Noter i årsredovisningen: krav och exempeltext för K2

Noterna är den del av årsredovisningen som oftast slarvas bort, och samtidigt den vanligaste orsaken till att Bolagsverket skickar tillbaka en inlämning. De är inte fri text utan ett bestämt antal upplysningar som lagen och K2 pekar ut, och för ett litet bolag är listan kortare än de flesta tror. Den här guiden går igenom vilka noter som faktiskt krävs, vilka som bara krävs om du har något att redovisa, och ger färdig exempeltext per not som du kan utgå från. Regelhänvisningar avser årsredovisningslagen och BFNAR 2016:10 (K2) i deras lydelse för räkenskapsår 2025 och 2026.

Noter i korthet

• Noterna är obligatoriska. En årsredovisning utan noter är inte komplett och registreras inte.
• Bara en not krävs alltid: noten om redovisnings- och värderingsprinciper.
• Resten är villkorade. Har företaget inget att redovisa i en not behöver den inte lämnas. Ett bolag utan anställda lämnar ingen not om medelantalet anställda.
• Ordningen är bestämd enligt punkt 18.2 i K2: först redovisningsprinciper, sedan noter till enskilda poster i balans- och resultaträkningens ordning, sist övriga noter.
• Noterna placeras efter balansräkningen och hänvisas till från den post de hör till.
• Jämförelsetal krävs inte i noterna för ett mindre företag, till skillnad från i balans- och resultaträkningen.
• Noten om anläggningstillgångar ska lämnas per post och visa ingående och utgående anskaffningsvärden, årets avskrivningar och eventuella upp- och nedskrivningar.
• Ett vilande bolag kommer normalt undan med en enda not.

Vad är noter i en årsredovisning?

En årsredovisning består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Noterna kallades tidigare tilläggsupplysningar, och namnet beskriver funktionen väl. Balans- och resultaträkningen visar belopp, medan noterna förklarar hur beloppen tagits fram och vad som ligger bakom dem.

Enligt 5 kap. 1 § årsredovisningslagen (ÅRL) ska både mindre och större företag lämna upplysningar i noter enligt 4 till 24 §§. För ett mindre företag som tillämpar K2 är det kapitel 18 i BFNAR 2016:10 som talar om exakt vilka upplysningar som gäller, och kapitel 19 lägger till regler för företag i koncern.

Två formella krav är lätta att missa. Noterna ska enligt punkt 3.2 i K2 placeras efter balansräkningen, inte före. Och enligt 5 kap. 3 § årsredovisningslagen ska noter som hör till enskilda poster presenteras i samma ordning som posterna, med en hänvisning vid den post noten avser. Ett bolag kan alltså inte lägga noterna i valfri ordning.

Punkt 18.2 anger ordningen: redovisningsprinciper först, sedan noterna till enskilda poster, sedan övriga noter.

Varför noterna behövs

Noterna finns för att ett belopp sällan betyder något i sig. Att posten Inventarier står på 520 000 kronor säger inget om tillgången är ny och nästan oavskriven eller gammal och nästan helt avskriven. Noten om anläggningstillgångar visar just det, och därför är den ofta den mest lästa noten i ett litet bolags årsredovisning.

De praktiska mottagarna är fler än man tror. En bank som ska pröva en kredit läser noten om ställda säkerheter för att se vad som redan är pantsatt. En köpare som gör en företagsbesiktning läser avskrivningstiderna för att bedöma om resultatet är uppblåst. En leverantör som funderar på kredit läser noten om eventualförpliktelser.

Formellt är noterna också det som gör årsredovisningen komplett. Saknas de får bolaget ett föreläggande från Bolagsverket, och då tickar tiden mot förseningsavgiften.

Obligatoriska noter enligt K2

Grundprincipen står i kommentaren till punkt 18.1: har ett företag inget att redovisa i en notupplysning, behöver upplysningen inte lämnas. Det gör listan betydligt kortare för ett litet bolag än vad kapitelrubrikerna antyder.

Not	Krävs när	Regel
Redovisnings- och värderingsprinciper	Alltid	5 kap. 4 § ÅRL, punkt 18.3
Medelantalet anställda	Om bolaget haft anställda	5 kap. 20 § ÅRL, punkt 18.9
Anläggningstillgångar	Per post som redovisas som anläggningstillgång	5 kap. 8 § ÅRL, punkt 18.10
Exceptionella intäkter och kostnader	Om sådana förekommit	5 kap. 19 § ÅRL
Uppskrivningsfond	Om uppskrivning skett	5 kap. 11 § ÅRL
Långfristiga skulder	Om skulder förfaller senare än fem år	5 kap. 13 § ÅRL
Ställda säkerheter	Om säkerheter ställts	5 kap. 14 § ÅRL, punkterna 18.13 och 18.14
Eventualförpliktelser	Om sådana finns	5 kap. 15 § ÅRL, punkt 18.15
Poster som avser flera balansposter	Om en post delas upp	3 kap. 4 § ÅRL
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut	Om sådana inträffat	5 kap. 22 § ÅRL, punkt 18.22

För aktiebolag lägger punkt 18.22 till en detalj värd att komma ihåg: som en väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut räknas även att bolaget har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det.

Not om redovisnings- och värderingsprinciper

Det här är den enda not som alltid ska med. Enligt punkt 18.3 ska den innehålla dels uppgift om att företaget tillämpar årsredovisningslagen och K2, dels upplysningarna i punkterna 18.4 till 18.7. För räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 tillkommer punkt 18.7A om rättelse av fel.

Bokföringsnämndens egen formulering, från kommentaren till punkt 18.3, är:

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.

Utöver den meningen ska noten ta upp grunderna för avskrivning, alltså vilka avskrivningstider som tillämpas. Hur avskrivningarna räknas fram och bokförs går vi igenom i guiden om bokslut steg för steg. Har bolaget tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris ska tillämpad metod anges, och räknar bolaget in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor ska även det framgå. Redovisar bolaget goodwill ska skälen för avskrivningstiden anges. Fler upplysningar om redovisningsprinciper än så behöver inte lämnas, vilket kommentaren till punkt 18.3 säger uttryckligen.

En färdig not för ett vanligt litet bolag kan se ut så här:

Not 1 Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.

Avskrivning enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och tillämpade avskrivningstider:

Post	Avskrivningstid
Inventarier, verktyg och installationer	5 år
Byggnader	25 år

Har bolaget varken byggnader eller uppdrag till fast pris räcker den första meningen plus avskrivningstiderna för de poster som faktiskt finns.

Not om medelantal anställda

Enligt 5 kap. 20 § årsredovisningslagen ska en upplysning lämnas om medelantalet av de personer som varit anställda under räkenskapsåret. Punkt 18.9 hänvisar beräkningen till Bokföringsnämndens allmänna råd om gränsvärden (BFNAR 2006:11).

Innebörden är att talet ska spegla arbetsvolymen omräknad till heltidstjänster, inte antalet personer på lönelistan. Två personer som arbetat halvtid hela året ger medelantalet 1.

Tre gränsdragningar återkommer:

• En ägare som arbetar i bolaget räknas som anställd, även om ingen lön tagits ut.
• Verkställande direktören räknas med.
• Styrelseledamöter som inte arbetar i verksamheten och inhyrda konsulter räknas inte.

Har bolaget inte haft några anställda alls under räkenskapsåret behöver upplysningen inte lämnas. Att ändå skriva noll är inte fel, men det är inte heller ett krav. För ett enmansbolag där ägaren arbetar i verksamheten är noll däremot fel svar, eftersom ägaren räknas som anställd.

Not 2 Medelantal anställda

Medelantalet anställda under räkenskapsåret uppgick till 3.

Noter om anläggningstillgångar

Det här är den not som kräver mest arbete, och den enda där sifferunderlaget måste hämtas direkt ur bokföringen. Enligt 5 kap. 8 § första stycket årsredovisningslagen ska upplysning lämnas för varje post som redovisas som anläggningstillgång, om anskaffningsvärde, tillkommande och avgående tillgångar, överföringar, årets avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar. Punkt 18.10 preciserar att upplysningen om anskaffningsvärde ska bestå av ingående och utgående anskaffningsvärden.

Observera att helt avskrivna tillgångar ska vara kvar i noten så länge de inte utrangerats.

Ta ett bolag som vid årets ingång har inventarier till anskaffningsvärdet 800 000 kronor och ackumulerade avskrivningar på 320 000 kronor. Under året köps inventarier för 250 000 kronor exklusive moms, och årets avskrivning uppgår till 210 000 kronor.

Inköpet bokförs så här:

Konto	Debet	Kredit
1220 Inventarier, verktyg och installationer	250 000 kr
2641 Debiterad ingående moms	62 500 kr
2440 Leverantörsskulder		312 500 kr

Årets avskrivning bokförs så här:

Konto	Debet	Kredit
7832 Avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer	210 000 kr
1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer		210 000 kr

Noten byggs sedan direkt av saldona på 1220 och 1229:

Not 3 Inventarier, verktyg och installationer

	2025-12-31
Ingående anskaffningsvärden	800 000
Inköp	250 000
Utgående anskaffningsvärden	1 050 000
Ingående avskrivningar	-320 000
Årets avskrivningar	-210 000
Utgående avskrivningar	-530 000
Redovisat värde	520 000

Redovisat värde, 520 000 kronor, ska stämma exakt mot posten Inventarier, verktyg och installationer i balansräkningen. Gör det inte det är felet nästan alltid att en försäljning eller utrangering bokförts på anskaffningsvärdekontot utan att de ackumulerade avskrivningarna återförts.

Raderna för uppskrivning och nedskrivning tas bara med om de är relevanta. För en finansiell anläggningstillgång utgår avskrivningsraderna helt.

Not om ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Enligt 5 kap. 14 § årsredovisningslagen ska ett företag som ställt säkerheter upplysa om deras omfattning, art och form. Punkt 18.13 räknar upp formerna: företagsinteckning, fastighetsinteckning, tillgång med äganderättsförbehåll, belånad fordran eller annan ställd säkerhet.

Punkt 18.14 avgör vilket belopp som ska anges, och skillnaden är lätt att göra fel på. För inteckningar anges inteckningens belopp. För övriga säkerheter anges i stället tillgångens redovisade värde.

Not 4 Ställda säkerheter

	2025-12-31
Företagsinteckning	1 000 000
Tillgångar med äganderättsförbehåll	350 000
Belånade kundfordringar	255 000
Summa	1 605 000

Eventualförpliktelser regleras i 5 kap. 15 § och definieras i punkt 18.15. Det handlar om garantiåtaganden och andra möjliga förpliktelser som inte tagits upp i balansräkningen, till exempel en borgen för ett dotterbolags lån eller en pågående tvist där utfallet är osäkert. Upplysningen avser summan av dessa. Finns inga eventualförpliktelser lämnas ingen not.

Frivilliga noter och när de är befogade

Inget hindrar att ett företag lämnar fler upplysningar än vad som krävs, och kommentaren till punkt 18.1 säger det uttryckligen. Frågan är när det är värt det.

Två fall där en frivillig not oftast lönar sig:

• Outnyttjad checkkredit. Någon upplysning krävs inte, men K2 noterar att den kan underlätta en kreditanalys. Ett bolag som ska söka finansiering vinner på att visa att krediten finns och är oanvänd.
• Jämförelsetal. Mindre företag behöver inte lämna jämförelsetal i noterna. Att ändå göra det i noten om anläggningstillgångar gör utvecklingen läsbar över tid.

Ett fall där en frivillig not sällan lönar sig är utförliga beskrivningar av verksamheten. De hör hemma i förvaltningsberättelsen, inte bland noterna, och gör årsredovisningen svårare att granska.

Skillnaden mot K3

K2 har ett kort och i praktiken fast notpaket. Ett litet bolag landar oftast på mellan en och fem noter.

K3 kräver mer, och skillnaden följer av att K3 bygger på egna bedömningar i stället för schabloner. Där K2 låter dig ange en avskrivningstid vill K3 ha nyttjandeperioden per komponent. Där K2 förbjuder uppskjuten skatt kräver K3 att den redovisas i egna poster. Ett bolag som frivilligt valt K3 trots att det är ett mindre företag får fortfarande använda årsredovisningslagens lättnader för mindre företag, och de utförliga upplysningarna om uppskjuten skatt i punkterna 29.34 till 29.36 gäller bara större företag. Merarbetet ligger alltså i beräkningen snarare än i noten.

Praktiskt betyder det att ett byte till K3 gör notarbetet mätbart tyngre, och det är en av de kostnader som är lätt att förbise när valet av regelverk görs.

Vanliga misstag att undvika

• Att hoppa över noten om redovisningsprinciper. Den är den enda som alltid krävs, och den saknas ändå ofta i årsredovisningar som upprättats för hand.
• Att glömma avskrivningstiderna. Grunderna för avskrivning är en del av noten om redovisningsprinciper, inte något som hör hemma i noten om anläggningstillgångar.
• Att redovisa noll anställda när ägaren arbetar i bolaget. En ägare som arbetar i verksamheten räknas som anställd även om ingen lön tagits ut, så noll är fel svar. Har bolaget verkligen saknat anställda behöver upplysningen inte lämnas alls.
• Att blanda ihop beloppen i noten om ställda säkerheter. Inteckningar anges till inteckningens belopp, övriga säkerheter till tillgångens redovisade värde.
• Att utrangera i noten men inte i bokföringen. Redovisat värde i noten ska stämma exakt mot balansräkningen. Avviker det har en försäljning eller utrangering hanterats bara på ena kontot.
• Att plocka bort helt avskrivna tillgångar ur noten. De ska vara kvar tills de utrangerats.
• Att lägga noterna före balansräkningen. Enligt punkt 3.2 ska de placeras efter den.
• Att inte hänvisa från posten till noten. Hänvisningen är ett krav enligt 5 kap. 3 § årsredovisningslagen, inte en formsak.
• Att missa kontrollbalansräkningen. För aktiebolag räknas det som en väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut att bolaget upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det.

Vanliga frågor om noter i årsredovisningen

Vilka noter är obligatoriska i en K2-årsredovisning?

Bara en not är obligatorisk för alla, och det är noten om redovisnings- och värderingsprinciper. Övriga noter är villkorade och ska lämnas först om företaget har något att redovisa i dem. Har bolaget anläggningstillgångar krävs en not per post under rubriken Anläggningstillgångar, har bolaget haft anställda krävs en not om medelantalet anställda, och har bolaget ställt säkerheter eller har eventualförpliktelser krävs noter om dem. Ett bolag utan anställda, utan anläggningstillgångar och utan säkerheter klarar sig alltså med en enda not.

Måste jag ha en not om medelantal anställda?

Bara om företaget har haft anställda under räkenskapsåret. Har bolaget inte haft några anställda behöver ingen upplysning lämnas alls. Ska den lämnas ska den spegla arbetsvolymen omräknad till heltidstjänster, och beräkningen görs enligt Bokföringsnämndens allmänna råd om gränsvärden. En ägare som arbetar i företaget räknas som anställd även om ingen lön tagits ut, och detsamma gäller en verkställande direktör. Styrelseledamöter som inte arbetar i verksamheten och inhyrda konsulter räknas däremot inte.

Vad skriver man i noten om redovisningsprinciper?

Grundkravet är en upplysning om att företaget tillämpar årsredovisningslagen och K2. Bokföringsnämndens egen exempeltext lyder: Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag. Utöver det ska noten innehålla grunderna för avskrivning, alltså vilka avskrivningstider som tillämpas för respektive post. Har företaget tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris, räknar in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor eller redovisar goodwill ska även det framgå av noten. Fler upplysningar om redovisningsprinciper än de uppräknade behöver inte lämnas.

Behöver ett vilande bolag noter?

Ja. Ett vilande aktiebolag ska upprätta årsredovisning precis som ett aktivt bolag, och noten om redovisnings- och värderingsprinciper ska med. Däremot faller de flesta övriga noter bort av sig själva, eftersom de bara ska lämnas om företaget har något att redovisa i dem. Ett vilande bolag utan anställda, utan anläggningstillgångar och utan ställda säkerheter lämnar därför i praktiken en enda not.

Vad händer om noterna saknas vid inlämning?

Årsredovisningen är då inte komplett, och Bolagsverket registrerar den inte utan skickar i stället ett föreläggande om komplettering. Risken är inte bara extraarbetet. Förseningsavgift tas ut om en komplett årsredovisning inte har kommit in inom sju månader från räkenskapsårets slut, och för ett privat aktiebolag är avgiften 7 500 kronor redan vid en dags försening. Beloppet gäller räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare. Kom handlingarna in i tid men med en brist som lätt kan rättas till, tas avgiften ut först om bolaget inte rättar bristen inom den tid som Bolagsverket anger i föreläggandet.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Noterna är enkla att få rätt när underlaget kommer från bokföringen i stället för från ett kalkylblad. Invenseit bygger noten om anläggningstillgångar direkt av dina konton, håller redovisat värde i takt med balansräkningen och kontrollerar att de obligatoriska noterna finns med innan du lämnar in. Du gör din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) i samma flöde, med realtidsvalidering och signering med BankID, och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket utan pappershantering. Vill du läsa vidare har vi en checklista för bokslut steg för steg och en guide om digital årsredovisning. Har du frågor om just dina noter är du välkommen att kontakta oss.