Förvaltningsberättelse: krav, innehåll och exempeltext

Förvaltningsberättelsen är den enda delen av årsredovisningen som består av text i stället för siffror, och därför den enda som inte går att räkna fram ur bokföringen. Det gör den både svårare att skriva och lättare att slarva med. Samtidigt är den styrd av tydliga krav: fyra års nyckeltal, en specifikation av eget kapital och ett förslag till resultatdisposition som måste summera. Den här guiden går igenom varje del med färdig exempeltext, plus konteringen av stämmans beslut. Regelhänvisningar avser årsredovisningslagen och BFNAR 2016:10 (K2) som den lyder efter ändringarna i BFNAR 2025:2, vilka tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.

Förvaltningsberättelse i korthet

• Den är obligatorisk för alla aktiebolag, även vilande. Av årsredovisningens delar är kassaflödesanalysen den enda som är reserverad för större företag och bostadsrättsföreningar.
• Den ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av verksamhet, ställning och resultat, enligt 6 kap. 1 § årsredovisningslagen.
• Fem delar för ett mindre aktiebolag: allmänt om verksamheten, väsentliga händelser under året, flerårsöversikt, förändringar i eget kapital och förslag till resultatdisposition.
• Flerårsöversikten omfattar fyra år och tre nyckeltal: nettoomsättning, resultat efter finansiella poster och soliditet.
• Varierar nettoomsättningen mer än 30 procent mellan åren ska det kommenteras.
• Sätet ska anges i förvaltningsberättelsen, enligt punkt 5.2.
• Händelser efter räkenskapsårets slut hör hemma i en not, men kan behöva nämnas även här.
• Resultatdispositionen anges alltid i hela kronor, även om resten anges i tusental.

Vad är en förvaltningsberättelse?

Förvaltningsberättelsen är den del av årsredovisningen där styrelsen berättar vad som hänt under året och sätter siffrorna i sammanhang. Kravet står i 6 kap. 1 § första stycket årsredovisningslagen: berättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat.

Formuleringen är avsiktligt öppen, men K2 kapitel 5 gör den konkret. Där listas exakt vilka upplysningar som ska lämnas och i vilken form, vilket i praktiken förvandlar en fritextuppgift till en ifyllnadsövning med fem rubriker.

Det som skiljer förvaltningsberättelsen från noterna är riktningen. Noterna förklarar enskilda belopp i balans- och resultaträkningen. Förvaltningsberättelsen tar upp sådant som inte ska redovisas i räkningarna eller noterna men som ändå behövs för att bedöma bolaget. Det står uttryckligen i 6 kap. 1 § andra stycket 1.

Är den obligatorisk?

Ja, för alla aktiebolag. Enligt 2 kap. 1 § årsredovisningslagen består en årsredovisning av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Bara för större företag och bostadsrättsföreningar tillkommer en kassaflödesanalys.

Lättnaderna för mindre företag gäller alltså innehållet, inte existensen. Ett vilande bolag utan omsättning ska fortfarande lämna en förvaltningsberättelse, den blir bara kort. Att skriva att verksamheten varit vilande under året är i sig den upplysning om faktiskt bedriven verksamhet som punkt 5.3 kräver.

Allmänt om verksamheten

Under den här rubriken samlas tre saker enligt punkt 5.3:

• Faktiskt bedriven verksamhet. Bolaget ska ange vad det faktiskt gör, inte återge bolagsordningens formulering. Det är den vanligaste bristen i hela förvaltningsberättelsen.
• Tidigare företagsnamn, om bolaget bytt namn under räkenskapsåret eller efter räkenskapsårets slut.
• Speciella omständigheter som i särskild grad berör företaget.

Den sista punkten är den som kräver eftertanke. K2 ger exempel: att bolaget bara har en kund eller en leverantör, att det i hög grad är beroende av leasade anläggningstillgångar eller offentliga bidrag, eller att det påverkats av händelser i omvärlden. Även en rättelse av fel från ett tidigare år kan vara en sådan omständighet.

Här ska också sätet anges, enligt punkt 5.2. För aktiebolag lägger punkt 5.6 till att det räknas som en viktig omständighet om bolaget är ett privatbostadsföretag enligt inkomstskattelagen.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Punkt 5.4 avgränsar vad som räknas, och avgränsningen är snävare än många tror. Tre kategorier:

1. Beslutade viktiga förändringar i verksamheten. Köp och försäljning av dotterföretag, fusion, etablering eller nedläggning av en rörelse- eller produktgren, ingångna större avtal och större investeringar.
2. För företaget viktiga externa faktorer som påverkat ställning och resultat, till exempel marknaden, miljön, råvaruförsörjningen, räntor eller valutakurser.
3. Att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet, alltså att fråga uppkommit om likvidation eller konkurs.

Två avgränsningar är värda att notera. Planerade förändringar tas bara upp om definitivt beslut fattats. Har bolaget lämnat ett anbud men det är osäkert om affären blir av behöver det inte redovisas här.

För aktiebolag lägger punkt 5.7 till en fjärde kategori: att bolaget har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det.

Väsentliga händelser som inträffat efter räkenskapsårets slut lämnas i not enligt 5 kap. 22 § årsredovisningslagen och kapitel 18, vilket vi går igenom i guiden om noter i årsredovisningen. K2 påpekar dock att en sådan händelse kan vara av det slaget att upplysning behöver lämnas även i förvaltningsberättelsen.

Flerårsöversikt

Här blir kravet exakt. Enligt punkt 5.5 ska företaget för räkenskapsåret och de tre föregående åren lämna uppgift om nettoomsättning, resultat efter finansiella poster och soliditet.

Soliditeten definieras som justerat eget kapital i procent av balansomslutningen, där justerat eget kapital är eget kapital inklusive egetkapitalandelen av obeskattade reserver. Egetkapitalandelen är den del som återstår efter avdrag för uppskjuten skatt, alltså obeskattade reserver multiplicerat med (1 minus bolagsskattesatsen). Med en bolagsskatt på 20,6 procent, som gäller sedan 2021, blir faktorn 0,794.

Ta ett konsultbolag med följande underlag:

Uppgift	År 4	År 3	År 2	År 1
Nettoomsättning (tkr)	4 200	3 900	3 500	3 100
Resultat efter finansiella poster (tkr)	310	260	180	140
Totalt eget kapital (tkr)	1 150	940	760	620
Obeskattade reserver (tkr)	400	320	250	180
Balansomslutning (tkr)	3 100	2 850	2 600	2 400

Soliditeten för år 4 blir (1 150 + 0,794 × 400) / 3 100 × 100 = 47,3 procent. Soliditeten får avrundas till helt procenttal. Själva flerårsöversikten innehåller bara tre rader:

Flerårsöversikt

	År 4	År 3	År 2	År 1
Nettoomsättning (tkr)	4 200	3 900	3 500	3 100
Resultat efter finansiella poster (tkr)	310	260	180	140
Soliditet	47 %	42 %	37 %	32 %

Tre detaljer som ofta missas:

• 30-procentsregeln. Varierar nettoomsättningen mer än 30 procent mellan åren ska det kommenteras, och kommentaren ska lämnas för alla fyra åren. K2 säger inte uttryckligen om jämförelsen avser två intilliggande år eller hela perioden. I exemplet ovan är största förändringen mellan två år knappt 13 procent, medan ökningen från år 1 till år 4 är drygt 35 procent. Den som vill vara på den säkra sidan kommenterar utvecklingen.
• Förkortad resultaträkning. Då anges bruttoresultat i stället för nettoomsättning, och kommentaren om variation behöver inte lämnas.
• Skattesatsen är årets, inte en konstant. Använd bolagsskatten för respektive beskattningsår när egetkapitalandelen räknas fram. Räkneexemplet i K2-vägledningen utgår från en annan skattesats än dagens och ska inte kopieras rakt av.

Ett företag som inte redovisar någon nettoomsättning kan utelämna den raden, och det är fritt att lägga till fler nyckeltal eller fler år.

Förändringar i eget kapital

Enligt 6 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen ska förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning specificeras, antingen i förvaltningsberättelsen eller i en egen räkning. K2 slår fast att specifikationen lämnas i förvaltningsberättelsen.

Ändringar i beloppen i alla poster i det egna kapitalet ska specificeras. Uppställningen görs som en matris med posterna som kolumner:

Förändringar i eget kapital

	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt
Belopp vid årets ingång	50 000	10 000	470 000	75 000	605 000
Disposition enligt stämmans beslut			75 000	-75 000	0
Utdelning till aktieägarna			-45 000		-45 000
Årets resultat				120 000	120 000
Belopp vid årets utgång	50 000	10 000	500 000	120 000	680 000

Läs raderna i tidsordning. De två mittersta beskriver vad som hände med föregående års vinst: stämman flyttade årets resultat på 75 000 kronor till balanserat resultat och beslutade om utdelning på 45 000 kronor. Sista raden före summeringen är innevarande års resultat. Utgående balanserat resultat, 500 000 kronor, är alltså 470 000 plus 75 000 minus 45 000.

Har bolaget fått eller betalat tillbaka aktieägartillskott ska det specificeras på en egen rad. Vilka poster som är bundna respektive fria, och vilka konton i BAS de hör till, går vi igenom i guiden om eget kapital i aktiebolag.

Förslag till resultatdisposition

Enligt 6 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen ska förvaltningsberättelsen i ett aktiebolag innehålla ett förslag till dispositioner beträffande vinst eller förlust. Punkt 5.8 preciserar att förslaget ska avse summan av posterna under fritt eget kapital, alltså fri överkursfond, balanserat resultat och årets resultat.

Uppställningen har två block som ska summera till samma belopp:

Förslag till resultatdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

	Kronor
Balanserat resultat	500 000
Årets resultat	120 000
Summa	620 000

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

	Kronor
Utdelning till aktieägarna	60 000
Balanseras i ny räkning	560 000
Summa	620 000

Utdelningen på 60 000 kronor ska inte förväxlas med de 45 000 kronor som står i matrisen över eget kapital. Där avser beloppet den utdelning stämman beslutade om föregående år, medan 60 000 kronor är det styrelsen nu föreslår.

Beloppen ska alltid anges i hela kronor, även om resten av årsredovisningen anges i tusental. Föreslår styrelsen utdelning ska den enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen dessutom foga ett motiverat yttrande om huruvida den föreslagna utdelningen är försvarlig.

Förslaget är just ett förslag. Det är bolagsstämman som beslutar, och först då bokförs dispositionen. När det nya räkenskapsåret öppnas förs årets resultat om från 2099 Årets resultat till 2098 Vinst eller förlust från föregående år, och det är det saldot stämman sedan disponerar. Med siffrorna ovan blir konteringen efter stämman:

Konto	Debet	Kredit
2098 Vinst eller förlust från föregående år	120 000 kr
2091 Balanserad vinst eller förlust		60 000 kr
2898 Outtagen vinstutdelning		60 000 kr

Balanserat resultat går alltså från 500 000 till 560 000 kronor, vilket är exakt vad raden "Balanseras i ny räkning" utlovade. När utdelningen sedan betalas ut:

Konto	Debet	Kredit
2898 Outtagen vinstutdelning	60 000 kr
1930 Företagskonto		60 000 kr

Själva utdelningen, inklusive vad som gäller vid utdelning till en fysisk person, går vi igenom i guiden om bokföra lämnad utdelning.

Exempeltext för ett mindre aktiebolag

Så här kan de textbärande delarna se ut i ett litet konsultbolag:

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Exempelbolaget AB, 556000-0000, med säte i Göteborg, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2026.

Allmänt om verksamheten

Bolaget bedriver konsultverksamhet inom ekonomistyrning och redovisning, huvudsakligen mot små och medelstora företag i Västsverige. Bolaget har sitt säte i Göteborg.

En övervägande del av bolagets nettoomsättning kommer från en enskild kund. Bolaget är därmed i särskild grad beroende av att detta kundförhållande består.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Bolaget tecknade i september 2026 ett treårigt ramavtal med en ny kund inom offentlig sektor. Avtalet bedöms öka nettoomsättningen från och med 2027.

Inga andra händelser av väsentlig betydelse har inträffat under räkenskapsåret.

Notera hur beroendet av en enda kund hanteras. Det är precis en sådan speciell omständighet som punkt 5.3 pekar ut, och att skriva ut den är inte en svaghet utan ett tecken på att berättelsen är rättvisande.

Har inget väsentligt hänt är det bättre att skriva det uttryckligen än att utelämna rubriken.

Vanliga misstag att undvika

• Att kopiera bolagsordningen. Punkt 5.3 kräver den faktiskt bedrivna verksamheten. En ordagrann avskrift av verksamhetsföremålet uppfyller inte kravet.
• Att placera händelser efter räkenskapsårets slut här. De hör hemma i not enligt kapitel 18, medan förvaltningsberättelsen bara tar upp händelser under året.
• Att räkna soliditeten på eget kapital rakt av. Obeskattade reserver ska räknas in till sin egetkapitalandel, alltså efter avdrag för uppskjuten skatt.
• Att använda fel skattesats i soliditetsberäkningen. Faktorn följer bolagsskatten för respektive beskattningsår, i dag 20,6 procent.
• Att bara ta med tre år i flerårsöversikten. Kravet är räkenskapsåret plus de tre föregående, alltså fyra kolumner.
• Att glömma 30-procentskommentaren. Svänger nettoomsättningen kraftigt ska det förklaras, och kommentaren gäller alla fyra åren.
• Att låta resultatdispositionens två block sluta på olika summa. Det som står till stämmans förfogande och det som föreslås disponeras ska vara samma belopp.
• Att blanda tusental och kronor. Flerårsöversikten får anges i tkr, men resultatdispositionen ska alltid vara i hela kronor.
• Att utelämna sätet. Det ska anges i förvaltningsberättelsen enligt punkt 5.2, inte bara framgå av registreringsuppgifterna.
• Att glömma styrelsens yttrande vid utdelning. Föreslås vinstutdelning krävs ett motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen.

Vanliga frågor om förvaltningsberättelse

Måste ett litet aktiebolag ha förvaltningsberättelse?

Ja. Enligt 2 kap. 1 § årsredovisningslagen består en årsredovisning av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse, och det gäller oavsett bolagets storlek. Lättnaderna för mindre företag handlar om vad förvaltningsberättelsen ska innehålla, inte om den ska finnas. Det enda som är reserverat för större företag och bostadsrättsföreningar är kassaflödesanalysen. Även ett vilande aktiebolag utan verksamhet ska alltså lämna en förvaltningsberättelse.

Vad räknas som en väsentlig händelse?

Enligt punkt 5.4 i K2 avses tre saker: beslutade viktiga förändringar i verksamheten, för företaget viktiga externa faktorer som påverkat dess ställning och resultat, samt den omständigheten att företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet. Exempel på viktiga förändringar är köp och försäljning av dotterföretag, fusion, etablering eller nedläggning av en rörelse- eller produktgren, ingångna större avtal och större investeringar. Planerade förändringar tas bara upp om definitivt beslut fattats. För ett aktiebolag räknas dessutom att bolaget har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det.

Hur många år ska flerårsöversikten omfatta?

Fyra år, alltså räkenskapsåret och de tre föregående åren. För varje år ska nettoomsättning, resultat efter finansiella poster och soliditet anges. Soliditeten beräknas som justerat eget kapital i procent av balansomslutningen, där justerat eget kapital är eget kapital inklusive egetkapitalandelen av obeskattade reserver. Varierar nettoomsättningen med mer än 30 procent mellan åren ska företaget kommentera det. Ett företag som redovisar resultaträkningen i förkortad form anger bruttoresultat i stället för nettoomsättning och behöver då inte lämna någon kommentar om variationen.

Vad skriver man i förslaget till resultatdisposition?

Förslaget ska avse summan av posterna under fritt eget kapital, alltså fri överkursfond, balanserat resultat och årets resultat. Du räknar först upp vad som står till bolagsstämmans förfogande och summerar det, och föreslår sedan hur summan ska disponeras, normalt uppdelat på utdelning till aktieägarna och vad som balanseras i ny räkning. De två summorna ska vara lika stora. Beloppen i resultatdispositionen ska alltid anges i hela kronor, även om resten av årsredovisningen anges i tusental.

Var redovisas händelser efter räkenskapsårets slut?

I en not. Förvaltningsberättelsen tar upp väsentliga händelser som har inträffat under räkenskapsåret, medan väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut hör hemma bland noterna enligt kapitel 18 i K2. K2 påpekar dock att en sådan händelse kan vara av det slaget att upplysning behöver lämnas även i förvaltningsberättelsen. Även här gäller för ett aktiebolag att en upprättad eller påkallad kontrollbalansräkning räknas som en sådan händelse.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Förvaltningsberättelsen är den del av årsredovisningen som tar längst tid att skriva och som minst av allt borde göras från ett tomt blad. Invenseit bygger flerårsöversikten och specifikationen av eget kapital direkt av dina siffror, räknar soliditeten med rätt skattesats och kontrollerar att resultatdispositionens två block summerar till samma belopp innan du lämnar in. Du gör din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) i samma flöde, med realtidsvalidering och signering med BankID, och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket utan pappershantering. Vill du läsa vidare har vi en checklista för bokslut steg för steg och en guide om digital årsredovisning. Har du frågor om just din förvaltningsberättelse är du välkommen att kontakta oss.