Bokföra varulager: inventering och lagervärdering

Varulagret är den post där bokslutet oftast går snett, och sällan för att någon räknat fel. Under året bokförs varje inköp som en kostnad, vilket ger ett resultat som bara stämmer om allt som köpts också har sålts. Först på balansdagen, när lagret räknas, går det att se hur mycket av årets inköp som fortfarande står på hyllan. Den här guiden går igenom vad som räknas som varulager, hur inventeringen ska gå till, hur anskaffningsvärdet beräknas, vad lägsta värdets princip och 97-procentsregeln innebär och exakt hur lagerförändringen konteras. Kontonummer följer BAS-kontoplanen 2026. Regelhänvisningar avser årsredovisningslagen (1995:1554), inkomstskattelagen (1999:1229) och BFNAR 2016:10 (K2) som den lyder efter ändringarna i BFNAR 2025:2, vilka tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.

Varulager i korthet

Har du bråttom är det här det viktigaste:

• Lagret är en tillgång, inte en kostnad. Det du köpt men inte sålt ska stå kvar i balansräkningen på balansdagen.
• Inventering är ett lagkrav, med en undertecknad förteckning som bevis. Utan den ska ditt lagervärde inte godtas vid inkomstbeskattningen.
• Värderingen görs vara för vara till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
• 97-procentsregeln är ett alternativ, inte ett tillägg. Den får bara användas om ingen vara har värderats till nettoförsäljningsvärde.
• Lagerförändringen bokförs mot kontogrupp 49, som ligger i resultaträkningen och rättar årets varukostnad.

Vad räknas som varulager?

Varulager är omsättningstillgångar som är avsedda att säljas i den normala verksamheten, som är under tillverkning för att bli färdiga varor eller som ska användas i tillverkningen eller när en tjänst tillhandahålls. Definitionen står i punkt 12.2 i K2 och är bredare än många tror.

Till lagret hör alltså inte bara handelsvaror utan även råvaror, halvfabrikat och förnödenheter. Med förnödenheter menas sådant som förbrukas i den normala tillverkningsprocessen, till exempel bränsle, smörjmedel, slipmaterial och rengöringsmedel. Bokföringsnämnden tar upp ett städföretags rengöringsartiklar som exempel: de ska redovisas som varulager, trots att företaget aldrig säljer dem. Specialverktyg och reservdelar som är avsedda att användas stadigvarande är däremot anläggningstillgångar och inte förnödenheter.

Det är avsikten vid förvärvet som avgör klassificeringen. En tillgång som företaget tänker omsätta i den normala verksamheten är en omsättningstillgång. En anläggningstillgång som företaget senare beslutar sig för att sälja ska däremot inte flyttas om till varulager.

Två saker som ser ut som lager hör hemma någon annanstans. Pågående arbeten för annans räkning behandlas i kapitel 6 i K2 och har egna regler, som vi går igenom i guiden om att bokföra pågående arbeten. Lager av värdepapper och andra finansiella instrument hör till kapitel 14.

BAS-kontoplanen speglar uppdelningen. Ett renodlat handelsföretag använder normalt bara ett konto, medan ett tillverkande företag behöver flera.

Konto	Används för
1410 Lager av råvaror	Insatsmaterial före tillverkning
1420 Lager av tillsatsmaterial och förnödenheter	Bränsle, smörjmedel, slipmaterial och rengöringsmedel som förbrukas i tillverkningen eller när en tjänst tillhandahålls
1440 Produkter i arbete	Halvfärdiga egentillverkade varor
1450 Lager av färdiga varor	Egentillverkade varor klara för försäljning
1460 Lager av handelsvaror	Inköpta varor som säljs vidare oförändrade
1490 Övriga lagertillgångar	Lager av värdepapper, lager av fastigheter och djur som klassificeras som omsättningstillgång

Inventering på balansdagen

Att räkna lagret är inte en god vana utan ett lagkrav. Lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomstbeskattningen kräver enligt 1 § att den som är bokföringsskyldig inventerar varje i lagret ingående post av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning. Vid inventeringen ska en förteckning upprättas som för varje post anger det värde posten har tagits upp till enligt 17 kap. inkomstskattelagen.

Förteckningen ska enligt 2 § undertecknas med en på heder och samvete avgiven försäkran att ingen lagertillgång undantagits vid inventeringen. Det är den underskriften som gör förteckningen till ett bevismedel, och konsekvensen av att hoppa över den står i 3 §: har föreskrifterna inte följts ska de lämnade uppgifterna om varulagrets värde inte godtas vid inkomstbeskattningen. Undantaget är snävt. Bara den som på grund av speciella förutsättningar i verksamheten inte utan avsevärda svårigheter kan följa föreskrifterna får i stället falla tillbaka på sin egen utredning om värdet, och då bara om det inte framstår som sannolikt att värdet är ett annat.

Praktiska krav som är lätta att missa:

• Yrkar du 97-procentsregeln ska anskaffningsvärdet anges per post i förteckningen. Det är ett formkrav i 1 § utöver att ange det värde posten tagits upp till.
• Inventering före balansdagen är tillåten, men bara om värdet vid inventeringstillfället kan korrigeras på ett tillfredsställande sätt med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.
• Ett lagersaldo är inte en inventering. Lagen kräver att posterna faktiskt inventeras, alltså att systemets siffra kontrolleras mot hyllan.
• Varor hos tredje part ingår. Varor som ligger hos en tredjepartslogistiker eller i konsignation eller kommission hos en återförsäljare är fortfarande dina och ska inventeras.
• För varor under transport avgör leveransvillkoret. Tabellen i punkt 9.3 i K2 säger att väsentliga risker och förmåner övergår när tillgången överlämnas till fraktföretaget om transporten sker på köparens risk, och först när fraktföretaget överlämnar tillgången till köparen om transporten sker på säljarens risk. Varor du sålt och lämnat till fraktföretaget på köparens risk hör alltså inte till ditt lager, medan varor du köpt som är på väg till dig på din risk redan gör det.
• Kundens varor ingår inte. Varor som du bara förvarar åt någon annan hör hemma i den ägarens lager.
• Förteckningen ska sparas. Den är en del av räkenskapsinformationen och omfattas av arkiveringsskyldigheten i bokföringslagen.
• Ett undantag finns. Enligt 1 § andra stycket gäller inventeringsplikten inte tillgångar som värderats enligt 4 kap. 12 § årsredovisningslagen. Råvaror och förnödenheter som omsätts får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde om deras sammantagna värde är av underordnad betydelse och kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt, och punkt 12.6 i K2 sätter den gränsen vid plus/minus 20 procent. Handelsvaror, färdiga varor och produkter i arbete ska alltid inventeras.

Anskaffningsvärde

Anskaffningsvärdet för en inköpt vara är inköpspriset plus de utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Punkt 12.7 i K2 räknar upp frakt, importavgifter och tull som exempel, och listan är inte uttömmande: allt som krävs för att få varan till rätt plats och i rätt skick räknas in. Utgifter för att iordningställa en begagnad vara så att den blir säljbar är ett annat exempel. Indirekta kostnader ska däremot hållas utanför.

Avdrag ska göras för varurabatter, bonus och andra liknande prisavdrag. Det gäller även rabatter som bekräftas först efter balansdagen, så länge det sker innan årsredovisningen upprättas.

För egentillverkade varor ska enligt punkt 12.10 inköpspriset för material, lön och arbetsgivaravgifter för dem som tillverkar varorna samt de direkta utgifterna ovan räknas in. En skälig andel indirekta tillverkningskostnader får räknas in enligt 4 kap. 3 § årsredovisningslagen, men det är ett val och inte ett krav.

Två förenklingar är värda att känna till. Detaljhandels- och handelsföretag får enligt punkt 12.8 räkna baklänges från försäljningspriset exklusive moms med avdrag för antingen kalkylpålägget eller bruttovinstmarginalen. Och för fraktkostnader går det att använda ett schablonpålägg byggt på tidigare års utfall, förutsatt att schablonen stäms av mot de faktiska utgifterna vid bokslutet.

Vilken metod du än väljer ska den användas konsekvent mellan åren enligt 2 kap. 4 § årsredovisningslagen. Byte är tillåtet när förutsättningarna faktiskt ändras, till exempel när företaget skaffar ett lagersystem som gör det möjligt att värdera utifrån inköpspris.

Lägsta värdets princip

Enligt 4 kap. 9 § första stycket årsredovisningslagen ska omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Punkt 12.4 i K2 delar upp det i två moment: beräkna anskaffningsvärdet, och bedöm nettoförsäljningsvärdet för respektive vara eller varugrupp.

Nettoförsäljningsvärdet är försäljningsvärdet minus beräknad försäljningskostnad. Är det uppenbart att nettoförsäljningsvärdet ligger klart över anskaffningsvärdet behöver du inte räkna fram det exakt.

Det avgörande, och det som oftast görs fel, är att jämförelsen ska ske post för post. Det räcker inte att konstatera att lagret som helhet är värt mer än det kostade. En varugrupp som tappat i värde ska skrivas ner även om en annan grupp har stigit, eftersom 2 kap. 4 § första stycket 5 årsredovisningslagen kräver att de beståndsdelar som balansräkningens poster och delposter består av värderas var för sig. Ett sänkt värde på en varugrupp får därför inte kvittas mot ett höjt värde på en annan, vilket Bokföringsnämnden också slår fast i kommentaren till punkt 12.3.

Kollektiv värdering får enligt punkt 12.3 bara användas i två fall: för homogena varugrupper, alltså varor som i alla värderingsrelevanta avseenden kan jämställas med varandra, eller när en individuell värdering inte kan motiveras av kostnadsskäl. Utbytbara råvaror av samma kvalitet är typexemplet på en homogen grupp.

Schablonregeln i K2

Punkt 12.5 i K2 låter dig ta upp varulagret till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Regeln överensstämmer med 17 kap. 4 § inkomstskattelagen och kallas ofta 97-procentsregeln eller schablonregeln. De tre procenten är ett schabloniserat inkuransavdrag som du får utan att behöva visa att någon enskild vara faktiskt sjunkit i värde.

Tre villkor styr när den får användas:

1. Värdet får inte överstiga lägsta värdets princip. Ger en värdering enligt lägsta värdets princip ett lägre värde än 97 procent av anskaffningsvärdet ska lagret tas upp till det lägre värdet.
2. Ingen vara får ha värderats till nettoförsäljningsvärde. Har någon enskild vara eller varugrupp skrivits ner till nettoförsäljningsvärde får schablonregeln inte tillämpas på någon del av lagret. Det är antingen eller.
3. Vissa lager är undantagna. Enligt 17 kap. 4 § gäller regeln inte lager av fastigheter och liknande tillgångar, aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar, elcertifikat eller utsläppsrätter.

Regeln räknas på det sammanlagda anskaffningsvärdet, inte vara för vara. Ett lager med ett anskaffningsvärde på 800 000 kronor får alltså tas upp till 776 000 kronor.

FIFU-principen

Köps samma vara in vid flera tillfällen till olika priser måste du bestämma vilka exemplar som ligger kvar. Enligt 4 kap. 11 § årsredovisningslagen får anskaffningsvärdet för ett lager av likartade tillgångar beräknas enligt först in, först ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist in, först ut får inte tillämpas.

FIFU innebär att de varor som finns kvar på balansdagen anses vara de som anskaffats senast. Skattemässigt är valfriheten mindre: 17 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen slår fast att de lagertillgångar som finns kvar vid beskattningsårets utgång ska anses vara de som anskaffats eller tillverkats senast. Redovisar du med vägda genomsnittspriser och priserna rört sig kraftigt kan du alltså behöva en justering i deklarationen.

I ett stigande prisläge ger FIFU ett högre lagervärde och därmed ett högre resultat än genomsnittsmetoden, eftersom de dyraste inköpen är de som blir kvar. Effekten går åt andra hållet när priserna faller.

Bokföra lagerförändring

De flesta mindre bolag bokför inköp direkt som kostnad under året, till exempel på 4010 Inköp av handelsvaror i Sverige. Det ger ett resultat som är för lågt när lagret vuxit och för högt när det krympt. Lagerförändringen är korrigeringen.

Vid bokslutet jämför du det inventerade värdet på balansdagen med det bokförda värdet vid årets ingång. Skillnaden bokförs mot lagerkontot i kontoklass 1 och mot motsvarande förändringskonto i kontogrupp 49, som är ett kostnadskonto i resultaträkningen. Det ser bakvänt ut att en lagerökning krediteras ett kostnadskonto, men följer av att inköpen redan kostnadsförts löpande under året.

Situation	Debet	Kredit
Lagret har ökat	Lagerkontot i kontoklass 1	Förändringskontot i grupp 49
Lagret har minskat	Förändringskontot i grupp 49	Lagerkontot i kontoklass 1

Förändringskontot väljs efter lagerkontot: 4910 hör till råvaror, 4920 till tillsatsmaterial och förnödenheter, 4940 till produkter i arbete, 4950 till färdiga varor och 4960 till handelsvaror.

Ett lager som ökar krediterar alltså ett kostnadskonto, vilket minskar årets kostnader och höjer resultatet. Det ser bakvänt ut första gången men följer direkt av att inköpen redan kostnadsförts.

Inkurans och nedskrivning

Inkurans är att en vara tappat i värde av något annat skäl än att marknadspriset rört sig: den är skadad, omodern, utgången eller helt enkelt osäljbar i den mängd som ligger på hyllan. Inkurans hanteras inte som en egen post utan genom värderingen, alltså genom att nettoförsäljningsvärdet blir lägre än anskaffningsvärdet och lägsta värdets princip slår till.

Här går en gräns som kostar pengar om den missas. Det schabloniserade avdraget på tre procent enligt 97-procentsregeln och ett verkligt inkuransavdrag går inte att kombinera. Skriver du ner en enda varugrupp till nettoförsäljningsvärde faller schablonen för hela lagret. Har du ett stort och i huvudsak kurant lager kan schablonen därför vara värd mer än en nedskrivning av en liten grupp.

En vara som är helt osäljbar är ett annat fall. Kasseras varor ska kostnaden enligt punkt 12.18 redovisas i den period varorna kasseras, och då finns de inte längre kvar att inventera.

Är nettoförsäljningsvärdet negativt till följd av ett åtagande ska varan enligt punkt 12.17 redovisas till noll kronor, och det negativa beloppet redovisas som en kortfristig skuld i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Enligt kommentaren uppstår situationen till exempel vid ett icke annullerbart försäljningskontrakt där kostnaderna för att färdigställa varan överstiger det avtalade priset.

Varulager i årsredovisningen

I balansräkningen ligger lagret under rubriken Varulager m.m. bland omsättningstillgångarna. Ett mindre företag som tillämpar K2 får slå ihop posterna under rubriken, vilket de flesta gör.

I resultaträkningen syns lagret bara indirekt, och ett företag som tillämpar K2 upprättar alltid en kostnadsslagsindelad resultaträkning. Punkt 3.4 andra stycket stänger den funktionsindelade uppställning som 3 kap. 3 § årsredovisningslagen annars ger möjlighet till. Ett handelsföretags lagerförändring nettas därför in i posten Handelsvaror, som enligt uppställningsformen i punkt 4.4 är årets inköp plus eller minus förändringen av lager av handelsvaror, och råvarulagrets förändring ingår på samma sätt i posten Råvaror och förnödenheter. Egen rad får först ett tillverkande företag, Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning.

Ett mindre företag behöver inte lämna någon särskild not om varulagret. Punkt 18.3 i K2 räknar uttömmande upp vad upplysningen om redovisningsprinciper ska innehålla, och för varulagrets del finns bara ett krav: räknar företaget in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor ska det enligt punkt 18.7 upplysa om det. Vad noterna i övrigt ska innehålla går vi igenom i guiden om noter i årsredovisningen. Har du en revisor är inventeringslistan ett av de första underlagen som efterfrågas.

Vilket regelverk bolaget följer påverkar handlingsutrymmet. K3 har inte K2:s schabloner, och skillnaderna mellan regelverken går vi igenom i guiden om K2 eller K3. Var lagret hamnar i bokslutsarbetet i övrigt beskrivs i guiden om bokslut steg för steg.

Konteringsexempel

Exemplen nedan använder hela kronor och avser ett aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår.

Exempel 1: lagret har ökat. Ett handelsföretag hade 240 000 kronor i lager vid årets ingång. Inventeringen på balansdagen ger ett anskaffningsvärde på 295 000 kronor, och ingen vara behöver skrivas ner. Lagret har ökat med 55 000 kronor.

Konto	Debet	Kredit
1460 Lager av handelsvaror	55 000
4960 Förändring av lager av handelsvaror		55 000

Exempel 2: samma lager med 97-procentsregeln. Företaget väljer i stället att tillämpa schablonregeln, vilket är tillåtet eftersom ingen vara värderats till nettoförsäljningsvärde. Lagret tas upp till 97 procent av 295 000 kronor, alltså 286 150 kronor. Ökningen mot ingående värde blir 46 150 kronor.

Konto	Debet	Kredit
1460 Lager av handelsvaror	46 150
4960 Förändring av lager av handelsvaror		46 150

Exempel 3: lagret har minskat. Året därpå går lagret från 286 150 kronor till 212 000 kronor. Minskningen på 74 150 kronor är en kostnad.

Konto	Debet	Kredit
4960 Förändring av lager av handelsvaror	74 150
1460 Lager av handelsvaror		74 150

Exempel 4: en varugrupp skrivs ner. En grupp med anskaffningsvärdet 40 000 kronor bedöms bara kunna säljas för 15 000 kronor efter försäljningskostnader. Gruppen tas upp till 15 000 kronor, och eftersom en vara nu värderats till nettoförsäljningsvärde får 97-procentsregeln inte användas på någon del av lagret. Nedskrivningen kräver ingen egen kontering, den ligger i det inventerade värde som lagerförändringen räknas ut mot.

Vanliga misstag att undvika

• Att låta lagret stå kvar orört från förra året. Utan inventering finns inget godtagbart underlag, och värdet ska då inte godtas vid inkomstbeskattningen.
• Att jämföra lagret som helhet mot försäljningsvärdet. Lägsta värdets princip tillämpas vara för vara eller varugrupp för varugrupp, aldrig på totalen.
• Att kombinera 97-procentsregeln med en nedskrivning. Har en enda varugrupp tagits upp till nettoförsäljningsvärde faller schablonen för hela lagret.
• Att glömma frakt och tull i anskaffningsvärdet. Direkta förvärvsutgifter ska räknas in, vilket höjer både lagervärdet och årets resultat.
• Att räkna med moms i lagervärdet. Lagret värderas exklusive avdragsgill ingående moms.
• Att skriva av lagret som om det vore en anläggningstillgång. Ett lager skrivs inte av, det värderas om vid varje bokslut.
• Att räkna vid fel tidpunkt utan att korrigera. Sker inventeringen före balansdagen måste värdet kunna korrigeras för lagerutvecklingen fram till och med balansdagen.
• Att missa förnödenheter. Bränsle, rengöringsmedel och liknande som förbrukas i tillverkningen eller när företaget tillhandahåller sina tjänster är varulager, inte förbrukningsmaterial.

Vanliga frågor om att bokföra varulager

Hur värderar jag mitt varulager vid bokslut?

Du räknar fram anskaffningsvärdet för varje vara och jämför det med varans nettoförsäljningsvärde. Lagret tas upp till det lägsta av de två, vara för vara eller varugrupp för varugrupp. Ger jämförelsen att alla varor ska tas upp till anskaffningsvärdet får du i stället välja 97-procentsregeln, som låter dig ta upp lagret till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet.

Vad är lägsta värdets princip?

Lägsta värdets princip följer av 4 kap. 9 § årsredovisningslagen och innebär att en omsättningstillgång ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Jämförelsen görs för varje vara eller varugrupp för sig, inte på lagret som helhet, och ett sänkt värde på en varugrupp får inte kvittas mot ett höjt värde på en annan.

På vilket konto bokförs varulager?

Handelsvaror ligger på 1460 Lager av handelsvaror. Ett tillverkande företag använder i stället 1410 för råvaror, 1440 för produkter i arbete och 1450 för färdiga varor. Årets lagerförändring bokförs mot motsvarande konto i kontogrupp 49, till exempel 4960 för handelsvaror, som är ett kostnadskonto i resultaträkningen.

Måste jag inventera lagret varje år?

Ja, med ett smalt undantag. Enligt lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomstbeskattningen ska varje post som ingår i lagret inventeras, och vid inventeringen ska en förteckning upprättas som för varje post anger det värde posten har tagits upp till. Förteckningen ska undertecknas med en på heder och samvete avgiven försäkran att ingen lagertillgång undantagits vid inventeringen. Har föreskrifterna inte följts ska de lämnade uppgifterna om varulagrets värde inte godtas vid inkomstbeskattningen. Undantaget står i 1 § andra stycket: kravet gäller inte råvaror och förnödenheter som värderats till en bestämd mängd och ett fast värde enligt 4 kap. 12 § årsredovisningslagen.

Hur bokför jag lagerförändring?

Du bokför skillnaden mellan det inventerade värdet på balansdagen och det bokförda värdet vid årets ingång. Har lagret ökat debiterar du lagerkontot och krediterar förändringskontot i kontogrupp 49. Har lagret minskat gör du tvärtom. Löpande inköp bokförs som kostnad under året, så lagerförändringen är det som justerar resultatet till årets verkliga varuförbrukning.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Lagervärdet är en av få poster i bokslutet som inte går att räkna fram ur bokföringen, och samtidigt en av dem som slår hårdast mot både resultat och skatt. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren, med realtidsvalidering som fångar upp fel innan inlämning och signering med BankID. Du för enkelt över siffrorna från årsredovisningen till deklarationen och lämnar in både till Bolagsverket och Skatteverket i samma flöde. Har du frågor om just din lagervärdering är du välkommen att kontakta oss.