Bokslut steg för steg: komplett checklista för aktiebolag

Bokslutet är den punkt där ett års löpande bokföring ska bli ett rättvisande resultat. Det är också där de flesta fel dyker upp, oftast för att något stämts av för sent eller för att en kostnad hamnat i fel år. Den här guiden går igenom hela bokslutsarbetet för ett aktiebolag i åtta steg, i den ordning stegen faktiskt måste göras, med konteringsexempel enligt BAS-kontoplanen, de skatteregler som styr bokslutsdispositionerna och tidsgränserna hos Bolagsverket och Skatteverket. Siffror och regelhänvisningar avser räkenskapsår 2025 och 2026 om inget annat anges.

Bokslut i korthet

Om du har bråttom är det här det viktigaste att ta med sig:

• Bokslut är arbetet, årsredovisning är produkten. Bokslutet avslutar den löpande bokföringen, årsredovisningen är rapporten som byggs på bokslutets siffror och lämnas till Bolagsverket.
• Alla aktiebolag måste göra bokslut, även vilande bolag utan verksamhet.
• Tidsgränserna för ett kalenderårsbolag: årsstämma senast 30 juni, årsredovisningen hos Bolagsverket senast 31 juli, Inkomstdeklaration 2 senast 3 augusti (för räkenskapsåret 2025, inlämning 2026).
• Ordningen är inte valfri. Avstämning, periodisering, avskrivningar, lagervärdering, bokslutsdispositioner, skatt och sist årets resultat. Skatten går inte att räkna ut förrän dispositionerna är klara.
• Periodiseringsfond får ett aktiebolag sätta av med högst 25 procent av överskottet, och avdraget ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter avsättningsåret.
• Bolagsskatten är 20,6 procent och har varit det sedan 2021.
• Förseningsavgiften hos Bolagsverket är 7 500 kronor för ett privat aktiebolag redan vid en dags försening, för räkenskapsår som inleds 1 januari 2025 eller senare.
• Räkenskapsinformationen ska sparas i sju år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

Vad är ett bokslut?

Ett bokslut är den sammanställning som avslutar ett räkenskapsår. Under året bokförs affärshändelser löpande, men den löpande bokföringen ger sällan ett rättvisande resultat rakt av. Fakturor som betalats i december kan avse nästa år, semesterlöner som tjänats in ska belasta det år de tjänades in, inventarier ska kostnadsföras över sin livslängd och lagret ska värderas till det värde det faktiskt har på balansdagen.

Bokslutsarbetet består därför av två delar. Först en kontrollerande, där varje post i balansräkningen stäms av mot ett underlag utanför bokföringen. Sedan en justerande, där du bokför de verifikationer som flyttar intäkter och kostnader till rätt period, tar upp värdeminskningar och fördelar resultatet.

Resultatet av bokslutet är en färdig balansräkning och resultaträkning för räkenskapsåret. För ett aktiebolag är det underlaget till både årsredovisningen som lämnas till Bolagsverket och Inkomstdeklaration 2 som lämnas till Skatteverket. Ett slarvigt bokslut sprider sig alltså till två myndighetsinlämningar samtidigt.

Bokslut, årsbokslut och årsredovisning: skillnaden

Tre begrepp används ofta som synonymer trots att de betyder olika saker. Skillnaden styrs av bokföringslagen.

Begrepp	Vad det är	Vem berörs
Bokslut	Själva arbetet med att avsluta den löpande bokföringen	Alla bokföringsskyldiga
Förenklat årsbokslut	Förenklad avslutning enligt K1	Bland annat enskild näringsidkare med nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor
Årsbokslut	Avslutning enligt 6 kap. bokföringslagen, stannar i den egna bokföringen	Företag som inte ska upprätta årsredovisning
Årsredovisning	Offentlig rapport med förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt noter	Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar

För ett aktiebolag är valet enkelt: bolaget gör alltid ett bokslut och upprättar alltid en årsredovisning, oavsett storlek och oavsett om det haft omsättning under året.

Vilket regelverk årsredovisningen följer beror däremot på storleken. De flesta aktiebolag är mindre företag och får då välja det förenklade regelverket K2 (BFNAR 2016:10). Ett företag räknas som större om det två år i rad överskrider mer än ett av gränsvärdena 50 anställda i medeltal, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Större företag ska tillämpa K3 (BFNAR 2012:1). Bokföringsnämnden beslutade i juni 2025 om ändringar i båda regelverken som tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Bland annat måste bostadsrättsföreningar, företag med utländsk filial och företag som innehar kryptotillgångar gå över till K3. Vi går igenom gränsvärdena och skillnaderna post för post i guiden om K2 eller K3 för aktiebolag.

Vill du läsa mer om vad den färdiga rapporten innehåller och hur den lämnas in har vi en utförlig guide om digital årsredovisning.

Fristerna som styr tidsplanen

Bokföringslagen sätter en yttre gräns för årsbokslut: enligt 6 kap. 7 § ska det färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Ett aktiebolag avslutar däremot bokföringen med en årsredovisning i stället för ett årsbokslut, och då är det de bolagsrättsliga fristerna som sätter tidsplanen. De räknas bakåt från årsstämman.

Hållpunkt	Frist	Kalenderårsbolag med bokslut 31 december 2025
Årsredovisningen till revisorn (om bolaget har revisor)	Senast sex veckor före årsstämman	Cirka mitten av maj 2026
Årsstämma	Senast sex månader efter räkenskapsårets utgång	Senast 30 juni 2026
Årsredovisningen hos Bolagsverket	Senast sju månader efter räkenskapsårets slut	Senast 31 juli 2026
Inkomstdeklaration 2 till Skatteverket	Beror på när räkenskapsåret slutar	Senast 3 augusti 2026

I praktiken betyder det att ett kalenderårsbolag med revisor behöver ha bokslutet färdigt i mars eller april. Utan revisor finns mer marginal, men eftersom stämman ska fastställa resultat- och balansräkningen behöver siffrorna ändå vara klara i god tid före den 30 juni.

Missar bolaget inlämningen till Bolagsverket blir det dyrt. För räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare är förseningsavgiften för ett privat aktiebolag 7 500 kronor direkt efter sju månader, ytterligare 7 500 kronor efter två månaders ytterligare dröjsmål och därefter 15 000 kronor till, alltså sammanlagt upp till 30 000 kronor. För publika aktiebolag är avgifterna 15 000, 15 000 och 30 000 kronor. Har årsredovisningen inte kommit in inom elva månader från räkenskapsårets slut riskerar bolaget dessutom tvångslikvidation.

Deklarationens datum styrs av när räkenskapsåret slutar och skiljer sig från Bolagsverkets frister. Alla datum finns i vår guide om deklarationsdatum 2026.

Steg 1: Stäm av alla balanskonton

Bokslutsarbetet börjar alltid i balansräkningen. Principen är enkel: varje konto i kontoklass 1 och 2 ska kunna förklaras med ett underlag utanför bokföringen. Kan du inte visa vad saldot består av är posten inte avstämd, hur snyggt beloppet än ser ut.

Konto	Stäms av mot
1510 Kundfordringar	Kundreskontran, faktura för faktura
1460 Lager av handelsvaror	Inventeringslista per balansdagen
1630 Avräkning för skatter och avgifter	Skattekontoutdraget från Skatteverket
1930 Företagskonto	Kontoutdrag från banken per balansdagen
2440 Leverantörsskulder	Leverantörsreskontran
2610 Utgående moms och 2641 Debiterad ingående moms	Inlämnade momsdeklarationer och skattekontot
2710 Personalskatt och 2731 Avräkning lagstadgade sociala avgifter	Arbetsgivardeklarationerna

Skattekontot är det som oftast glider isär under året, eftersom moms, arbetsgivaravgifter, preliminärskatt och ränteposter alla passerar där. Stäm av 1630 mot skattekontoutdraget månad för månad och leta rätt på differensen, den försvinner inte av sig själv. Rutinen i detalj, med de vanligaste orsakerna till att kontot inte stämmer, finns i guiden om att bokföra skattekontot.

Momskontona ska tömmas mot 2650 Redovisningskonto för moms vid varje momsdeklaration. Ligger det saldon kvar på 2610 eller 2641 vid årets slut har någon period inte blivit avslutad. Hela rutinen, från omföring till avstämning mot skattekontot, finns i guiden om att bokföra momsdeklarationen.

Gå också igenom kundfordringarna och bedöm om någon fordran är osäker. En befarad kundförlust bokförs genom att 6352 Befarade förluster på kundfordringar debiteras och 1519 Nedskrivning av kundfordringar krediteras, vilket sänker fordringarnas värde utan att röra den ursprungliga fakturan. Blir förlusten sedan konstaterad bokas fordran bort mot 6351 Konstaterade förluster på kundfordringar, och först då får den utgående momsen justeras.

Steg 2: Periodisera intäkter och kostnader

Periodisering handlar om att flytta intäkter och kostnader till det år de hör hemma, oavsett när fakturan skickades eller betalades. Det är den enskilt viktigaste justeringen för att resultatet ska bli rättvisande.

Fyra typer av poster återkommer varje bokslut:

• Förutbetalda kostnader. Du har betalat i år för något som avser nästa år, till exempel hyra, försäkring eller licenser. Kostnaden flyttas till en fordran i balansräkningen.
• Upplupna kostnader. Något har förbrukats i år men faktureras nästa år, till exempel revisionsarvode, el eller bonus. Kostnaden tas upp i år mot en skuld.
• Förutbetalda intäkter. Du har fakturerat i år för en leverans nästa år. Intäkten skjuts fram.
• Upplupna intäkter. Du har utfört arbetet i år men fakturerar nästa år. Intäkten tas upp i år.

Ett bolag som betalar hyran kvartalsvis i förskott och i december betalar 60 000 kronor avseende januari till mars nästa år bokför så här på balansdagen:

Konto	Debet	Kredit
1710 Förutbetalda hyreskostnader	60 000 kr
5010 Lokalhyra		60 000 kr

Revisionsarvodet för året faktureras normalt först efter revisionen, alltså nästa räkenskapsår. Kostnaden hör ändå till det granskade året och tas upp som en upplupen kostnad:

Konto	Debet	Kredit
6420 Ersättningar till revisor	25 000 kr
2990 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		25 000 kr

Har bolaget anställda ska semesterlöneskulden räknas om per balansdagen. Ökar skulden för tjänstemän med 90 000 kronor ska även arbetsgivaravgifterna på beloppet periodiseras. Full arbetsgivaravgift är 31,42 procent under 2026, vilket ger 28 278 kronor:

Konto	Debet	Kredit
7290 Förändring av semesterlöneskuld	90 000 kr
2920 Upplupna semesterlöner		90 000 kr
7519 Arbetsgivaravgifter för semester- och löneskulder	28 278 kr
2941 Beräknade upplupna lagstadgade sociala avgifter		28 278 kr

Två förenklingsregler i K2 är värda att känna till. Beloppsregeln innebär att inkomster och utgifter som var för sig understiger 7 000 kronor inte behöver periodiseras. Gränsen låg tidigare på 5 000 kronor och höjdes genom ändringen i punkt 2.4, som tillämpas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. En årligen återkommande utgift behöver inte heller periodiseras om den kan antas variera med högst 20 procent mellan åren, men den regeln får inte tillämpas på personalkostnader. Båda är lättnader och inte skyldigheter, och väsentlighetsprincipen går före.

Om bolaget bokför löpande enligt kontantmetoden blir periodiseringsarbetet större, eftersom alla obetalda kund- och leverantörsfakturor måste bokas upp vid bokslutet. Vi jämför de två metoderna i guiden om kontantmetoden och fakturametoden.

Steg 3: Bokför avskrivningar

Anläggningstillgångar kostnadsförs inte direkt utan fördelas över den tid de används. Den planenliga avskrivningen bygger på tillgångens nyttjandeperiod. I K2 finns en förenklingsregel, den så kallade femårsregeln i punkt 10.27, som säger att nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar får bestämmas till fem år. Det är en möjlighet och inte ett tvång, men den gör att nyttjandeperioden inte behöver bedömas för varje enskild tillgång.

Ett bolag som köpt inventarier för 240 000 kronor och skriver av dem på fem år bokför 48 000 kronor per år:

Konto	Debet	Kredit
7832 Avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer	48 000 kr
1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer		48 000 kr

Skattemässigt gäller andra regler. Vid räkenskapsenlig avskrivning enligt 18 kap. inkomstskattelagen får bolaget välja mellan huvudregeln, ofta kallad 30-regeln, som ger avskrivning med 30 procent av avskrivningsunderlaget, och kompletteringsregeln, 20-regeln, som ger 20 procent per år av anskaffningsvärdet under fem år. Bolaget väljer den regel som ger störst avdrag, men reglerna får inte blandas inom samma tillgångsslag under ett och samma beskattningsår. Däremot får olika slag av tillgångar hanteras enligt olika regler, till exempel maskiner och inventarier enligt huvudregeln och immateriella rättigheter enligt kompletteringsregeln.

Räkenskapsenlig avskrivning kräver att avskrivningen i räkenskaperna motsvarar den skattemässiga. Är den skattemässiga avskrivningen större än den planenliga bokförs mellanskillnaden som en överavskrivning, vilket är en bokslutsdisposition. Med ett avskrivningsunderlag på 240 000 kronor ger 30-regeln 72 000 kronor, alltså 24 000 kronor mer än den planenliga avskrivningen:

Konto	Debet	Kredit
8850 Förändring av överavskrivningar	24 000 kr
2150 Ackumulerade överavskrivningar		24 000 kr

Passa samtidigt på att rensa anläggningsregistret. Tillgångar som är helt avskrivna och inte längre används ska bokas bort.

Steg 4: Värdera varulager och pågående arbeten

Har bolaget ett varulager ska det inventeras per balansdagen. Inventeringslistan är underlaget till lagerposten och ska sparas som räkenskapsinformation.

Värderingen följer lägsta värdets princip: lagret tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Skattemässigt finns dessutom en schablonregel i 17 kap. inkomstskattelagen som tillåter ett inkuransavdrag på 3 procent, alltså att lagret tas upp till 97 procent av det samlade anskaffningsvärdet. Schablonregeln är frivillig och får bara beräknas på anskaffningsvärdet.

Skillnaden mellan ingående och utgående lager bokförs som en lagerförändring. Minskar lagret från 320 000 till 285 000 kronor:

Konto	Debet	Kredit
4960 Förändring av lager av handelsvaror	35 000 kr
1460 Lager av handelsvaror		35 000 kr

Tjänsteföretag har i stället pågående arbeten att ta ställning till. Uppdrag på löpande räkning ska i K2 redovisas enligt huvudregeln, alltså successiv vinstavräkning i takt med att arbetet utförs. För uppdrag till fast pris får bolaget välja mellan huvudregeln och alternativregeln, där intäkten redovisas först när uppdraget är färdigställt. Bland Bokföringsnämndens ändringar som gäller för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 finns att uppdrag med positivt saldo inte längre får kvittas mot uppdrag med negativt saldo.

Steg 5: Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner är skattemässigt motiverade poster som gör att bolaget kan flytta resultat mellan år. De redovisas i kontogrupp 88 och motsvaras av obeskattade reserver i balansräkningen. Det är här den faktiska skattekostnaden bestäms, och därför måste de göras innan skatten kan beräknas.

Periodiseringsfond är den vanligaste dispositionen. Ett aktiebolag får sätta av högst 25 procent av överskottet av näringsverksamheten. Avdraget ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter avsättningsåret, vilket innebär att en avsättning för beskattningsåret 2025 måste vara återförd senast beskattningsåret 2031. Den äldsta fonden återförs alltid först, och bolaget kan ha flera fonder samtidigt.

Steg 5 till 7 följer ett och samma räkneexempel: ett bolag med 800 000 kronor i resultat före bokslutsdispositioner, inga överavskrivningar och inga skattemässiga justeringar utöver själva avsättningen. Avskrivningssiffrorna i steg 3 är alltså ett fristående exempel. Underlaget för avsättningen blir då 800 000 kronor och maximal avsättning 200 000 kronor:

Konto	Debet	Kredit
8811 Avsättning till periodiseringsfond	200 000 kr
2125 Periodiseringsfond 2025		200 000 kr

Avsättningen är inte gratis. På de periodiseringsfonder bolaget har vid beskattningsårets ingång beräknas en schablonintäkt som läggs till det skattepliktiga resultatet. Räntesatsen är statslåneräntan vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret slutar, dock lägst 0,5 procent. För beskattningsår som slutar under 2025 är den 1,96 procent och för beskattningsår som slutar under 2026 är den 2,55 procent. Ett bolag som går in i 2026 med 500 000 kronor i fonder får alltså en schablonintäkt på 12 750 kronor. Schablonintäkten bokförs inte, den redovisas bara i deklarationen.

Överavskrivningar enligt steg 3 är den andra vanliga dispositionen och fungerar på samma sätt: konto 2150 i balansräkningen växer, konto 8850 belastar resultatet.

Koncernbidrag kan användas för att jämna ut resultatet mellan bolag i samma koncern. Det givande bolaget bokför kostnaden på 8830 Lämnade koncernbidrag mot 2860 Kortfristiga skulder till koncernföretag, och det mottagande bolaget bokför intäkten på 8820 Mottagna koncernbidrag mot 1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag. Reglerna om avdragsrätt i 35 kap. inkomstskattelagen är detaljerade och kräver bland annat att dotterföretaget varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet.

Steg 6: Beräkna och bokför skatten

Nu först går skatten att räkna ut. Bolagsskatten är 20,6 procent av den beskattningsbara inkomsten och har legat på den nivån sedan 2021. En samlad genomgång av bolagets alla skatter finns i guiden om skatt i aktiebolag.

Skatten beräknas inte på det bokförda resultatet utan på det skattemässiga. Utgå från resultatet efter bokslutsdispositioner och justera för poster som skiljer redovisning och beskattning åt, till exempel ej avdragsgilla kostnader som representation över gränsbeloppen, förseningsavgifter och skattetillägg, ej skattepliktiga intäkter som utdelning på näringsbetingade andelar, schablonintäkten på periodiseringsfonder och eventuellt underskott från tidigare år.

Fortsätter vi exemplet ovan, med ett resultat före bokslutsdispositioner på 800 000 kronor, en avsättning till periodiseringsfond på 200 000 kronor och inga övriga justeringar, blir underlaget 600 000 kronor och skatten 123 600 kronor:

Konto	Debet	Kredit
8910 Skatt som belastar årets resultat	123 600 kr
2512 Beräknad inkomstskatt		123 600 kr

Under året har bolaget betalat preliminärskatt via skattekontot. Den betalda preliminärskatten stäms av mot den beräknade skatten, och skillnaden blir antingen kvarskatt eller en fordran som regleras när Skatteverket beslutar om slutlig skatt. Många bolag väljer att omfördela mellan 2510 Skatteskulder och 1630 Avräkning för skatter och avgifter så att skattekontot i bokföringen speglar det verkliga saldot.

Steg 7: Bokför årets resultat

Sista bokslutsverifikationen fördelar resultatet. Årets resultat är summan av alla intäkter och kostnader inklusive bokslutsdispositioner och skatt. I exemplet blir det 800 000 minus 200 000 minus 123 600, alltså 476 400 kronor:

Konto	Debet	Kredit
8999 Årets resultat	476 400 kr
2099 Årets resultat		476 400 kr

Konto 8999 avslutar resultaträkningen och 2099 tar in resultatet i eget kapital. Vid en förlust vänds konteringen, alltså debet 2099 och kredit 8999.

Nästa räkenskapsår flyttas saldot vidare. Vid ingången av det nya året omförs 2099 till 2098 Vinst eller förlust från föregående år, och när årsstämman har beslutat om resultatdispositionen bokas beloppet vidare till 2091 Balanserad vinst eller förlust, eventuellt minskat med beslutad utdelning. Hela den kedjan, inklusive förlustfallet och motsvarigheten i en enskild firma, går vi igenom i guiden om att bokföra årets resultat.

Kontrollera samtidigt storleken på det egna kapitalet. Finns det skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen, och låta bolagets revisor granska den om bolaget har en revisor. Att upptäcka det vid bokslutet är sent, men bättre än inte alls.

Steg 8: Från bokslut till årsredovisning och INK2

När bokslutet är klart byggs årsredovisningen på siffrorna. För ett mindre aktiebolag som tillämpar K2 består den av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Större företag ska dessutom lämna kassaflödesanalys. Vad förvaltningsberättelsen ska innehålla, från flerårsöversikt till förslag till resultatdisposition, går vi igenom i guiden om förvaltningsberättelse.

Årsredovisningen undertecknas av samtliga styrelseledamöter och av verkställande direktören om bolaget har en sådan. Har bolaget revisor ska revisionsberättelsen bifogas. Många mindre aktiebolag saknar revisor, eftersom revision får väljas bort av bolag som under de två senaste räkenskapsåren uppfyllt högst ett av villkoren fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.

Årsstämman fastställer resultat- och balansräkningen och beslutar om resultatdispositionen. Därefter skickas årsredovisningen till Bolagsverket tillsammans med ett fastställelseintyg, där en styrelseledamot eller den verkställande direktören intygar att resultat- och balansräkningen fastställts på stämman, vilket beslut som fattats om vinsten eller förlusten och att kopian stämmer med originalet.

Bolagsverket har kunnat ta emot digitala årsredovisningar sedan 2018, och digital inlämning är i dag frivillig. Ett lagförslag om att göra digital inlämning obligatorisk för aktiebolag har varit ute på remiss, men hade i juli 2026 ännu inte lett till någon beslutad lagändring. Kontrollera därför vad som gäller för ditt räkenskapsår innan du väljer format.

Parallellt lämnas Inkomstdeklaration 2 till Skatteverket. Där återkommer bokslutets siffror i räkenskapsschemat INK2R, medan de skattemässiga justeringarna, avsättningen till periodiseringsfond och schablonintäkten redovisas i INK2S. Vi går igenom blanketten i detalj i guiden om Inkomstdeklaration 2 för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Glöm inte arkiveringen. Enligt 7 kap. 2 § bokföringslagen ska räkenskapsinformationen sparas till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. För ett räkenskapsår som slutar den 31 december 2025 gäller alltså arkivering till och med 2032.

Vanliga misstag att undvika

• Att börja för sent. Har bolaget revisor ska årsredovisningen vara hos revisorn sex veckor före stämman. Räknar du bakåt från den 30 juni finns det mindre marginal än de sju månaderna till Bolagsverket ger sken av.
• Ett oavstämt skattekonto. Konto 1630 är det vanligaste stället för dolda differenser, eftersom moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt alla passerar där. Stäm av mot skattekontoutdraget, inte mot minnet.
• Att hoppa över periodiseringen av semesterlöneskulden. Skulden och arbetsgivaravgifterna på den ska räknas om varje bokslut. Missar du det blir personalkostnaden fel i båda åren.
• Att blanda ihop planenliga och skattemässiga avskrivningar. Den planenliga avskrivningen hör till resultaträkningen, skillnaden mot den skattemässiga är en bokslutsdisposition på 8850 och 2150. Bokförs bara den ena delen stämmer varken redovisningen eller deklarationen.
• Att räkna periodiseringsfonden på fel underlag. De 25 procenten beräknas på överskottet av näringsverksamheten före avsättningen, efter övriga skattemässiga justeringar. En avsättning som räknats på det bokförda resultatet blir nästan alltid fel.
• Att glömma återföra en gammal fond. Fonden ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter avsättningsåret, och den äldsta först. Missas det korrigerar Skatteverket, ofta med skattetillägg.
• Att missa schablonintäkten. Den bokförs inte och syns därför inte i bokföringen, men ska ändå redovisas i INK2S.
• Att inte kontrollera det egna kapitalet. Ett bokslut som visar att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat utlöser skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning.
• Att lämna in för sent. Förseningsavgiften på 7 500 kronor för ett privat aktiebolag tas ut redan vid en dags försening, och vid elva månader riskerar bolaget tvångslikvidation.
• Att slänga underlagen. Inventeringslistor, avstämningsbilagor och bokslutsverifikationer är räkenskapsinformation och ska sparas i sju år.

Vanliga frågor om bokslut

Vad är skillnaden mellan bokslut och årsredovisning?

Bokslutet är arbetet med att avsluta den löpande bokföringen: du stämmer av balanskontona, periodiserar, bokför avskrivningar, bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat. Årsredovisningen är den färdiga rapport som byggs på bokslutets siffror och som lämnas in till Bolagsverket. Bokslutet är alltså arbetet och årsredovisningen är produkten. Alla aktiebolag måste göra båda, medan till exempel en enskild näringsidkare med liten omsättning bara upprättar ett förenklat årsbokslut som stannar i den egna bokföringen.

När ska bokslutet vara klart?

För ett aktiebolag styrs tidsplanen av årsstämman och Bolagsverket. Årsstämman ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång, och årsredovisningen ska vara hos Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Har bolaget revisor ska årsredovisningen dessutom lämnas till revisorn senast sex veckor före stämman. För ett bolag med kalenderår som räkenskapsår innebär det i praktiken att bokslutet behöver vara färdigt i mars eller april, att stämman ska hållas senast den 30 juni och att årsredovisningen ska vara inne senast den 31 juli.

Måste alla aktiebolag göra bokslut?

Ja. Varje aktiebolag ska avsluta räkenskapsåret med ett bokslut och upprätta en årsredovisning, oavsett storlek och oavsett om bolaget haft någon verksamhet under året. Även ett vilande aktiebolag utan intäkter måste alltså göra bokslut, upprätta årsredovisning, hålla årsstämma och lämna in till Bolagsverket. Lämnas årsredovisningen in för sent tar Bolagsverket ut en förseningsavgift på 7 500 kronor för ett privat aktiebolag, räknat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare.

I vilken ordning ska bokslutsarbetet göras?

Ordningen spelar roll eftersom varje steg bygger på resultatet från det föregående. Börja med att stämma av alla balanskonton mot externa underlag, periodisera sedan intäkter och kostnader till rätt år, bokför avskrivningar, värdera varulager och pågående arbeten, gör bokslutsdispositioner som avsättning till periodiseringsfond, beräkna och bokför skatten och bokför sist årets resultat. Skatten kan inte beräknas förrän dispositionerna är gjorda, och årets resultat kan inte bokföras förrän skatten är känd.

Kan jag göra bokslutet själv utan redovisningskonsult?

Ja, det är fullt möjligt om bolaget har en enkel verksamhet, ordnad löpande bokföring och du är trygg med avstämningar och periodiseringar. Det finns inget lagkrav på att en konsult ska upprätta bokslutet. Har bolaget varulager, pågående arbeten, koncernförhållanden eller större anläggningstillgångar blir de skattemässiga bedömningarna snabbt svårare, och då är det ofta värt att ta hjälp. Ett vanligt mellanläge är att sköta den löpande bokföringen själv och stämma av bokslutet med en konsult innan årsredovisningen lämnas in.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Bokslutet ska bli två myndighetsinlämningar, och det är där tid går förlorad om siffrorna måste matas in på nytt. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) i samma flöde, med realtidsvalidering som fångar fel innan inlämning och signering med BankID. Du för enkelt över siffrorna från årsredovisningen till deklarationen och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket utan pappershantering. Vill du läsa vidare har vi guider om digital årsredovisning och om deklarationsdatum 2026. Har du frågor om just ditt bokslut är du välkommen att kontakta oss.