Koncernbidrag och aktieägartillskott: skillnad och konto

Koncernbidrag och aktieägartillskott är två sätt att flytta pengar till ett bolag som behöver dem, och de förväxlas ständigt. Båda ser ut som att någon skjuter till kapital, men skattemässigt är de varandras motsatser: det ena är avdragsgillt och skattepliktigt, det andra är ingetdera. Väljer du fel form kan en fullt lovlig skattelättnad gå förlorad, eller ett tillskott bli beskattat som det inte skulle ha blivit. Den här guiden går igenom vad som skiljer dem åt, vilka villkor som gäller och hur båda bokförs. Kontonummer följer BAS-kontoplanen 2026. Regelhänvisningar avser inkomstskattelagen (1999:1229), aktiebolagslagen (2005:551) och BFNAR 2016:10 (K2) som den lyder efter ändringarna i BFNAR 2025:2, vilka tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.

Koncernbidrag och aktieägartillskott i korthet

Har du bråttom är det här det viktigaste:

• Koncernbidrag är avdragsgillt hos givaren och skattepliktigt hos mottagaren, enligt 35 kap. 1 § inkomstskattelagen.
• Aktieägartillskott är varken eller. Det är ett rent kapitaltillskott utan skatteeffekt.
• Koncernbidrag kräver koncern. Mer än 90 procents ägande, helägt hela beskattningsåret och öppen redovisning i deklarationen.
• Aktieägartillskott kräver ingenting formellt. Det finns inte ens definierat i lag, utan bygger på praxis.
• Koncernbidrag går via resultaträkningen som en bokslutsdisposition, 8820 eller 8830.
• Aktieägartillskott går direkt mot eget kapital, 2093, och rör aldrig resultatet.
• Villkorat tillskott ska återbetalas när fria vinstmedel finns, ovillkorat ska det inte.
• Ett K2-bolag får inte använda 2092. Kontot är märkt som otillåtet i K2, och bidraget måste gå över resultatet.

Vad är koncernbidrag?

Ett koncernbidrag är en ren värdeöverföring mellan företag i samma koncern, gjord i syfte att jämna ut det skattemässiga resultatet. Poängen är att en koncern ska beskattas ungefär som om den vore ett enda företag, trots att varje bolag är ett eget skattesubjekt.

Anta att moderbolaget går plus 800 000 kronor och dotterbolaget minus 300 000 kronor. Utan koncernbidrag betalar moderbolaget bolagsskatt på hela vinsten medan dotterbolagets förlust bara blir ett underskott som får rullas vidare. Lämnar moderbolaget i stället 300 000 kronor i koncernbidrag blir moderbolagets skattemässiga resultat 500 000 kronor och dotterbolagets noll. Skatten betalas en gång, på koncernens faktiska resultat.

Huvudregeln i 35 kap. 1 § är kort: koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om förutsättningarna i 3, 4, 5 eller 6 § är uppfyllda och värden motsvarande bidraget förs över från givaren till mottagaren senast den dag givaren ska lämna inkomstdeklaration.

Paragrafen slutar med en viktig avgränsning: med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster. Betalar moderbolaget dotterbolaget för utförda tjänster är det en vanlig affärsmässig kostnad, inte ett koncernbidrag, och den ska bokföras som vad den är.

Villkoren för avdragsrätt

Villkoren är formella och det räcker att ett av dem brister för att avdraget ska falla. För det vanligaste fallet, bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag, kräver 35 kap. 3 § att:

1. Varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag.
2. Både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen, för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt.
3. Dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag.
4. Mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat. Undantag gäller för ett företag som visserligen har avtalshemvist i en annan EES-stat men är skattskyldigt i Sverige för just den näringsverksamhet bidraget hänför sig till.
5. Näringsverksamheten som bidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal.
6. Om bidraget går från dotterföretaget till moderföretaget: att utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget.

Med moderföretag avses enligt 35 kap. 2 § ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Gränsen är alltså betydligt högre än den vanliga koncerndefinitionen på mer än 50 procent av rösterna. Notera också att det är andelarna som räknas, inte rösterna: det räcker inte att röstetalet överstiger 90 procent.

En avgörande begränsning ligger i samma paragraf. Moderföretaget måste självt vara ett svenskt företag av något av de slag som räknas upp där, i praktiken aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt försäkringsföretag, stiftelse eller ideell förening. En fysisk person kan aldrig vara moderföretag i kapitlets mening. Två aktiebolag som ägs privat av samma person bildar därför ingen koncern som kan lämna koncernbidrag till varandra, hur helägda de än är. Det är den vanligaste missuppfattningen på området, och lösningen är i så fall ett holdingbolag som äger båda.

Två villkor fäller flest i praktiken. Det helägt hela året-kravet betyder att ett bolag som köptes i mars normalt inte kan ta emot avdragsgillt koncernbidrag för det året. Undantaget i 35 kap. 7 § gäller när ett företag blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag, fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens beskattningsår, och förhållandena dessförinnan var sådana att bolagen ändå haft rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra. Undantaget tar alltså sikte på omstruktureringar inom en ägarkrets som redan hade avdragsrätt. Det räddar inte ett bolag som köpts in utifrån och därmed inträtt i en ny koncerntillhörighet under året. Och kravet på öppen redovisning innebär att båda parter måste redovisa bidraget i sina deklarationer. Gör bara den ena det finns inget avdrag.

Reglerna täcker fler fall än mor och dotter. 35 kap. 4 § reglerar bidrag mellan systerbolag, 5 § bidrag till bolag som hade kunnat fusioneras in i moderföretaget, och 6 § bidrag som hade kunnat förmedlas genom en kedja av bolag med avdragsrätt i varje led.

Systerfallet i 4 § förtjänar en varning, eftersom det är det som oftast antas gälla när det inte gör det. Paragrafen kräver att båda bolagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, och moderföretag är enligt 2 § alltid ett företag, aldrig en fysisk person. Den som äger två aktiebolag privat kan alltså inte lämna koncernbidrag mellan dem. Utöver villkoren i 3 § ställer 4 § dessutom ett eget krav kopplat till utdelning eller investmentföretagsstatus.

Bokföra koncernbidrag hos givaren

Koncernbidraget är en bokslutsdisposition, inte en rörelsekostnad. Det placeras därför i resultaträkningen under rubriken Bokslutsdispositioner, efter Resultat efter finansiella poster. K2 punkt 4.4 har posterna Erhållna koncernbidrag och Lämnade koncernbidrag som två separata rader där.

Nordvik Holding AB lämnar 300 000 kronor i koncernbidrag till sitt helägda dotterbolag:

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
8830	Lämnade koncernbidrag	300 000
1930	Företagskonto		300 000

Sker överföringen inte kontant utan bokförs som en skuld inom koncernen krediteras i stället 2860 Kortfristiga skulder till koncernföretag, och mottagaren debiterar på samma sätt 1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag i stället för 1930. Det viktiga för avdragsrätten är att värden motsvarande bidraget faktiskt förs över senast den dag givaren ska lämna inkomstdeklaration, vilket 35 kap. 1 § kräver uttryckligen.

Bokföra koncernbidrag hos mottagaren

Hos mottagaren är bidraget en intäkt bland bokslutsdispositionerna:

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Företagskonto	300 000
8820	Mottagna koncernbidrag		300 000

Här finns en fälla som är värd hela avsnittet. BAS har ett konto 2092 Mottagna/lämnade koncernbidrag under fritt eget kapital, för den redovisning som bokför bidraget direkt mot eget kapital i stället för över resultatet. I BAS-kontoplanen 2026 är 2092 märkt med #, vilket betyder att kontot inte ska användas när K2 tillämpas.

Ett mindre aktiebolag som tillämpar K2 ska alltså redovisa koncernbidraget i resultaträkningen, och det får en direkt följd i deklarationen. Skatteverket är tydlig i sin vägledning: eftersom bidraget då redan finns i räkenskapsschemat vid punkt 3.20 ska det inte tas upp igen bland de skattemässiga justeringarna vid punkt 4.6 c. Punkt 4.6 c är reserverad för koncernbidrag som redovisats mot eget kapital och därför inte påverkat resultatet. Tar ett K2-bolag upp bidraget på båda ställena beskattas det två gånger.

Vad är aktieägartillskott?

Ett aktieägartillskott är kapital som en aktieägare skjuter till bolaget utan att få nya aktier i utbyte. Syftet är nästan alltid att reparera ett eget kapital som håller på att ta slut, och alternativet till en nyemission när ägaren inte vill ändra ägarförhållandena.

Det märkliga med aktieägartillskott är att de inte är definierade i lag. Ordet finns varken i aktiebolagslagen, inkomstskattelagen eller årsredovisningslagen, och hela institutet vilar på praxis och etablerad redovisningssed. Däremot har lagstiftaren reglerat hur tillskott ska behandlas i vissa specifika situationer, till exempel i 23 kap. 12 §, 48 kap. 12 § och 53 kap. 5 § inkomstskattelagen. Att det saknas en definition betyder alltså inte att området är oreglerat. Det betyder också att formkraven är minimala: det räcker i princip med ett skriftligt tillskottsavtal och en betalning, och något beslut på bolagsstämma krävs inte.

Skattemässigt är tillskottet neutralt. Huvudprincipen är att det är ingen intäkt hos bolaget, eftersom bolaget inte har tjänat något, och ingen avdragsgill kostnad hos ägaren, eftersom ägaren har fått motsvarande värde i sitt eget innehav. En förutsättning är dock att tillskottet lämnas av ägaren just i egenskap av ägare. Pengar som skjuts till på någon annan grund kan i stället bedömas som ett skattepliktigt driftbidrag, vilket i praktiken prövas hos kommun- och föreningsägda bolag. Det gör tillskottet till motsatsen till ett koncernbidrag: det flyttar kapital utan att flytta skatt.

Effekten i balansräkningen är däremot omedelbar. Tillskottet ökar det fria egna kapitalet, vilket kan vara precis vad som behövs för att undvika en kontrollbalansräkning. Var gränsen går går vi igenom i guiden om eget kapital i aktiebolag.

Villkorat och ovillkorat tillskott

Skillnaden ligger i om pengarna ska tillbaka.

Ett ovillkorat aktieägartillskott lämnas utan någon rätt till återbetalning. Kapitalet stannar i bolaget och blir en del av det fria egna kapitalet på samma villkor som en balanserad vinst.

Ett villkorat aktieägartillskott lämnas med förbehållet att det ska betalas tillbaka när bolaget har fria vinstmedel som räcker. Det avgörande, och det som förvirrar mest, är att villkoret civilrättsligt riktas mot de övriga aktieägarna och inte mot bolaget. Bolaget har ingen skuld till tillskottsgivaren. Det är därför tillskottet ändå redovisas som eget kapital och inte som en skuld i balansräkningen, trots att alla inblandade räknar med att pengarna ska tillbaka.

Skattemässigt skiljer de sig åt vid en senare försäljning av aktierna. Ett ovillkorat tillskott ökar omkostnadsbeloppet för aktierna, vilket sänker kapitalvinsten den dag de säljs. Ett villkorat tillskott gör det inte, eftersom det ses som en separat fordringsliknande rättighet mot medaktieägarna snarare än som en del av anskaffningen.

Bokföra aktieägartillskott

Hos mottagaren ökar tillskottet det fria egna kapitalet och rör aldrig resultaträkningen. Nordvik Konsult AB tar emot 250 000 kronor:

Konto	Kontonamn	Debet	Kredit
1930	Företagskonto	250 000
2093	Erhållna aktieägartillskott		250 000

Vid nästa årsstämma förs beloppet normalt om till 2091 Balanserad vinst eller förlust i samband med resultatdispositionen, så att 2093 nollställs inför nästa år.

Två saker som är lätta att missa. Det första är att det är utfästelsen som utlöser redovisningen, inte betalningen. K2 punkt 15.5 säger att ett erhållet aktieägartillskott ska redovisas som en ökning av posten Balanserat resultat när utfästelsen erhålls, och det räcker att bolaget har fått tillskottet eller en utfästelse om det senast på balansdagen. Ett tillskott som utfästs i december och betalas i februari hör alltså till december månads räkenskapsår, och debiteras då en fordran i stället för 1930.

Det andra är att kontonumret inte styr presentationen. 2093 är bara ett underkonto i BAS, och i årsredovisningen ingår beloppet i posten Balanserat resultat redan för det år tillskottet erhölls. Någon egen rad för aktieägartillskott finns inte i K2:s uppställningsform för balansräkningen. Däremot ska tillskottet specificeras på en egen rad i redogörelsen för förändringar i eget kapital.

Hos givaren är tillskottet ingen kostnad. Det är en ökning av anskaffningsvärdet på aktierna i dotterbolaget, och debiteras alltså 1310 Andelar i koncernföretag. Att kostnadsföra tillskottet är ett av de vanligaste felen, och det ger en avdragspost som inte finns. Detta gäller när givaren är ett företag. En privatperson som lämnar tillskott har ingen bokföring att göra, utan lägger beloppet till omkostnadsbeloppet om tillskottet är ovillkorat.

Att posten hamnar i balansräkningen betyder däremot inte att den är färdigbehandlad. I samband med att tillskottet lämnas kan en nedskrivningsprövning behöva göras, och särskilt om tillskottet avser förlusttäckning. Det är just det normalfallet här: skjuter du till kapital för att laga ett eget kapital som håller på att ta slut är aktiernas verkliga värde sällan lika högt som det uppräknade anskaffningsvärdet. Skrivs det inte ned redovisar givaren en tillgång som inte finns.

Återbetalning av villkorat tillskott

Återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott är civilrättsligt en värdeöverföring och behandlas som utdelning. Det innebär att aktiebolagslagens skyddsregler gäller fullt ut: beloppsspärren i 17 kap. 3 § första stycket kräver att det efter återbetalningen finns full täckning för det bundna egna kapitalet, och försiktighetsregeln i andra stycket kräver att överföringen är försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets konsolideringsbehov och likviditet. Beslutet fattas av bolagsstämman.

Skattemässigt är återbetalningen däremot inte utdelning. Den behandlas enligt reglerna för återbetalning av en fordran, och det är hela den ekonomiska poängen med att välja den villkorade formen. Att den ofta blir skattefri är dock en följd av beloppen och inte en egen regel: återbetalningen kapitalvinstbeskattas, och någon skattepliktig vinst uppkommer först när de sammanlagda återbetalningarna överstiger tillskottets omkostnadsbelopp.

I det vanliga fallet spelar det ingen roll. Har ägaren skjutit till 250 000 kronor kontant och får tillbaka 250 000 kronor finns ingen vinst att beskatta. Det gäller däremot inte om rätten till återbetalning har förvärvats billigare än sitt nominella belopp, till exempel genom att en fordran på bolaget omvandlats till ett villkorat tillskott eller genom att rätten köpts av någon annan. Då är omkostnadsbeloppet lägre, och det överskjutande beloppet beskattas som kapitalvinst. Blir det tvärtom en förlust är den avdragsgill till 70 procent.

Bokföringen i bolaget är en minskning av det fria egna kapitalet, inte en kostnad.

En sak att räkna med i förväg: villkoret binder de övriga aktieägarna, inte bolaget. Kommer nya ägare in efter att tillskottet lämnats är det värt att reglera hur villkoret ska hanteras redan i aktieägaravtalet, eftersom rätten annars kan bli svår att göra gällande i praktiken.

Skillnaderna sammanfattade

Fråga	Koncernbidrag	Aktieägartillskott
Avdragsgillt hos givaren	Ja	Nej
Skattepliktigt hos mottagaren	Ja	Nej
Var i resultaträkningen	Bokslutsdisposition	Syns inte alls
Konto hos mottagaren	8820	2093
Konto hos givaren	8830	Andelar i koncernföretag
Kräver koncern	Ja, mer än 90 procent	Nej
Reglerat i lag	Ja, 35 kap. IL	Nej, bygger på praxis
Kan återbetalas	Nej	Ja, om det är villkorat
Ökar omkostnadsbeloppet	Nej	Bara om det är ovillkorat

Valet är enkelt när du väl ser tabellen. Finns en koncern och ett skattemässigt överskott att jämna ut är koncernbidraget det som ger effekt. Behövs kapital utan att det finns avdragsrätt att hämta, eller är villkoren i 35 kap. inte uppfyllda, är aktieägartillskottet det enda som fungerar.

Vanliga misstag att undvika

• Att lämna koncernbidrag till ett bolag som förvärvats under året. Kravet i 35 kap. 3 § är att dotterföretaget varit helägt under hela beskattningsåret.
• Att bara den ena parten redovisar bidraget öppet. Båda måste göra det, annars faller avdraget.
• Att glömma att värdet faktiskt ska överföras. 35 kap. 1 § kräver överföring senast givarens deklarationsdag.
• Att kalla en tjänstefakturering för koncernbidrag. En ersättning för att förvärva eller bibehålla inkomster är per definition inget koncernbidrag.
• Att använda konto 2092 i ett K2-bolag. Kontot är märkt som otillåtet i K2 i BAS 2026.
• Att ta upp koncernbidraget både i punkt 3.20 och punkt 4.6 c. Har det gått över resultatet ska det bara redovisas en gång.
• Att kostnadsföra ett aktieägartillskott hos givaren. Det är en ökning av anskaffningsvärdet på aktierna, ingen kostnad.
• Att redovisa ett villkorat tillskott som skuld. Villkoret riktas mot medaktieägarna, inte mot bolaget, så posten är eget kapital.
• Att betala tillbaka ett villkorat tillskott utan stämmobeslut. Återbetalningen är civilrättsligt en värdeöverföring och omfattas av aktiebolagslagens skyddsregler.

Vanliga frågor om koncernbidrag och aktieägartillskott

Vad är skillnaden mellan koncernbidrag och aktieägartillskott?

Den avgörande skillnaden är avdragsrätten. Ett koncernbidrag dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren enligt 35 kap. 1 § inkomstskattelagen, och flyttar därmed skattebelastningen inom koncernen. Ett aktieägartillskott är varken avdragsgillt för givaren eller skattepliktigt för mottagaren, utan är ett rent kapitaltillskott som stärker det egna kapitalet. Koncernbidraget går därför via resultaträkningen som en bokslutsdisposition, medan tillskottet bokförs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren.

Är koncernbidrag avdragsgillt?

Ja, om förutsättningarna i 35 kap. inkomstskattelagen är uppfyllda. Enligt 35 kap. 1 § ska koncernbidraget dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, förutsatt att villkoren i 3, 4, 5 eller 6 § är uppfyllda och att värden motsvarande bidraget förs över från givaren till mottagaren senast den dag givaren ska lämna inkomstdeklaration. Med koncernbidrag avses däremot inte en ersättning som är en utgift för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster, alltså en vanlig affärsmässig betalning.

Vilka villkor gäller för att lämna koncernbidrag?

För bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag krävs enligt 35 kap. 3 § att varken givaren eller mottagaren är privatbostadsföretag eller investmentföretag, att båda redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår med samma deklarationstidpunkt, och att dotterföretaget har varit helägt under hela beskattningsåret eller sedan det började bedriva verksamhet. Med moderföretag avses enligt 35 kap. 2 § ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna. Mottagaren får inte heller ha hemvist i en utländsk stat enligt skatteavtal.

Vad är ett villkorat aktieägartillskott?

Ett villkorat aktieägartillskott lämnas med förbehållet att det ska betalas tillbaka när bolaget har fria vinstmedel som räcker. Villkoret riktas civilrättsligt mot de övriga aktieägarna och inte mot bolaget, vilket gör att tillskottet ändå räknas som eget kapital och inte som en skuld i balansräkningen. Ett ovillkorat tillskott lämnas utan någon rätt till återbetalning alls. Skattemässigt behandlas de två olika vid en senare försäljning av aktierna: ett ovillkorat tillskott ökar omkostnadsbeloppet för aktierna, ett villkorat gör det inte.

Hur bokförs ett aktieägartillskott?

Hos mottagaren bokförs det som en ökning av fritt eget kapital, i BAS på konto 2093 Erhållna aktieägartillskott, med motkontot 1930 Företagskonto när tillskottet betalas kontant. Det påverkar inte resultaträkningen alls, eftersom det varken är en intäkt eller en skattepliktig post. Hos givaren är tillskottet inte en kostnad utan en ökning av anskaffningsvärdet på aktierna i dotterbolaget, vilket bokförs på kontot för andelar i koncernföretag.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Koncernbidrag och aktieägartillskott är två av de poster där ett formellt misstag kostar mest, eftersom avdragsrätten hänger på villkor som inte går att reparera i efterhand. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren. Bokslutsdispositionerna kopplas till rätt punkt i räkenskapsschemat, tillskott mot eget kapital hamnar i specifikationen över förändringar i eget kapital och realtidsvalidering fångar upp om en post redovisats på två ställen samtidigt, innan du signerar med BankID och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket. Vill du läsa vidare har vi guider om outnyttjat underskott, om eget kapital i aktiebolag, om skatt i aktiebolag och om resultaträkningen. Har du frågor om just din koncernstruktur är du välkommen att kontakta oss.