kap. 3 § första stycket upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till årsredovisningslagen, i kontoform. Till skillnad från resultaträkningen, där det finns två former att välja mellan, finns här bara en.

Bilaga 1 använder ett hierarkiskt system: versaler för huvudblock (A, B, C, D), romerska siffror för underrubriker (I, II, III) och arabiska siffror för de enskilda posterna. Den hierarkin är inte kosmetisk, för den avgör vad du får ändra på. Enligt 3 kap. 4 § ska posterna tas upp var för sig i angiven ordning, men:

• Poster med arabiska siffror ska anpassas efter verksamhetens särskilda inriktning, och får slås samman om beloppen är obetydliga eller om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna anges i not.
• Mindre företag får enligt femte stycket slå samman poster som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder om posterna föregås av arabiska siffror. Det är den regel som gör att en liten årsredovisning ser så mycket kortare ut än lagens bilaga.
• Nya poster får läggas till om innehållet inte täcks av de befintliga, och posterna får delas in i delposter.
• Rubriker med versaler och romerska siffror är däremot fasta.

Slår ett mindre företag samman poster gäller enligt 3 kap. 4 b § fjärde stycket kravet på uppdelning i kort- och långfristigt för de sammanslagna posterna i stället.

Ett komplett exempel på balansräkning

Så här kan en balansräkning se ut för Nordvik Konsult AB, ett mindre aktiebolag som tillämpar K2, för räkenskapsåret 2026 med 2025 som jämförelseår. Beloppen är i kronor.

Tillgångar	2026-12-31	2025-12-31
Anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer	385 000	310 000
Summa anläggningstillgångar	385 000	310 000
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	610 000	545 000
Övriga fordringar	42 000	38 000
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	88 000	72 000
Kassa och bank	1 120 000	905 000
Summa omsättningstillgångar	1 860 000	1 560 000
SUMMA TILLGÅNGAR	2 245 000	1 870 000

Eget kapital och skulder	2026-12-31	2025-12-31
Bundet eget kapital
Aktiekapital	25 000	25 000
Fritt eget kapital
Balanserat resultat	480 790	354 950
Årets resultat	369 210	285 840
Summa eget kapital	875 000	665 790
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder	420 000	300 000
Ackumulerade överavskrivningar	95 000	65 000
Summa obeskattade reserver	515 000	365 000
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut	300 000	380 000
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	214 000	181 210
Skatteskulder	41 000	33 000
Övriga skulder	165 000	145 000
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	135 000	100 000
Summa kortfristiga skulder	555 000	459 210
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	2 245 000	1 870 000

Lägg märke till tre saker. Sidorna summerar till samma belopp, 2 245 000 kronor. Jämförelseåret står bredvid, som 3 kap. 5 § kräver. Och de obeskattade reserverna står som ett eget block mellan eget kapital och skulderna, vilket är exakt vad som gör nyckeltalen i nästa avsnitt lite mer arbete än en enkel division.

Nyckeltal du kan läsa ut

Balansomslutning är summan av en sida, i exemplet 2 245 000 kronor. Den används som storlekskriterium i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen: ett företag är större om det under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överskridit mer än ett av villkoren 50 anställda i medeltal, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Överskrids högst ett av dem är företaget mindre och får tillämpa K2.

Soliditet är justerat eget kapital dividerat med balansomslutningen. Justerat eget kapital är redovisat eget kapital plus den del av de obeskattade reserverna som inte är latent skatt. Eftersom bolagsskatten enligt 65 kap. 10 § inkomstskattelagen är 20,6 procent för beskattningsår som börjat efter den 31 december 2020, är 79,4 procent av reserverna eget kapital och 20,6 procent en framtida skatteskuld. För Nordvik blir det 875 000 plus 79,4 procent av 515 000, alltså 1 283 910 kronor, dividerat med 2 245 000. Soliditeten är cirka 57 procent.

Kassalikviditet är omsättningstillgångarna exklusive varulager dividerat med de kortfristiga skulderna. Nordvik har inget lager, så det blir 1 860 000 dividerat med 555 000, alltså cirka 335 procent. Ett värde över 100 procent betyder att företaget kan betala sina kortfristiga skulder utan att sälja av lager.

Rörelsekapital är omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, här 1 305 000 kronor. Det är den buffert som finansierar den löpande driften.

Ett varningsord om alla fyra: de beskriver ett enda datum. Läs dem alltid mot jämförelseåret och mot branschen, aldrig som absoluta betyg.

Sambandet med resultaträkningen

De två rapporterna är hopkopplade i en enda punkt, och den är lätt att peka ut. Årets resultat i resultaträkningens sista rad är exakt samma belopp som posten Årets resultat under fritt eget kapital i balansräkningen. I exemplet ovan är det 369 210 kronor.

Det innebär att resultaträkningen kan läsas som en förklaring till hur en enda rad i balansräkningen blev som den blev. Under året samlas intäkter och kostnader upp på resultatkontona i kontoklass 3 till 8. Vid bokslutet nollställs de mot 8999 Årets resultat, och saldot förs över till balanskontot 2099 Årets resultat. Året därpå beslutar årsstämman vad som ska hända med beloppet, och det som balanseras i ny räkning flyttas till 2091 Balanserad vinst eller förlust. I exemplet ser du spåret av just det: bolaget hade 285 840 kronor i resultat 2025 och delade ut 160 000 kronor, vilket är varför balanserat resultat ökade från 354 950 till 480 790 kronor.

Hur den överföringen bokförs steg för steg går vi igenom i guiden om att bokföra årets resultat, och hela bokslutsarbetet i bokslut steg för steg.

Vanliga misstag att undvika

• Att klassificera efter tillgångens typ i stället för efter avsikten. Det är hur tillgången ska användas som avgör om den är anläggnings- eller omsättningstillgång, inte vad den är eller hur dyr den är.
• Att blanda ihop avsättning och skuld. Är både belopp och tidpunkt kända är det en skuld. Är förpliktelsen säker eller sannolik men beloppet eller tidpunkten oviss är det en avsättning.
• Att glömma jämförelseåret. 3 kap. 5 § kräver föregående års belopp för varje post. Mindre företag slipper räkna om jämförelsetalen vid principbyte, men bara om den bristande jämförbarheten upplyses om i noterna.
• Att slå ihop poster med romerska siffror. Förenklingsregeln för mindre företag gäller bara poster som föregås av arabiska siffror. Huvudrubrikerna är fasta.
• Att räkna soliditet på redovisat eget kapital. Utan tillägget för 79,4 procent av de obeskattade reserverna underskattas soliditeten systematiskt i bolag som gjort avsättningar.
• Att missa kort- och långfristigdelningen. 3 kap. 4 b § kräver att varje skuldpost delas upp i den del som förfaller inom ett år och den del som förfaller senare, plus summan.
• Att tro att en balansräkning som inte balanserar beror på verksamheten. Den beror på en missad verifikation eller ett räknefel.

Vanliga frågor om balansräkning

Vad visar en balansräkning?

Balansräkningen visar företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Det är en ögonblicksbild av ett enda datum, till skillnad från resultaträkningen som summerar ett helt räkenskapsår. Vänstra sidan visar vad pengarna har blivit, alltså vilka tillgångar företaget äger. Högra sidan visar var pengarna kom ifrån, alltså hur mycket som är ägarnas kapital och hur mycket som är lånat. Kravet står i 3 kap. 1 § årsredovisningslagen.

Vad är skillnaden mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar?

Skillnaden är avsikten med innehavet, inte tillgångens typ eller livslängd. En anläggningstillgång är enligt 4 kap. 1 § årsredovisningslagen en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten, och omsättningstillgång är allt annat. Samma sorts tillgång kan därför hamna på båda ställena: en bil är anläggningstillgång hos konsultfirman som kör den och omsättningstillgång hos bilhandlaren som säljer den. Uppdelningen styr både var posten hamnar i balansräkningen och hur den värderas.

Varför måste balansräkningen balansera?

Därför att de två sidorna beskriver samma pengar ur två olika vinklar, och för att dubbel bokföring registrerar varje affärshändelse med lika stora belopp i debet och kredit. Tillgångssidan visar vad kapitalet har blivit, och sidan med eget kapital och skulder visar var kapitalet kom ifrån. Eget kapital är dessutom definierat som en restpost, alltså skillnaden mellan tillgångar och skulder, vilket gör att sidorna är lika stora per konstruktion. Balanserar din balansräkning inte är det ett räknefel eller en missad verifikation, inte ett företagsekonomiskt fenomen.

Vad är balansomslutning?

Balansomslutningen är summan av balansräkningens ena sida, alltså summa tillgångar, som per definition också är lika med summan av eget kapital och skulder. Den beskriver hur stor balansräkningen är och används som ett av storlekskriterierna i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen: ett företag är större om det två år i rad överskrider mer än ett av gränsvärdena 50 anställda i medeltal, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Balansomslutningen säger däremot ingenting i sig om lönsamheten.

Hur räknar jag ut soliditet från balansräkningen?

Soliditeten är justerat eget kapital dividerat med balansomslutningen. Justerat eget kapital är redovisat eget kapital plus den del av de obeskattade reserverna som inte är en latent skatteskuld, alltså 79,4 procent av dem vid en bolagsskatt på 20,6 procent för beskattningsår som börjat efter den 31 december 2020. Ett bolag med 875 000 kronor i eget kapital, 515 000 kronor i obeskattade reserver och 2 245 000 kronor i balansomslutning har alltså en soliditet på cirka 57 procent. Nyckeltalet visar hur stor del av tillgångarna som är finansierad med eget kapital i stället för med skulder.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Balansräkningen är den rapport där ett fel i bokföringen syns tydligast, och den som Bolagsverket läser först. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren. Balansräkningen ställs upp enligt K2:s uppställningsform automatiskt, jämförelseåret hämtas från förra årets siffror, och realtidsvalidering kontrollerar att sidorna summerar innan du signerar med BankID och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket. Vill du läsa vidare har vi guider om resultaträkningen, om eget kapital i aktiebolag, om noter i årsredovisningen och om digital årsredovisning. Har du frågor om just din balansräkning är du välkommen att kontakta oss.