K2 eller K3: vilket regelverk passar ditt aktiebolag?

Valet mellan K2 och K3 är det första beslutet i en årsredovisning och samtidigt det som får störst följdverkningar. Det styr hur du skriver av dina tillgångar, om du får aktivera eget utvecklingsarbete, om uppskjuten skatt ska med i balansräkningen och hur många noter du måste lämna. För de flesta aktiebolag är K2 rätt svar, men gruppen som inte längre får välja K2 har vuxit. Den här guiden går igenom gränsvärdena, skillnaderna post för post med konteringsexempel enligt BAS-kontoplanen och de ändringar som Bokföringsnämnden beslutade den 16 juni 2025. Regelhänvisningar och belopp avser räkenskapsår 2025 och 2026 om inget annat anges.

K2 och K3 i korthet

Det viktigaste först:

• K2 är BFNAR 2016:10, ett förenklingsregelverk för mindre företag. K3 är BFNAR 2012:1 och är huvudregelverket.
• K3 går alltid att välja. K2 är ett erbjudande till mindre företag, inte en rättighet för alla.
• Ett företag är mindre så länge det inte två år i rad överskrider mer än ett av gränsvärdena 50 anställda i medeltal, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning.
• Tre skillnader avgör i praktiken: komponentavskrivning krävs i K3 medan K2 skriver av tillgången som en enhet, egenupparbetade immateriella tillgångar får aktiveras i K3 men aldrig i K2, och uppskjuten skatt ska redovisas i K3 men får inte redovisas i K2.
• Från räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 stängs K2 för bland annat bostadsrättsföreningar, företag med filial i utlandet och företag som haft kryptotillgångar.
• Periodiseringsgränsen i K2 höjs från 5 000 till 7 000 kronor från och med 2026.
• Byte från K2 till K3 är alltid tillåtet. Byte tillbaka kräver särskilda skäl, och skatteskäl duger inte.
• Valet påverkar inte skatten direkt. Bolagsskatten är 20,6 procent oavsett regelverk, men redovisade värden styr de skattemässiga justeringarna.

Vad är K2?

K2 är Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 om årsredovisning i mindre företag. Tanken bakom regelverket är att ett mindre företag ska kunna upprätta en korrekt årsredovisning utan att göra en lång rad egna bedömningar. Där årsredovisningslagen talar om väsentlighet och rättvisande bild har Bokföringsnämnden i K2 gjort bedömningen i förväg och skrivit ut ett svar.

Det märks framför allt i tre saker. K2 innehåller schabloner, till exempel att maskiner och inventarier får skrivas av på fem år utan att nyttjandeperioden behöver bedömas för varje tillgång. K2 innehåller beloppsgränser, till exempel att inkomster och utgifter under en viss nivå inte behöver periodiseras. Och K2 innehåller förbud, där en post helt enkelt inte får redovisas, vilket tar bort frågan om hur den ska värderas.

Priset för enkelheten är att redovisningen blir mindre nyanserad. En byggnad skrivs av som en enhet även om taket har halva stommens livslängd, och ett bolag som lagt två miljoner kronor på att bygga en produkt får inte visa något av det som tillgång.

Vad är K3?

K3 är BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning, och det är huvudregelverket för svenska företag som upprättar årsredovisning. Till skillnad från K2 bygger K3 på principer. Regelverket beskriver vad som ska uppnås och lämnar till företaget att bedöma hur, vilket ger utrymme att spegla verksamheten mer exakt men också kräver att bedömningarna dokumenteras och motiveras.

K3 är obligatoriskt för större företag och för de mindre företag som av något skäl är utestängda från K2. Alla andra får välja K3 frivilligt, och det gör en del bolag redan innan de måste. Vanliga skäl är att bolaget planerar en tillväxtresa och vill slippa byta mitt i, att en investerare eller bank vill se komponentavskrivning och uppskjuten skatt, eller att bolaget bygger en egen produkt och vill kunna aktivera utvecklingsarbetet.

Vem får välja K2? Gränsvärdena

Grundregeln är att K2 bara får tillämpas av mindre företag enligt årsredovisningslagen. Definitionen finns i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen och är formulerad baklänges: ett företag är större om mer än ett av tre villkor är uppfyllt under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.

Gränsvärde	Nivå
Medelantalet anställda	Mer än 50
Redovisad balansomslutning	Mer än 40 miljoner kronor
Redovisad nettoomsättning	Mer än 80 miljoner kronor

Två detaljer avgör tolkningen. Det krävs mer än ett villkor, alltså minst två av tre, och det krävs två räkenskapsår i rad. Ett bolag som ett enstaka år omsätter 95 miljoner kronor men har liten balansomslutning och tio anställda är fortfarande ett mindre företag och får tillämpa K2.

Utöver storleken finns undantag som gäller oavsett hur litet företaget är. Enligt punkt 1.1A i BFNAR 2016:10 får K2 inte tillämpas av företag som är publika aktiebolag, av moderföretag i en större koncern eller av moderföretag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning.

Nyheter 2026: fler företag måste lämna K2

Den 16 juni 2025 beslutade Bokföringsnämnden om ett ändrat tillämpningsområde för K2. Ändringarna tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025, alltså för de flesta bolag räkenskapsåret 2026. Följande mindre företag får då inte längre tillämpa K2, oavsett storlek:

• bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• företag som är fysiska personer eller dödsbon
• företag som har eller under räkenskapsåret har haft en eller flera filialer i utlandet
• företag som har eller under räkenskapsåret har haft kryptotillgångar, med undantag för företag som bara någon enstaka gång har använt eller tagit emot kryptotillgångar som betalningsmedel
• företag som under räkenskapsåret förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar
• företag med egna emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument

För de allra minsta företagen finns en lättnadsregel i punkt 1.1C. Företag inom lättnadsregeln undantas från ytterligare två spärrar. Ett företag omfattas av lättnadsregeln om det uppfyller högst ett av villkoren medelantalet anställda mer än 3, balansomslutning mer än 1,5 miljoner kronor och nettoomsättning mer än 3 miljoner kronor, räknat för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Spärrarna gäller inte heller ett företag som redan tillämpade K2 föregående räkenskapsår och som normalt inte omfattas av dem. Ett enstaka år över gränsen tvingar alltså inte ut ett etablerat K2-bolag.

Företag som ligger utanför lättnadsregeln får inte heller tillämpa K2 om de har byggnader som genererar minst 75 procent av företagets nettoomsättning, eller om de har en uppskjuten skatteskuld som är väsentlig. Bedömningen görs mot redovisningen för det senaste räkenskapsår som har en färdigställd årsredovisning.

Praktiskt betyder det två saker. Bostadsrättsföreningar ska gå över till K3, tillämpa kapitel 35 vid själva bytet och därefter de särskilda regler för bostadsrättsföreningar som samlats i det nya kapitel 38. Och ett vanligt aktiebolag som tagit emot betalning i kryptovaluta mer än vid något enstaka tillfälle, eller som betalat en konsult med optioner, har hamnat i K3 utan att ha vuxit en krona.

Skillnad: anläggningstillgångar och komponentavskrivning

Det här är den skillnad som kostar mest arbete. K3 kräver enligt punkt 17.4 att en materiell anläggningstillgång delas upp på sina betydande komponenter när skillnaden i förbrukningen mellan dem förväntas vara väsentlig, och att varje komponent då skrivs av för sig över sin nyttjandeperiod. K2 tillämpar inte komponentavskrivning, och byggnaden skrivs i stället av som en avskrivningsenhet.

Ta en kontorsbyggnad med anskaffningsvärdet 6 000 000 kronor, exklusive mark. Under K2 skrivs den av som en enhet på 50 år, alltså 120 000 kronor per år. Under K3 delas den in i komponenter:

Komponent	Andel	Anskaffningsvärde	Nyttjandeperiod	Avskrivning per år
Stomme och grund	50 %	3 000 000 kr	100 år	30 000 kr
Fasad och fönster	15 %	900 000 kr	40 år	22 500 kr
Stammar och VVS	10 %	600 000 kr	50 år	12 000 kr
Tak	8 %	480 000 kr	30 år	16 000 kr
El och ventilation	12 %	720 000 kr	25 år	28 800 kr
Inre ytskikt	5 %	300 000 kr	15 år	20 000 kr
Summa	100 %	6 000 000 kr		129 300 kr

I det här exemplet blir den årliga avskrivningen 129 300 kronor under K3 mot 120 000 kronor under K2, alltså 9 300 kronor högre. Riktningen är dock inte given. Den beror helt på hur stor andel av värdet som ligger i kortlivade komponenter, och en byggnad med tung stomme och enkla installationer kan mycket väl ge lägre avskrivning under K3.

Konteringen ser likadan ut i båda fallen, det är beloppet och underlaget som skiljer. Avskrivningen för år 1:

Konto	Debet	Kredit
7820 Avskrivningar på byggnader och markanläggningar	129 300 kr
1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader		129 300 kr

Den större skillnaden visar sig senare. När taket byts ut efter 30 år utrangeras takkomponenten under K3 och det nya taket aktiveras som en ny komponent med egen nyttjandeperiod. Under K2 finns ingen takkomponent att utrangera, och utbytet hanteras antingen som en kostnad eller som ett tillägg till byggnadens enda avskrivningsenhet.

För maskiner och inventarier finns en förenkling som bara gäller i K2. Där behöver företaget inte bedöma nyttjandeperioden för varje tillgång utan får skriva av på fem år rakt av, vilket bokförs på 7832 Avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer mot 1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer.

Skillnad: egenupparbetade immateriella tillgångar

I K2 får egenupparbetade immateriella tillgångar inte aktiveras. Har bolaget lagt två miljoner kronor på att utveckla en egen plattform kostnadsförs allt löpande, och balansräkningen visar ingenting.

I K3 finns ett val enligt punkt 18.7. Antingen tillämpas kostnadsföringsmodellen, där alla utgifter för att ta fram en internt upparbetad immateriell tillgång kostnadsförs löpande, eller aktiveringsmodellen, där arbetet delas upp i en forskningsfas och en utvecklingsfas. Utgifter i forskningsfasen kostnadsförs alltid, medan utgifter i utvecklingsfasen aktiveras när kriterierna är uppfyllda. Valet gäller samtliga internt upparbetade immateriella anläggningstillgångar och ska tillämpas konsekvent, det går alltså inte att aktivera ett projekt och kostnadsföra ett annat.

Aktiverar ett aktiebolag utvecklingsutgifter följer en extra bokning. Enligt årsredovisningslagen ska ett motsvarande belopp föras från fritt till bundet eget kapital, till posten Fond för utvecklingsutgifter. Syftet är att pengar som ännu inte blivit någon vinst inte ska kunna delas ut. Ett exempel med 400 000 kronor aktiverade utvecklingsutgifter, där aktiveringen och omföringen till bunden reserv är två separata verifikationer:

Konto	Debet	Kredit
1010 Utvecklingsutgifter	400 000 kr
3800 Aktiverat arbete för egen räkning		400 000 kr
2091 Balanserad vinst eller förlust	400 000 kr
2089 Fond för utvecklingsutgifter		400 000 kr

Fonden löses sedan upp i takt med att tillgången skrivs av, skrivs ned eller avyttras. Den löpande avskrivningen bokförs på 7811 Avskrivningar på balanserade utgifter mot 1019 Ackumulerade avskrivningar på balanserade utgifter.

Skillnad: noter och upplysningskrav

K2 har ett fast och kort notpaket. Ett mindre företag som tillämpar K2 lämnar i praktiken en handfull noter, framför allt redovisningsprinciper, medelantalet anställda och uppgifter om anläggningstillgångar och eventuella ställda säkerheter. Årsredovisningslagens lättnader för mindre företag utnyttjas fullt ut.

K3 kräver mer. Utöver de obligatoriska noterna tillkommer upplysningar som följer av de bedömningar regelverket bygger på, till exempel om nyttjandeperioder per komponent, om uppskjuten skatt och om de antaganden som ligger bakom väsentliga poster. Ett företag som frivilligt valt K3 trots att det är ett mindre företag får fortfarande använda årsredovisningslagens lättnader för mindre företag, och flera av K3:s egna upplysningskrav är dessutom skrivna så att de bara gäller större företag. Kvar blir de upplysningar som hänger ihop med K3:s egna redovisningsval, framför allt komponentindelningen och den uppskjutna skatten.

Skillnad: periodisering och förenklingsreglerna

K2 innehåller två periodiseringsförenklingar som sparar mycket tid i ett litet bolag.

Den första är en beloppsgräns. Inkomster och utgifter under gränsen behöver inte periodiseras, utan bokförs i det räkenskapsår då fakturan kommer. Gränsen har varit 5 000 kronor och höjs till 7 000 kronor genom ändringen i punkt 2.4 för företag som upprättar årsredovisning, tillämpad från 2026.

Den andra gäller återkommande utgifter. En utgift av samma slag som återkommer varje räkenskapsår och som inte är en personalutgift får enligt punkt 7.9 kostnadsföras det år fakturan kommer, om utgiften kan antas variera högst 20 procent mellan åren och varje räkenskapsår belastas med en årskostnad. Försäkringspremier och abonnemang är typexempel.

Båda förenklingarna är sedan 2026 begränsade av punkt 2.4B. De får inte tillämpas i den utsträckning som tillämpningen ger en väsentlig påverkan på företagets intäkter, kostnader eller ställning.

I K3 finns ingen motsvarande schablon. Där gäller väsentlighetsprincipen enligt årsredovisningslagen, och företaget måste göra bedömningen själv. Skillnaden är inte att K3 kräver att varje femhundrakronorsfaktura periodiseras, utan att bedömningen ska göras och kunna motiveras i stället för att hämtas ur en tabell.

Skillnad: uppskjuten skatt

I K2 får uppskjuten skatt inte redovisas. I K3 ska uppskjuten skatt redovisas för i princip alla temporära skillnader, alltså skillnader mellan en tillgångs eller skulds redovisade värde och dess skattemässiga värde. Huvudregeln finns i punkt 29.19, och undantagen är smala: uppskjuten skatt får inte redovisas på den skillnad som uppstår vid den första redovisningen av goodwill, och inte heller på andelar i dotterföretag, filialer, intresseföretag eller gemensamt styrda företag när företaget styr återföringen och den inte väntas ske inom överskådlig framtid. Viktigast för ett vanligt aktiebolag är punkt 29.37: i juridisk person särredovisas inte den uppskjutna skatt som hör till obeskattade reserver, utan periodiseringsfonder och överavskrivningar tas upp med bruttobeloppet i balansräkningen.

Uppskjuten skatt uppstår oftast just i de situationer där K3 tvingat fram en annan redovisning. Komponentavskrivning ger normalt ett annat redovisat värde på byggnaden än det skattemässiga, och aktiverade utvecklingsutgifter har ofta skattemässigt värde noll. Med en temporär skillnad på 500 000 kronor och en bolagsskatt på 20,6 procent blir den uppskjutna skatteskulden 103 000 kronor:

Konto	Debet	Kredit
8940 Uppskjuten skatt	103 000 kr
2240 Avsättningar för uppskjutna skatter		103 000 kr

Observera att den uppskjutna skatten inte påverkar vad bolaget faktiskt betalar in. Den aktuella skatten på årets resultat bokförs som vanligt på 8910 Skatt som belastar årets resultat. Den uppskjutna skatten är en redovisningsmässig periodisering av en framtida skatteeffekt, och det är också därför K2 kan avstå från den utan att skatten blir fel.

Skillnad mellan K2 och K3 rad för rad

Fråga	K2 (BFNAR 2016:10)	K3 (BFNAR 2012:1)
Vem får tillämpa	Mindre företag, med undantag	Alla, obligatoriskt för större företag
Grundidé	Schabloner och färre val	Principer och egna bedömningar
Komponentavskrivning	Tillämpas inte	Krav när förbrukningen skiljer sig väsentligt
Avskrivning maskiner och inventarier	Får skrivas av på 5 år som schablon	Nyttjandeperiod bedöms individuellt
Egenupparbetade immateriella tillgångar	Får inte aktiveras	Val mellan kostnadsföring och aktivering
Uppskjuten skatt	Får inte redovisas	Ska redovisas för i princip alla temporära skillnader
Periodisering småbelopp	Gräns 7 000 kr från 2026	Väsentlighetsbedömning görs av företaget
Noter	Kort, i stort sett fast paket	Fler, följer av regelverkets bedömningar
Koncernredovisning	Får inte upprättas enligt K2	Regleras i K3
Arbetsinsats	Lägre	Högre

Fördelar med K2

• Förutsägbart. Schablonerna gör att två personer som upprättar samma årsredovisning kommer fram till samma siffror.
• Billigare. Mindre bedömningsarbete betyder färre konsulttimmar och kortare bokslut.
• Färre fel. Ett förbud är svårare att tillämpa fel än en princip. Att egenupparbetade immateriella tillgångar inte får aktiveras tar bort en hel klass av gränsdragningsfrågor.
• Snabbare bokslut. Utan komponentindelning och uppskjuten skatt försvinner två av de tyngsta momenten.
• Räcker för de flesta. Ett tjänstebolag utan fastigheter, utan eget utvecklingsarbete och utan stora anläggningstillgångar får sällan en mer rättvisande bild av K3.

Fördelar med K3

• Mer rättvisande bild. Komponentavskrivning speglar hur en byggnad faktiskt förbrukas, vilket märks i både resultat och balansräkning.
• Utvecklingsarbete syns. Ett produktbolag kan visa värdet av det egna arbetet i balansräkningen i stället för att bara belasta resultatet.
• Bättre underlag för finansiering. Banker och investerare läser hellre en K3-årsredovisning när bolaget har tillgångstunga eller långa affärer.
• Ingen övergång senare. Väljer du K3 direkt slipper du byta regelverk mitt under en tillväxtfas.
• Krävs ändå ibland. För koncernredovisning och för de företag som från 2026 stängs ute från K2 finns inget val.

Kan man byta regelverk?

Byte från K2 till K3 är alltid tillåtet. Ett företag som vill gå åt det hållet tillämpar kapitel 35 i K3, Första gången detta allmänna råd tillämpas, och upprättar en ingångsbalansräkning där tillgångar och skulder värderas om enligt K3. Det är där komponentindelningen görs för första gången och där eventuell uppskjuten skattefordran och skatteskuld tas in.

Åt andra hållet beror det på historiken. Kravet på särskilda skäl gäller bara företag som tidigare har tillämpat ett K2-regelverk, så ett företag som valde K3 som sitt första K-regelverk får byta till K2 utan särskilda skäl. Har företaget däremot gått från K2 till K3 får det enligt Bokföringsnämndens uttalande om byte mellan K-regelverk bara byta tillbaka om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl räknas yttre och inre omständigheter, till exempel att företaget bytt huvudägare eller att företagets verksamhet har minskat betydande i omfattning. Skatteskäl är uttryckligen inte särskilda skäl. Ett företag som byter från K3 till K2 ska dessutom lämna upplysning om skälen för bytet i not.

Vid en övergång tillbaka till K2 tillämpas K2:s avskrivningsregler. Komponenter som utgör en separat avskrivningsenhet även enligt K2 skrivs av var för sig, medan det som redovisats som komponenter enligt K3 men inte utgör en separat avskrivningsenhet enligt K2 slås ihop till en avskrivningsenhet.

Praktiskt är slutsatsen enkel. Byt inte till K3 för att pröva. Byt när du vet att du behöver det, eller när reglerna kräver det.

Vanliga misstag att undvika

• Att tro att ett toppår tvingar fram K3. Gränsvärdena ska överskridas under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, och det krävs mer än ett av tre. Ett enstaka bra år ändrar ingenting.
• Att räkna ett enda överskridet gränsvärde som tillräckligt. Det krävs mer än ett av de tre gränsvärdena, alltså minst två. Ett bolag som passerar gränsen för balansomslutning men ligger under både antalet anställda och nettoomsättningen är fortfarande ett mindre företag.
• Att missa 2026 års ändrade tillämpningsområde. Ett bolag som tagit emot kryptovaluta eller betalat med aktierelaterade ersättningar kan behöva byta till K3 utan att ha ändrat storlek.
• Att aktivera eget utvecklingsarbete i K2. Det är inte en bedömningsfråga utan ett förbud. Utgifterna ska kostnadsföras.
• Att glömma fonden för utvecklingsutgifter. Aktiverar ett aktiebolag utvecklingsutgifter i K3 ska motsvarande belopp föras om från fritt till bundet eget kapital, annars blir det utdelningsbara beloppet för högt.
• Att redovisa uppskjuten skatt i K2. Det är inte tillåtet, inte ens om det skulle ge en mer rättvisande bild.
• Att komponentindela på pappret men inte i anläggningsregistret. Har komponenterna ingen egen post går det inte att utrangera rätt belopp när taket byts, och avskrivningarna glider isär från redovisningen.
• Att byta till K3 av skatteskäl. Skatteskäl är inte särskilda skäl för att byta tillbaka, så bolaget riskerar att fastna i K3.
• Att låta valet bli implicit. Regelverket ska framgå av redovisningsprinciperna i årsredovisningen. Ett bolag som "alltid gjort som förra året" utan att ha tagit ställning har ändå gjort ett val.

Vanliga frågor om K2 och K3

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?

K2 är ett förenklat regelverk med färre valmöjligheter och fasta schabloner som gör årsredovisningen enklare att upprätta. K3 är huvudregelverket och bygger på principer i stället för schabloner, vilket ger en mer rättvisande bild men kräver mer arbete. De praktiska skillnaderna märks tydligast i fyra frågor: K3 kräver komponentavskrivning när förbrukningen av en tillgångs betydande komponenter skiljer sig väsentligt, K3 tillåter att egenupparbetade immateriella tillgångar aktiveras, K3 kräver att uppskjuten skatt redovisas för i princip alla temporära skillnader och K3 ställer högre krav på noter. K2 tillämpar inte komponentavskrivning och tillåter varken aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar eller redovisning av uppskjuten skatt.

Vilka företag får använda K2?

K2 får tillämpas av företag som är mindre företag enligt årsredovisningslagen. Ett företag är mindre så länge det inte två år i rad överskrider mer än ett av gränsvärdena 50 anställda i medeltal, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Även som mindre företag är K2 stängt för publika aktiebolag, för moderföretag i en större koncern och för moderföretag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning. För räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 tillkommer flera undantag, bland annat för bostadsrättsföreningar, för företag med filial i utlandet och för företag som har haft kryptotillgångar.

Måste jag välja K3 om jag växer?

Ja, men först när du passerat gränsvärdena två räkenskapsår i rad. Ett enstaka toppår räcker inte. Företaget räknas som större först när mer än ett av de tre gränsvärdena överskridits under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, och ska då tillämpa K3. Eftersom bedömningen kräver två år i följd får du normalt god tid på dig att förbereda övergången. Börja samla underlaget till komponentindelning och uppskjuten skatt redan under det första året du passerar gränsen, så blir andra året en formalitet i stället för ett projekt.

Kan man byta från K3 till K2?

Det beror på historiken. Kravet på särskilda skäl gäller bara företag som tidigare har tillämpat ett K2-regelverk, så ett företag som valde K3 som sitt första K-regelverk får byta till K2 utan särskilda skäl. Har företaget däremot gått från K2 till K3 får det enligt Bokföringsnämndens uttalande om byte mellan K-regelverk bara byta tillbaka om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl räknas yttre och inre omständigheter, till exempel att företaget bytt huvudägare eller att företagets verksamhet har minskat betydande i omfattning. Skatteskäl är uttryckligen inte särskilda skäl. Ett företag som byter från K3 till K2 ska lämna upplysning om skälen för bytet i not.

Vilket regelverk är billigast att tillämpa?

K2 är i normalfallet billigare, eftersom schablonerna tar bort en stor del av bedömningsarbetet. Du slipper komponentindelning, beräkning av uppskjuten skatt och en rad noter, och du kan skriva av maskiner och inventarier på fem år utan att motivera nyttjandeperioden för varje tillgång. Det som gör K3 dyrare är samma sak som gör det mer rättvisande. För ett litet bolag med enkel verksamhet är skillnaden i konsultkostnad ofta betydande, medan den krymper för ett bolag som ändå behöver komponentindela sina fastigheter eller redovisa uppskjuten skatt av andra skäl.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Har du landat i K2 är du i samma grupp som de allra flesta svenska aktiebolag, och det är precis den gruppen Invenseit är byggt för. Invenseit stöder K2-regelverket för aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag. K3 stöds för närvarande inte. Du gör din årsredovisning online och din inkomstdeklaration (INK2) i samma flöde, med realtidsvalidering som fångar fel innan inlämning och signering med BankID. Siffrorna följer med från årsredovisningen till deklarationen, och inlämningen sker till både Bolagsverket och Skatteverket utan pappershantering. Vill du läsa vidare har vi en checklista för bokslut steg för steg och en guide om digital årsredovisning. Är du osäker på om ditt bolag hamnar i K2 eller K3 är du välkommen att kontakta oss.