BAS-kontoplanen: så är kontoklasserna 1 till 8 uppbyggda

Varje verifikation du bokför landar på ett fyrsiffrigt kontonummer, och de siffrorna är inte slumpmässiga. BAS-kontoplanen är byggd så att kontonumret i sig berättar var beloppet hamnar i årsredovisningen: första siffran säger vilken kontoklass posten hör till, de två första säger vilken kontogrupp, och de sista två preciserar. Har du väl förstått den logiken behöver du sällan slå upp ett konto, du kan resonera dig fram till det. Den här guiden går igenom kontoklass för kontoklass, förklarar skillnaden mellan gruppkonto, huvudkonto och underkonto, visar hur kontoplanen kopplas till årsredovisningen och inkomstdeklarationen och ger en metod för att hitta rätt konto när du är osäker. Kontonummer och kontonamn följer BAS 2026, och regler avser inkomståret 2026 om inget annat anges.

BAS-kontoplanen i korthet

Har du bråttom är det här det viktigaste:

• Ett konto har fyra siffror. Första siffran är kontoklassen, de två första är kontogruppen.
• Kontoklass 1 och 2 är balansräkningen, kontoklass 3 till 8 är resultaträkningen.
• Slutar kontot på två nollor är det ett gruppkonto, på en nolla ett huvudkonto och på siffrorna 1 till 9 ett underkonto.
• Kontoplanen är ingen lag. Den är en branschstandard, men den är byggd efter årsredovisningslagens uppställningsformer, så den som följer den får kopplingen till bokslutet på köpet.
• Kontoplanen uppdateras varje år. Konton tillkommer och försvinner, så ett nummer du lärde dig för tio år sedan kan ha bytt betydelse.
• Lägg bara upp de konton du använder. En kontoplan med drygt tolvhundra konton är ett bibliotek att välja ur, inte en lista att kryssa av.

Vad BAS-kontoplanen är och vem som står bakom den

BAS-kontoplanen förvaltas av BAS-intressenternas Förening, en ideell förening vars medlemmar företräder branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter. Själva verksamheten bedrivs genom föreningens helägda dotterbolag BAS-kontogruppen i Stockholm AB, som är det namn du ser på utgivarsidan i kontoplanen. Bland medlemmarna med rösträtt finns Bokföringsnämnden, Skatteverket, Statistikmyndigheten SCB, FAR och Srf konsulterna, vilket förklarar varför kontoplanen ligger så nära både regelverken och rapporteringen. Föreningen uppskattar själv att omkring 95 procent av alla företag i Sverige använder någon form av BAS-kontoplan. Kontoplanen är gratis och publiceras i både PDF och kalkylark på bas.se.

Det avgörande är hur den är konstruerad. BAS beskriver det själv så här: kontoplanen är uppbyggd utifrån uppställningsformerna för resultat- och balansräkningarna i årsredovisningslagen och de kompletterande normerna från Bokföringsnämnden. Kontostrukturen speglar alltså den färdiga årsredovisningen, och det är därför du kan följa en affärshändelse från verifikationen hela vägen till sin plats i balans- och resultaträkningen utan att gissa.

Något krav på just BAS finns däremot inte. Bokföringslagen nämner ingen kontoplan alls. Vad den kräver är en systemdokumentation som ger överblick över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad, enligt 5 kap. 11 § bokföringslagen (1999:1078). Bokföringsnämnden preciserar sedan i punkt 9.2 i BFNAR 2013:2 att systemdokumentationen ska innehålla en kontoplan, men säger ingenting om vilken. Företag med enkla bokföringssystem, där bokföringen i sig ger den överblick dokumentationen ska ge, är undantagna. Använder företaget en standardkontoplan räcker det att hänvisa till den, medan avvikelser från standarden ska dokumenteras.

Att alla ändå använder BAS beror på nätverkseffekten: bokföringsprogrammen levereras med den förinstallerad, redovisningskonsulter och revisorer läser den utan förklaring och Skatteverkets kopplingsscheman för inkomstdeklarationen är byggda på BAS-kontonummer.

Så är kontonumren uppbyggda

Ett BAS-konto består av fyra siffror, och varje position har en betydelse. Ta kontogruppen för tele, data och post som exempel.

Nummer	Namn	Nivå
6	Övriga externa kostnader	Kontoklass
62	Tele, data och post	Kontogrupp
6200	Tele, data och post	Gruppkonto
6210	Telekommunikation	Huvudkonto
6211	Fast telefoni	Underkonto

Reglerna bakom tabellen är tre. Ett konto som slutar på två nollor är ett gruppkonto, och då används ett enda konto för allt som hör till kontogruppen. Ett konto som slutar på en nolla är ett huvudkonto, och det kan finnas flera inom samma grupp. Ett konto som slutar på siffrorna 1 till 9 är ett underkonto, som företaget lägger upp när det behöver mer detaljer under huvudkontot. Kontoklass 3 bryter mot den första regeln: där är 3000, 3100, 3200, 3300 och 3400 huvudkonton inom kontogrupp 30, inte gruppkonton.

Valet av nivå är ditt. Ett litet bolag klarar sig utmärkt med huvudkonton, medan ett bolag som vill följa upp mobiltelefoni för sig lägger upp underkontot 6212 Mobiltelefon vid sidan av 6211. Det som kostar är inte att ha många konton, utan att byta nivå mitt i ett räkenskapsår, eftersom jämförelsetalen då slutar gå att jämföra.

Lägg också märke till att alla nummer inte är i bruk. Kontoplanen har medvetna luckor, och i BAS 2026 finns till exempel ingen kontogrupp 41, 66, 71, 85, 86 eller 87. Luckorna är dels utrymme för framtida behov, dels fria kontogrupper som BAS uttryckligen säger att företaget får använda för egna konton. Du behöver alltså inte avstå från ett eget konto, men det måste hamna i rätt kontogrupp. Landar det fel hamnar saldot på fel rad i årsredovisningen och i räkenskapsschemat.

En viktig detalj: numren är stabila men inte eviga. BAS ser över kontoplanen inför varje kalenderår, och konton både tillkommer, byter namn och tas bort. Ett nummer du lärde dig för länge sedan kan alltså vara borta ur årets kontoplan, även om ditt bokföringsprogram fortfarande har kvar det sedan tidigare år. Slår du upp ett konto ur minnet är det värt att kontrollera numret mot årets version.

Kontoklass 1: Tillgångar

Kontoklass 1 rymmer allt företaget äger eller har att fordra. Ordningen inom klassen följer balansräkningen uppifrån och ned, från det mest långsiktiga till det mest likvida.

Kontogrupp 10 är immateriella anläggningstillgångar, 11 byggnader och mark, 12 maskiner respektive inventarier och 13 finansiella anläggningstillgångar. Därefter kommer omsättningstillgångarna: 14 lager, produkter i arbete och pågående arbeten, 15 kundfordringar, 16 övriga kortfristiga fordringar, 17 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, 18 kortfristiga placeringar och 19 kassa och bank.

De konton du möter oftast är 1510 Kundfordringar och 1930 Företagskonto. Vill du gräva djupare i vad varje grupp betyder i bokslutet går vi igenom hela uppställningen i guiden om balansräkningen.

Kontoklass 2: Eget kapital och skulder

Kontoklass 2 är balansräkningens andra sida. Kontogrupp 20 är eget kapital, 21 obeskattade reserver, 22 avsättningar och 23 långfristiga skulder. Sedan följer de kortfristiga skulderna: 24 kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och leverantörer, 25 skatteskulder, 26 moms och punktskatter, 27 personalens skatter, avgifter och löneavdrag, 28 övriga kortfristiga skulder och 29 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Här finns tre konton varje aktiebolag använder: 2081 Aktiekapital, 2091 Balanserad vinst eller förlust och 2099 Årets resultat. Kontogrupp 26 är finmaskigt uppdelad, eftersom momskontona följer momsdeklarationens indelning på momssats och transaktionstyp. Den uppdelningen går vi igenom konto för konto i guiden om att bokföra moms.

Kontoklass 3: Intäkter

Med kontoklass 3 börjar resultaträkningen. Kontona 3000 till 3404 är huvudintäkterna, alltså försäljningen, och de är indelade efter var kunden finns och vilken momssats som gäller: försäljning inom Sverige, försäljning av varor utanför Sverige, försäljning med vinstmarginalbeskattning och omvänd moms, försäljning av tjänster utanför Sverige och egna uttag.

Lägg märke till att uppdelningen inom Sverige går på momssats och inte på vad som säljs. 3001 Försäljning inom Sverige, 25 % moms rymmer både en vara och ett konsultarvode, så länge båda har full moms. Först utanför Sverige skiljer kontoplanen på varor, på huvudkontot 3100, och tjänster, på huvudkontot 3300.

Resten av klassen är intäkter som inte är huvudintäkter: 35 fakturerade kostnader, 36 rörelsens sidointäkter, 37 intäktskorrigeringar, 38 aktiverat arbete för egen räkning och 39 övriga rörelseintäkter. Kontot 3740 Öres- och kronutjämning bor i kontogrupp 37 och är det konto som fångar upp avrundningsdifferenser.

Kontoklass 4: Material och varor

Kontoklass 4 är utgifter för varor, material och vissa köpta tjänster, alltså det som blir till kostnad såld vara. Kontogrupp 40 är inköp av handelsvaror, 42 sålda handelsvaror med vinstmarginalbeskattning, 47 reduktion av inköpspriser, 48 andra produktionskostnader och 49 förändring av lager, produkter i arbete och pågående arbeten. Däremellan ligger 43 till 46: inköp av råvaror, material och tjänster, indelade efter varifrån inköpet kommer och vem som redovisar momsen.

Struktureringen speglar momsreglerna. Kontogrupp 44 avser inköp av råvaror, material och tjänster med mera i Sverige med omvänd betalningsskyldighet, kontogrupp 45 motsvarande inköp från utlandet och kontogrupp 46 inköp av tjänster, underentreprenader och legoarbeten i Sverige. Vilken av grupperna en köpt byggtjänst hör till går vi igenom i guiden om omvänd byggmoms.

Kontoklass 5 och 6: Övriga externa kostnader

De två klasserna hör ihop och läses som en enda serie. Tillsammans rymmer de övriga externa rörelsekostnader, alltså allt som köps utifrån och inte är varor eller personal.

Kontoklass 5 är kostnader som hör till lokalen och driften: 50 lokalkostnader, 51 fastighetskostnader, 52 hyra av anläggningstillgångar, 53 energikostnader för drift, 54 förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial, 55 reparation och underhåll, 56 kostnader för transportmedel, 57 frakter och transporter, 58 resekostnader och 59 reklam och PR.

Kontoklass 6 är kostnader som hör till administrationen: 60 övriga försäljningskostnader, 61 kontorsmaterial och trycksaker, 62 tele, data och post, 63 företagsförsäkringar och övriga riskkostnader, 64 förvaltningskostnader, 65 övriga externa tjänster, 67 poster särskilt för ideella föreningar och stiftelser, 68 inhyrd personal och 69 övriga externa kostnader.

Grovt sett samlar klass 5 lokal- och driftkostnader och klass 6 kontors- och administrationskostnader, men det är en minnesregel och ingen skarp gräns. Undantagen syns i listorna ovan, till exempel 58 resekostnader och 68 inhyrd personal. Två konton du träffar i nästan varje bolag är 5010 Lokalhyra och 6110 Kontorsmateriel.

Kontoklass 7: Personal och avskrivningar

Kontoklass 7 rymmer utgifter för personal, avskrivningar och nedskrivningar. Kontogrupp 70 är löner till kollektivanställda, 72 löner till tjänstemän och företagsledare, 73 kostnadsersättningar och förmåner, 74 pensionskostnader, 75 sociala och andra avgifter enligt lag och avtal och 76 övriga personalkostnader.

Klassen avslutas med tre grupper som inte har med personal att göra alls: 77 nedskrivningar och återföring av nedskrivningar, 78 avskrivningar enligt plan och 79 övriga rörelsekostnader. Att avskrivningarna ligger sist i klass 7 är ingen slump, det är den sista posten före rörelseresultatet i en kostnadsslagsindelad resultaträkning.

Kontonamnen i den här klassen är värda en extra titt. BAS 2026 döper 7510 till Arbetsgivaravgifter 31,42 %, alltså med procentsatsen inbakad i namnet, medan avskrivningarna på maskiner och inventarier ligger på 7830 med underkonton per tillgångsslag.

Kontoklass 8: Finansiella poster och skatt

Kontoklass 8 tar vid där rörelsen slutar. Kontogrupp 80 är resultat från andelar i koncernföretag, 81 resultat från andelar i intresseföretag, gemensamt styrda företag och företag med ägarintresse, 82 resultat från övriga värdepapper och långfristiga fordringar, 83 övriga ränteintäkter och liknande resultatposter och 84 räntekostnader och liknande resultatposter.

Sist kommer de två grupperna som stänger boken: 88 bokslutsdispositioner och 89 skatter och årets resultat. Där ligger 8910 Skatt som belastar årets resultat och, allra sist i hela kontoplanen, 8999 Årets resultat. Ordningen är alltså exakt den i resultaträkningen, och det är därför sista kontot i kontoplanen också är sista raden i rapporten. Hela den kedjan går vi igenom i guiden om resultaträkningen.

Konteringsexempel

Ett exempel gör logiken konkret. Företaget säljer en tjänst för 20 000 kronor plus moms och betalar samma månad en hyra på 8 000 kronor plus moms.

Försäljningen på faktura, 25 000 kronor inklusive moms.

Konto	Debet	Kredit
1510 Kundfordringar	25 000
3001 Försäljning inom Sverige, 25 % moms		20 000
2611 Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 %		5 000

Hyran, betald från företagskontot, 10 000 kronor inklusive moms.

Konto	Debet	Kredit
5010 Lokalhyra	8 000
2641 Debiterad ingående moms	2 000
1930 Företagskonto		10 000

Fyra kontoklasser är i spel, och var och en gör sitt: klass 1 håller fordran och pengarna, klass 2 håller momsen, klass 3 håller intäkten och klass 5 håller kostnaden. Vilken period posterna hamnar i beror på om du bokför löpande enligt fakturametoden eller först vid betalning, en skillnad vi reder ut i guiden om kontantmetoden och fakturametoden.

BAS Mini, BAS Komplett och de versioner som finns

BAS publicerar i dag tre kontoplaner gratis, och skillnaden mellan dem är omfattning och målgrupp, inte struktur.

Kontoplan	För vem	Omfattning
BAS 2026	Alla utom de med förenklat årsbokslut	Fullständig
BAS 2018 för K1	Enskilda näringsidkare med förenklat årsbokslut	Fullständig
BAS 2018 för K1 Mini	Enskilda näringsidkare med förenklat årsbokslut	Minsta möjliga

Den fullständiga kontoplanen innehåller drygt tolvhundra konton, både huvudkonton och underkonton. Mini-versionen har i stället minsta möjliga omfattning, med ett konto per rad i det förenklade årsbokslutet. Namnen BAS Mini och BAS Komplett är vardagsspråk för de här ytterligheterna snarare än officiella produktnamn, men de syftar på just den skillnaden. Nummerlogiken och kontoklasserna är desamma i alla varianterna.

I den fullständiga kontoplanen är vissa konton markerade med ett brädgårdstecken. Det betyder att kontot inte ska användas när K2-regelverket tillämpas, exempelvis 8940 Uppskjuten skatt. Kontot finns alltså i kontoplanen, men ett K2-bolag ska inte bokföra på det.

Kopplingen till årsredovisning och INK2

Att kontoplanen följer årsredovisningslagens uppställningsformer är inte en akademisk finess, det är den som gör bokslutet nästan mekaniskt. Saldot på varje konto vet redan vilken rad i balans- eller resultaträkningen det tillhör, eftersom kontonumret placerar det där.

Samma koppling finns mot inkomstdeklarationen. BAS och Skatteverket tar tillsammans fram kopplingsscheman, som talar om vilken rad i räkenskapsschemat saldot på ett visst BAS-konto ska föras till. Kopplingen görs med en fyrsiffrig fältkod, som tidigare kallades SRU-kod och då hade tre siffror. Det är den kopplingen som gör att ditt bokföringsprogram kan fylla i INK2R och INK2S automatiskt. Blanketten går vi igenom del för del i guiden om Inkomstdeklaration 2.

Två konsekvenser är värda att ta med sig. Att bokföra på ett gruppkonto i stället för ett huvudkonto ger sämre upplösning i räkenskapsschemat, eftersom fältkoden hänger på kontot. Och att lägga upp ett eget konto utanför BAS betyder att någon måste tala om för programmet vilken fältkod det ska ha, annars hamnar saldot fel eller inte alls.

Kopplingsschemat kan dessutom behöva ändras när kontoplanen uppdateras eller när räkenskapsschemat ändras vid ny lagstiftning. Det är ännu ett skäl att hämta hem årets kontoplan i stället för att lita på en gammal utskrift.

Så hittar du rätt konto

Metoden är densamma varje gång, och den går uppifrån och ned.

1. Bestäm arten. Är det en tillgång, en skuld eller eget kapital, en intäkt eller en kostnad? Svaret ger kontoklassen, alltså första siffran.
2. Bestäm sorten. Vad är det för slags kostnad eller intäkt? Svaret ger kontogruppen, alltså de två första siffrorna.
3. Välj nivå. Räcker huvudkontot, eller vill du kunna följa upp den här posten för sig? I så fall väljer du ett underkonto.
4. Sök på ord, inte på siffror. Öppna kalkylarket från bas.se och sök på det ord du själv skulle använda om utgiften. Kontonamnen är skrivna på vardagssvenska.
5. Skriv upp valet. För en enkel lista över vilka konton ni använder och till vad. Nästa gång samma faktura kommer ska den hamna på samma ställe.

Fastnar du mellan två konton som båda skulle kunna passa är valet mindre viktigt än konsekvensen: förlorad jämförbarhet syns inte förrän någon läser två bokslut bredvid varandra.

Vanliga misstag att undvika

• Att lägga upp hela kontoplanen. Drygt tolvhundra konton i registret gör det svårare, inte lättare, att hitta rätt. Ta med de konton verksamheten använder.
• Att bokföra på gruppkonto när huvudkonto finns. Du tappar upplösning både i årsredovisningen och i räkenskapsschemat, och vinner ingenting.
• Att lägga ett eget konto i fel kontogrupp. Egna konton är tillåtna, och BAS pekar själv ut fria kontogrupper att använda. Felet är att välja nummer på fri hand, för kontogruppen styr vilken rad saldot hamnar på och ett konto utanför BAS måste dessutom kopplas till en fältkod manuellt.
• Att lita på ett kontonummer ur minnet. Kontoplanen ändras varje år, och ett konto som fanns för några år sedan kan vara borttaget eller omdöpt.
• Att byta konto mitt i räkenskapsåret. Jämförelsetalen slutar stämma, och avvikelsen ser ut som en verklig förändring i verksamheten.
• Att välja intäktskonto efter vad som säljs. Inom Sverige delar kontoplanen upp försäljningen efter momssats, inte efter vara eller tjänst.
• Att bokföra på ett konto som är spärrat i K2. Konton markerade med brädgårdstecken finns i kontoplanen men får inte användas i en K2-årsredovisning.

Vanliga frågor om BAS-kontoplanen

Vad är BAS-kontoplanen?

BAS-kontoplanen är den standardiserade kontoplan som nästan alla svenska företag bokför i. Den förvaltas av BAS-intressenternas Förening, en ideell förening vars verksamhet bedrivs genom det helägda dotterbolaget BAS-kontogruppen i Stockholm AB. Kontoplanen uppdateras inför varje kalenderår och kan laddas ned gratis. Kontoplanen är uppbyggd utifrån uppställningsformerna för resultat- och balansräkning i årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens kompletterande normer, vilket är hela poängen: bokför du på rätt konto hamnar beloppet automatiskt på rätt rad i årsredovisningen och i inkomstdeklarationen. Den är ingen lag utan en branschstandard, men den är så etablerad att bokföringsprogram, revisorer och Skatteverkets kopplingsscheman alla utgår från den.

Vad betyder kontoklasserna 1 till 8?

Den första siffran i ett kontonummer anger kontoklassen. Kontoklass 1 är tillgångar och kontoklass 2 är eget kapital och skulder, alltså balansräkningen. Kontoklass 3 är inkomster och intäkter, kontoklass 4 är utgifter för varor, material och vissa köpta tjänster, kontoklass 5 och 6 är övriga externa rörelsekostnader, kontoklass 7 är personalkostnader och avskrivningar och kontoklass 8 är finansiella poster, bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat. Klasserna 3 till 8 följer den kostnadsslagsindelade resultaträkningen uppifrån och ned. Det finns även en kontoklass 0 för statistik och en kontoklass 9 för internredovisning, men båda ligger utanför den formella kontoplanen.

Måste jag använda BAS-kontoplanen?

Nej. Det är inte lagstadgat vilken kontoplan som ska användas i Sverige. Bokföringslagen kräver en systemdokumentation som ger överblick över bokföringssystemet, och Bokföringsnämnden preciserar i punkt 9.2 i BFNAR 2013:2 att den ska innehålla en kontoplan, men inte vilken. Företag med enkla bokföringssystem, där bokföringen i sig ger överblicken, är undantagna. I praktiken är valet ändå enkelt, eftersom bokföringsprogrammen levereras med BAS som standard och eftersom kopplingen till räkenskapsschemat i inkomstdeklarationen bygger på BAS-kontonummer. Använder du en standardkontoplan räcker det dessutom att hänvisa till den i systemdokumentationen, medan egna avvikelser måste dokumenteras. Det du däremot inte behöver är att lägga upp alla konton. Ta bara med dem verksamheten faktiskt använder.

Vad är skillnaden mellan BAS Mini och BAS Komplett?

Det är vardagliga namn på olika omfattning, inte på olika kontoplaner. BAS publicerar i dag tre kontoplaner gratis: BAS 2026, som är den fullständiga och gäller för alla typer av företag utom de som upprättar förenklat årsbokslut, BAS 2018 för K1, som är fullständig och riktar sig till enskilda näringsidkare med förenklat årsbokslut, och BAS 2018 för K1 Mini, som har minsta möjliga omfattning med ett konto per rad i bokslutet. Det folk menar med den kompletta versionen är alltså den fullständiga kontoplanen med drygt tolvhundra konton, och det de menar med mini-versionen är K1 Mini. Alla varianterna använder samma kontoklasser och samma nummerlogik.

Hur hittar jag rätt konto för en kostnad?

Ställ tre frågor i tur och ordning. Först: är det en tillgång, en skuld, en intäkt eller en kostnad? Svaret ger kontoklassen. Sedan: vilken sorts kostnad är det? Svaret ger kontogruppen, alltså de två första siffrorna. Sist: finns det ett underkonto som passar bättre än huvudkontot? Sök i kontoplanen på ordet du själv skulle använda, inte på siffran, och välj det konto vars namn ligger närmast utgiften. Hittar du två konton som båda skulle kunna funka spelar valet mindre roll än att du gör likadant nästa gång, eftersom jämförbarheten mellan åren är det som faktiskt går förlorad när konteringen hoppar.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

En genomtänkt kontoplan betalar sig i bokslutet. Ligger saldona på rätt konton faller både årsredovisningen och räkenskapsschemat i inkomstdeklarationen ut nästan av sig själva, och tiden går åt till att kontrollera i stället för att leta. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren, med realtidsvalidering som fångar upp fel innan inlämning och signering med BankID. Du för enkelt över siffrorna från årsredovisningen till deklarationen och lämnar in både till Bolagsverket och Skatteverket i samma flöde. Har du frågor om just din kontoplan är du välkommen att kontakta oss.