Bokföra avskrivningar: nyttjandeperiod, konton och exempel

En dator, en lastbil och en kontorsbyggnad har en sak gemensam: de används under flera år, och därför får utgiften inte belasta ett enda år. Avskrivningen fördelar utgiften över den tid tillgången gör nytta, och den utlöses av kalendern i stället för av en faktura. Guiden går igenom vilka tillgångar som skrivs av, hur nyttjandeperioden bestäms, vilka BAS-konton som används och hur konteringen ser ut. Kontonummer följer BAS 2026, och belopp, procentsatser och regler avser inkomståret 2026 om inget annat anges.

Avskrivningar i korthet

Har du bråttom är det här det viktigaste:

• En avskrivning är en periodisering, inte en värdering. Den fördelar anskaffningsvärdet över nyttjandeperioden.
• Kostnaden hamnar i kontogrupp 78, motposten på tillgångens konto för ackumulerade avskrivningar.
• K2 erbjuder schabloner. Nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar får bestämmas till fem år, men det är en möjlighet och inget krav.
• Skattereglerna är egna. Räkenskapsenlig avskrivning ger högst 30 procent per år, restvärdesavskrivning högst 25 procent, och kompletteringsregeln ger full avskrivning på fem år.

Vad avskrivningar är

När du köper en anläggningstillgång byter du pengar mot något som ska användas under flera räkenskapsår. Årsredovisningslagen kräver att anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av systematiskt över perioden, och det är den systematiken avskrivningsplanen beskriver. En avskrivning är i grunden en periodisering av en utgift, med skillnaden att den löper över flera år i stället för att flytta en post mellan två.

Håll isär tre saker som ofta blandas ihop. Avskrivning är den planmässiga fördelningen av anskaffningsvärdet. Nedskrivning är en extra värdejustering när tillgången tappat i värde bestående, och bokförs på egna konton i kontogrupp 77. Utrangering och försäljning avslutar planen i förtid och kräver att både anskaffningsvärdet och de ackumulerade avskrivningarna bokas bort.

Vilka tillgångar skrivs av

Alla anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av, både materiella och immateriella: maskiner, inventarier, bilar, byggnader, markanläggningar, patent, licenser och varumärken.

Tre grupper faller utanför:

• Mark. I K2 gäller ett rakt förbud. K3 öppnar för undantag där marken faktiskt förbrukas, till exempel stenbrott.
• Konstverk och andra tillgångar med bestående värde. Inkomstskattelagen ger inget värdeminskningsavdrag för dem, och i BAS ligger de kvar på 1291 Konst och liknande tillgångar.
• Omsättningstillgångar. Varulager, kundfordringar och likvida medel värderas i stället enligt lägsta värdets princip.

Vissa tillgångar får i stället kostnadsföras direkt. Enligt inkomstskattelagen dras hela utgiften av omedelbart för inventarier av mindre värde eller med högst tre års ekonomisk livslängd. Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive moms understiger ett halvt prisbasbelopp, och eftersom prisbasbeloppet för inkomståret 2026 är 59 200 kronor går taket vid 29 599 kronor. Inventarier med naturligt samband, till exempel ett konferensbord med tillhörande stolar, prövas tillsammans mot gränsen.

Treårsregeln handlar i stället om livslängd: tre år är enligt Skatteverket en bedömningstid och inte en avskrivningstid, så en dyr tillgång med kort livslängd får kostnadsföras direkt oavsett belopp. Ingen av reglerna gäller immateriella rättigheter som patent, licenser och goodwill. Direktavdraget bokförs normalt på 5410 Förbrukningsinventarier, och tillgången hamnar aldrig i kontoklass 1.

Nyttjandeperiod och avskrivningstid

Nyttjandeperioden är den tid tillgången väntas användas i din verksamhet, inte den tid den tekniskt skulle hålla. Eftersom en bedömning per tillgång är arbetsam innehåller K2 schabloner, och den mest använda är punkt 10.27: nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar får bestämmas till fem år. Lydelsen är oförändrad genom BFNAR 2025:2, som tillämpas första gången på räkenskapsår som inleds efter utgången av 2025. Reglerna finns i fulltext hos Bokföringsnämnden.

Byggnader ligger utanför femårsregeln. Enligt punkt 10.31 får nyttjandeperioden för byggnad, tillbyggnad och aktiverad ombyggnad bestämmas till vad som följer av Skatteverkets allmänna råd om värdeminskningsavdrag för byggnader, så K2 hämtar in de skattemässiga satserna i redovisningen. De finns i SKV A 2005:5 och är rekommendationer: Skatteverket skriver att avdrag bör normalt medges med den angivna satsen.

Byggnadstyp	Procent per år
Småhus	2 %
Parkeringshus, varuhus, hotell- och restaurangbyggnad	3 %
Kiosk	5 %
Övriga hyreshus, till exempel kontorsbyggnad	2 %
Växthus, silor och kylhus	5 %
Övriga ekonomibyggnader	4 %
Värmekraftsbyggnader	4 %
Vattenkraftsbyggnader	2 %
Industribyggnader som inte är inrättade för speciell användning	4 %
Övriga industribyggnader med begränsad användbarhet	5 %
Specialbyggnader	3 %

Skattemässigt beräknas värdeminskningsavdraget på byggnad efter en procentsats per år på anskaffningsvärdet, bestämd med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. För en byggnad som indelas som hyreshus tillkommer ett primäravdrag med tolv procent av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad som färdigställts efter den 31 december 2016, fördelat med två procentenheter per år under sex år från färdigställandet. Primäravdraget ersätter inte det ordinarie värdeminskningsavdraget, som för hyreshus är 2, 3 eller 5 procent enligt tabellen ovan, utan läggs till inom samma avskrivningsplan.

Markanläggningar har egna tider. I K2 får nyttjandeperioden bestämmas till 10 år för täckdiken och skogsvägar och 20 år för övriga markanläggningar, medan skattereglerna ger högst tio respektive fem procent per år. Byggnadsinventarier och markinventarier följer däremot inventariereglerna.

Planenlig linjär avskrivning

Linjär avskrivning innebär att samma belopp kostnadsförs varje år under nyttjandeperioden: anskaffningsvärdet minus ett eventuellt restvärde, delat med antalet år.

En maskin som kostar 120 000 kronor exklusive moms och har en nyttjandeperiod på fem år ger 24 000 kronor per år. Efter det femte året är tillgången helt avskriven men ligger kvar i bokföringen, med anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar som tar ut varandra.

Anskaffningsvärdet är utgiften för förvärvet plus det som krävs för att få tillgången på plats och i skick att användas, till exempel frakt, tull och installation. Håll planen i ett anläggningsregister per tillgång. Det är registret som gör anläggningsnoten möjlig att lämna, och avstämningen hör hemma i guiden om bokslut steg för steg.

Bokföra avskrivning

Du debiterar ett kostnadskonto i kontogrupp 78 och krediterar tillgångens konto för ackumulerade avskrivningar. Ingen moms berörs och anskaffningsvärdet står kvar orört. Namnen nedan är hämtade ordagrant ur BAS-kontoplanen 2026.

Tillgångsslag	Kostnadskonto	Motkonto
Balanserade utgifter	7811 Avskrivningar på balanserade utgifter	1019 Ackumulerade avskrivningar på balanserade utgifter
Patent	7813 Avskrivningar på patent	1039 Ackumulerade avskrivningar på patent
Byggnader	7821 Avskrivningar på byggnader	1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader
Markanläggningar	7824 Avskrivningar på markanläggningar	1159 Ackumulerade avskrivningar på markanläggningar
Maskiner	7831 Avskrivningar på maskiner och andra tekniska anläggningar	1219 Ackumulerade avskrivningar på maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier	7832 Avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer	1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer
Förbättring på annans fastighet	7840 Avskrivningar på förbättringsutgifter på annans fastighet	1129 Ackumulerade avskrivningar på förbättringsutgifter på annans fastighet

Systematiken är lätt att läsa av när du väl sett den. Gruppkontot för tillgången slutar på 0 och kontot för ackumulerade avskrivningar på 9. De flesta grupper har dessutom ett konto för ackumulerade nedskrivningar som slutar på 8, men inte alla, och tillgångens underkonton har egna slutsiffror, till exempel 1214 Datorer (för produktion). Kontot 1019 är märkt # i BAS, alltså ett konto som inte ska användas när K2 tillämpas, eftersom en egenupparbetad immateriell anläggningstillgång inte får redovisas som tillgång.

Avskrivning första året

K2 knyter starten till ibruktagandet och inte till inköpsdatumet, och tillåter full årsavskrivning också för en tillgång som togs i bruk sent på året. För byggnad som förvärvas får avskrivningen dock påbörjas redan det år byggnaden redovisas i balansräkningen.

Punkt 10.23 är oförändrad genom BFNAR 2025:2. Däremot har Bokföringsnämnden i 2025 års vägledning förtydligat i kommentaren att avskrivningen behöver justeras utifrån räkenskapsårets längd när räkenskapsåret omfattar annan tid än tolv månader. Eftersom regeln i sig är oförändrad ska ett förlängt eller förkortat räkenskapsår justeras oavsett vilken version du läser.

K3 saknar motsvarigheten till helårsregeln. Där påbörjas avskrivningen när tillgången kan tas i bruk, vilket ger en avskrivning som svarar mot den del av året den funnits tillgänglig. Vilket regelverk som gäller för ditt bolag går vi igenom i jämförelsen mellan K2 och K3 för aktiebolag.

Skattemässigt gäller en tredje logik. För inventarier spelar det ingen roll när under året de köps in: finns de kvar vid räkenskapsårets slut får hela procentsatsen användas, justerad i motsvarande mån om räkenskapsåret är längre eller kortare än tolv månader. För byggnader proportioneras avdraget första året, eftersom beräkningen görs från färdigställandet eller förvärvet.

Skattemässiga avskrivningsregler

Skattereglerna för inventarier finns i inkomstskattelagen och bygger på ett kollektivt avskrivningsunderlag, inte på en plan per tillgång.

Räkenskapsenlig avskrivning enligt huvudregeln ger högst 30 procent per år av avskrivningsunderlaget. Metoden kräver ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och att det skattemässiga avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.

Kompletteringsregeln, ofta kallad 20-procentsregeln, är ett alternativ inom räkenskapsenlig avskrivning. Avdrag får göras så att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet minskat med en beräknad årlig avskrivning på 20 procent. Det ger full avskrivning på fem år, vilket huvudregeln aldrig når eftersom 30 procent på ett minskande underlag alltid lämnar en rest.

Restvärdesavskrivning ger högst 25 procent per år. Här behöver det bokförda värdet inte stämma med det skattemässiga, som då måste följas separat vid sidan av bokföringen. Någon kompletteringsregel finns inte, så restvärdesavskrivning når inte ned till noll genom de årliga avdragen. Understiger det verkliga värdet det skattemässiga värdet får dock ytterligare avdrag göras med skillnaden, och den regeln gäller vid både räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Värdeminskningsavdragen på byggnader är däremot frikopplade från redovisningen, så avdraget påverkas inte av vilken avskrivning du bokfört, och skiljer sig satserna åt får du en differens att hålla reda på i deklarationen. Enskilda näringsidkare med förenklat årsbokslut har en förenkling till: uppgår avskrivningsunderlaget till högst ett halvt prisbasbelopp får hela underlaget dras av.

Skillnaden mellan planenlig och skattemässig avskrivning

Den planenliga avskrivningen bokför du enligt planen, det skattemässiga värdeminskningsavdraget yrkar du i deklarationen. Är avdraget större uppstår en skillnad som ska hanteras i bokslutet.

Skillnaden bokförs som en bokslutsdisposition på 8853 Förändring av överavskrivningar, maskiner respektive inventarier, med motpost på 2153 Ackumulerade överavskrivningar på maskiner respektive inventarier bland de obeskattade reserverna. Villkoret att avdraget ska motsvara avskrivningen i bokslutet är uppfyllt även när den planenliga avskrivningen är lägre, så länge skillnaden redovisas just så.

Något krav på att alltid yrka det högsta möjliga avdraget finns däremot inte. Ett bolag som gör ett svagt år kan avstå från överavskrivningen och skjuta den delen framför sig. Vid räkenskapsenlig avskrivning kan avdraget däremot inte sättas lägre än avskrivningen i bokslutet, eftersom avdraget måste motsvara den.

Komponentavskrivning i K3

Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, kräver K3 att tillgången delas upp och att varje komponent skrivs av separat över sin nyttjandeperiod. Fastigheter är typexemplet, eftersom stomme, tak, fasad och installationer förbrukas i olika takt. K2 tillåter det inte, utan slår enligt punkt 10.22 ihop delarna till en enda avskrivningsenhet. Vad skillnaden gör i kronor, och vad som händer när taket byts ut, räknar vi igenom i guiden om K2 eller K3.

Det betyder inte att en fastighet i K2 är ett enda objekt. Mark, markinventarier, övriga markanläggningar, byggnad och byggnadsinventarier är separata avskrivningsenheter, alltså en uppdelning efter tillgångsslag och inte efter förbrukning.

Konteringsexempel

Exemplen nedan använder hela kronor och 25 procents moms.

Exempel 1: inköp av en maskin för 120 000 kronor exklusive moms. Ingen avskrivning görs vid själva köpet.

Konto	Debet	Kredit
1210 Maskiner och andra tekniska anläggningar	120 000
2641 Debiterad ingående moms	30 000
2440 Leverantörsskulder		150 000

Exempel 2: årets planenliga avskrivning på maskinen. Nyttjandeperioden är fem år, vilket ger 24 000 kronor per år.

Konto	Debet	Kredit
7831 Avskrivningar på maskiner och andra tekniska anläggningar	24 000
1219 Ackumulerade avskrivningar på maskiner och andra tekniska anläggningar		24 000

Exempel 3: överavskrivning första året. Huvudregeln ger 30 procent av 120 000 kronor, alltså 36 000 kronor, mot 24 000 kronor planenligt. Skillnaden på 12 000 kronor bokas som bokslutsdisposition.

Konto	Debet	Kredit
8853 Förändring av överavskrivningar, maskiner respektive inventarier	12 000
2153 Ackumulerade överavskrivningar på maskiner respektive inventarier		12 000

Exempel 4: avskrivning på en kontorsbyggnad med anskaffningsvärdet 4 000 000 kronor. Schablonen för övriga hyreshus är 2 procent per år, vilket ger 80 000 kronor.

Konto	Debet	Kredit
7821 Avskrivningar på byggnader	80 000
1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader		80 000

Exempel 5: inköp av en skrivare för 6 000 kronor exklusive moms. Beloppet ligger under gränsen för mindre värde, så hela utgiften kostnadsförs direkt.

Konto	Debet	Kredit
5410 Förbrukningsinventarier	6 000
2641 Debiterad ingående moms	1 500
2440 Leverantörsskulder		7 500

Vanliga misstag att undvika

• Att bokföra avskrivningen mot tillgångskontot. Anskaffningsvärdet ska stå kvar orört och avskrivningen samlas på kontot för ackumulerade avskrivningar, annars går noten inte att lämna.
• Att tro att K2 kräver fem år. Punkt 10.27 säger att nyttjandeperioden får bestämmas till fem år. Utgångspunkten är fortfarande en bedömd nyttjandeperiod, och schablonen behöver inte användas på alla tillgångar.
• Att skriva av mark. Mark får inte skrivas av i K2. Markanläggningar skrivs däremot av, och byggnadsinventarier följer inventariereglerna.
• Att sätta 3 procent på kontorshuset. Ett kontorshus indelas som hyreshus och hamnar under övriga hyreshus med 2 procent. De 3 procenten gäller parkeringshus, varuhus samt hotell- och restaurangbyggnader.
• Att läsa primäravdraget som en avskrivningsprocent. De tolv procenten för hyreshus fördelas med två procentenheter per år under sex år och läggs till de ordinarie avdragen.
• Att runda av gränsen för mindre värde uppåt. Anskaffningsvärdet exklusive moms ska understiga ett halvt prisbasbelopp, alltså högst 29 599 kronor för inkomståret 2026.
• Att bedöma varje pryl för sig. Finns ett naturligt samband, eller ingår inköpen i en större inventarieanskaffning, prövas det sammanlagda anskaffningsvärdet mot gränsen.
• Att blanda huvudregeln och kompletteringsregeln. De får inte användas samma beskattningsår för samma slag av inventarier, och räkenskapsenlig avskrivning kan enligt Skatteverket inte kombineras med restvärdesavskrivning alls.
• Att skriva av en tillgång som ännu inte tagits i bruk. I K2 startar planen det år tillgången tas i bruk, inte det år fakturan kom.

Vanliga frågor om att bokföra avskrivningar

Vad är en avskrivning?

En avskrivning är en periodisering av utgiften för en anläggningstillgång. I stället för att kostnadsföra hela inköpet direkt fördelar du utgiften över den tid tillgången väntas användas i verksamheten, alltså över nyttjandeperioden. Avskrivningen bokförs som en kostnad i resultaträkningen och samlas samtidigt på ett konto för ackumulerade avskrivningar i balansräkningen, så att tillgångens bokförda värde sjunker år för år. Pengarna lämnar företaget vid köpet, men kostnaden träffar resultatet i takt med att tillgången förbrukas.

Hur lång avskrivningstid ska jag använda på inventarier?

Utgångspunkten är att du ska bedöma nyttjandeperioden, alltså hur länge tillgången väntas användas i verksamheten. Tillämpar du K2 får du i stället bestämma nyttjandeperioden till fem år för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar enligt punkt 10.27. Det är en frivillig förenkling och inte ett krav, och den behöver inte tillämpas på samtliga tillgångar. Väljer du femårsregeln för en tillgång får du samtidigt inte räkna med något restvärde för den.

På vilket konto bokförs avskrivningar?

Avskrivningen debiteras ett kostnadskonto i kontogrupp 78 och krediteras ett konto för ackumulerade avskrivningar i samma kontogrupp som tillgången. För inventarier används 7832 Avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer mot 1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer. För maskiner används 7831 mot 1219, för byggnader 7821 mot 1119 och för markanläggningar 7824 mot 1159. Anskaffningsvärdet ligger kvar orört på tillgångskontot, och det bokförda värdet är skillnaden mellan de två kontona.

Vad är skillnaden mellan planenlig och skattemässig avskrivning?

Den planenliga avskrivningen följer redovisningsreglerna och fördelar anskaffningsvärdet över nyttjandeperioden. Den skattemässiga avskrivningen följer inkomstskattelagen, som vid räkenskapsenlig avskrivning tillåter högst 30 procent av avskrivningsunderlaget per år och vid restvärdesavskrivning högst 25 procent. Blir det skattemässiga avdraget större än den planenliga avskrivningen redovisas skillnaden som en bokslutsdisposition i resultaträkningen och som en obeskattad reserv i posten Ackumulerade överavskrivningar i balansräkningen. Något krav på att alltid utnyttja det högsta möjliga avdraget finns inte.

Ska avskrivning göras redan första året?

I K2 ska avskrivningen påbörjas det år tillgången tas i bruk, och den får göras med lika stora belopp varje år även om tillgången bara varit i bruk en del av räkenskapsåret. En maskin med fem års nyttjandeperiod som tas i bruk mitt i året får alltså skrivas av med en femtedel ändå. Köper du in maskinen i slutet av året men tar den i bruk först året därpå ska ingen avskrivning göras för anskaffningsåret. I K3 påbörjas avskrivningen i stället när tillgången kan tas i bruk, utan någon motsvarande regel om helårsavskrivning.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Avskrivningarna är en av de sista posterna som bokförs innan räkenskapsåret stängs, och de bestämmer både resultatet och värdena i anläggningsnoten. Är planen uppdaterad och överavskrivningarna avstämda är den delen av bokslutet klar. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren, med realtidsvalidering som fångar upp fel innan inlämning och signering med BankID. Du för enkelt över siffrorna från årsredovisningen till deklarationen och lämnar in både till Bolagsverket och Skatteverket i samma flöde. Har du frågor om just dina avskrivningar är du välkommen att kontakta oss.