3:12-reglerna 2026: så räknar du ut ditt gränsbelopp

3:12-reglerna avgör hur mycket du kan ta ut ur ditt fåmansföretag till 20 procents skatt, och de har just gjorts om i grunden. Från och med inkomstår 2026 finns inte längre någon förenklingsregel och ingen huvudregel att välja mellan, utan en enda beräkningsregel. Kapitalandelskravet på 4 procent är borta, löneuttagskravet är borta, och sparat utdelningsutrymme räknas inte längre upp med ränta. Den här guiden går igenom de nya reglerna del för del, med räkneexempel, konteringsexempel och de misstag som kostar mest. Belopp och procentsatser avser inkomstår 2026, alltså den deklaration du lämnar 2027, och kontonummer följer BAS-kontoplanen 2026.
3:12-reglerna i korthet
Har du bråttom är det här det viktigaste:
- Reglerna gäller kvalificerade andelar i fåmansföretag, alltså aktier i bolag där du eller en närstående är verksam i betydande omfattning.
- Gränsbeloppet är gränsen för hur mycket utdelning som beskattas med 20 procent i stället för som lön.
- Från inkomstår 2026 finns bara en beräkningsregel. Förenklingsregeln och huvudregeln är borta.
- Grundbeloppet är 322 400 kronor för inkomstår 2026, fyra inkomstbasbelopp fördelade lika på samtliga aktier i bolaget.
- Lönebaserat utrymme är 50 procent av den del av din andel av löneunderlaget som överstiger 644 800 kronor.
- Ränta beräknas bara på omkostnadsbeloppet över 100 000 kronor, med 11,55 procent för 2026.
- Sparat utdelningsutrymme förs vidare oförändrat, utan uppräkning.
- Du måste äga aktierna vid årets ingång för att få räkna fram årets gränsbelopp.
- Utdelning över gränsbeloppet beskattas i tjänst upp till takbeloppet 7 506 000 kronor, därefter i kapital med 30 procent.
Därför finns 3:12-reglerna
3:12-reglerna är de särskilda skatteregler i 57 kapitlet inkomstskattelagen som avgör hur utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i ett fåmansföretag beskattas. Namnet är ett arv från en paragraf i den gamla lagen om statlig inkomstskatt, och det har hängt kvar trots att den lagen sedan länge är ersatt.
Bakgrunden är enkel. Lön beskattas progressivt och belastas dessutom med arbetsgivaravgifter, medan kapitalinkomst beskattas platt med 30 procent. Utan särskilda regler skulle en ägare som också arbetar i bolaget kunna ta ut hela sin arbetsinsats som utdelning i stället för lön och därmed slippa både den progressiva skatten och avgifterna. 3:12-reglerna sätter därför ett tak för hur mycket som får behandlas som kapitalavkastning. Det taket är gränsbeloppet.
Reglerna gäller bara fysiska personer som äger kvalificerade andelar. Äger ditt aktiebolag aktier i ett annat bolag är det helt andra regler som styr, och dem går vi igenom i guiden om att bokföra erhållen utdelning.
Det här ändrades från inkomstår 2026
Riksdagen har beslutat om nya regler för beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier. De flesta ändringarna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025, alltså inkomstår 2026 för ett bolag med kalenderår som räkenskapsår.
| Vad som gäller | Inkomstår 2025 | Inkomstår 2026 |
|---|---|---|
| Val av regel | Förenklingsregeln eller huvudregeln | En enda beräkningsregel |
| Schablon | 209 550 kr, bara i ett bolag | Grundbelopp 322 400 kr, ett per person |
| Lönebaserat utrymme | 50 procent av löneunderlaget | 50 procent av delen över 8 inkomstbasbelopp |
| Kapitalandelskrav | 4 procent av kapitalet | Slopat |
| Löneuttagskrav | 731 520 kr, eller 457 200 kr plus 5 procent | Slopat |
| Ränta på omkostnadsbeloppet | Hela beloppet, 10,96 procent | Delen över 100 000 kr, 11,55 procent |
| Sparat utdelningsutrymme | Räknades upp med 104,96 procent | Förs vidare oförändrat |
Två ändringar till är värda att känna till. Definitionen av dotterföretag följer numera aktiebolagslagen och årsredovisningslagen i stället för en egen gräns på mer än 50 procent av kapitalet, vilket påverkar vilka löner som får räknas in i löneunderlaget. Och ersättning till anställda i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond får inte längre räknas med.
Vissa tidsperioder kortas också, men inte alla samtidigt. Från och med inkomstår 2026 är karenstiden fyra beskattningsår i stället för fem i det fall företaget upphör att vara ett fåmansföretag. Först från och med inkomstår 2027 kortas femårsperioderna till fyra år även i den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen, i kvalificeringsreglerna och i utomståenderegeln. För inkomstår 2026 gäller alltså fortfarande fem år där.
Vem omfattas: fåmansföretag och kvalificerade andelar
Två villkor ska vara uppfyllda för att 3:12-reglerna ska gälla dig. Bolaget ska vara ett fåmansföretag, och dina aktier ska vara kvalificerade.
Ett fåmansföretag är förenklat ett aktiebolag där högst fyra delägare tillsammans äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna. Vid den räkningen behandlas en hel närståendekrets som en enda delägare, och detsamma gäller delägare som är verksamma i betydande omfattning i företaget. Den senare regeln kallas ibland konsultregeln och gör att även ett bolag med trettio arbetande delägare kan vara ett fåmansföretag.
Kvalificerade andelar har du om du eller en närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren. Verksam i betydande omfattning betyder i praktiken att din arbetsinsats har haft stor betydelse för resultatet. Andelarna är kvalificerade även om verksamheten har bedrivits i ett annat fåmansföretag med samma eller likartad verksamhet, eller i ett dotterföretag.
Till närståendekretsen räknas föräldrar och far- och morföräldrar, make, syskon och syskons make och barn, barn och barns make samt barnbarn och barnbarns make. Med barn avses även styvbarn och fosterbarn.
Utomståenderegeln kan göra att andelarna ändå inte är kvalificerade. Om utomstående, alltså delägare utan kvalificerade andelar, äger minst 30 procent av företaget och har rätt till utdelning motsvarande sitt innehav, är dina aktier normalt inte kvalificerade. Bedömningen görs för beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren.
Är bolaget ett fåmansföretag men dina andelar inte kvalificerade beskattas utdelningen i stället med 25 procent, och du redovisar den på blankett K12.
Vad är ett gränsbelopp?
Gränsbeloppet är det belopp du kan ta ut i utdelning under året och få beskattat som kapitalinkomst till 20 procent. Det består av två delar:
Årets gränsbelopp, som du räknar fram för det aktuella året, och sparat utdelningsutrymme, som är det du inte utnyttjade tidigare år.
Årets gränsbelopp består i sin tur av tre delar från och med inkomstår 2026:
- Din andel av grundbeloppet.
- Ditt lönebaserade utrymme.
- Ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.
En regel styr allting annat: årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid den tidpunkten. Startar du bolaget i februari 2026 får du inget gränsbelopp för 2026. Köper du in dig i ett bolag under året får du inget gränsbelopp för det året, medan säljaren får hela. Undantaget är andelar som övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning, där förvärvaren träder in i den tidigare ägarens situation.
Grundbeloppet
Grundbeloppet ersätter förenklingsregelns schablonbelopp. Det motsvarar fyra inkomstbasbelopp och beräknas på inkomstbasbeloppet för året före inkomståret. För inkomstår 2026 används därför inkomstbasbeloppet för 2025 på 80 600 kronor:
4 × 80 600 = 322 400 kronor
Grundbeloppet avser samtliga aktier i bolaget och fördelas med lika belopp på varje aktie. Äger du hälften av aktierna får du alltså 161 200 kronor i grundbelopp, oavsett hur mycket du har arbetat eller tagit ut i lön.
Skillnaden mot förenklingsregeln är inte bara nivån, utan att grundbeloppet kombineras med det lönebaserade utrymmet. Tidigare fick du välja antingen schablonen eller löneunderlaget. Nu läggs delarna ihop.
Äger du kvalificerade aktier i flera fåmansföretag får du sammanlagt tillgodoräkna dig högst ett grundbelopp. Så länge summan av de belopp som fördelats på dina aktier i de olika bolagen håller sig under 322 400 kronor sker ingen begränsning alls. Överstiger summan taket fördelas ett grundbelopp i stället proportionellt efter hur stor andel du äger i respektive bolag. Det är en klar förbättring mot den gamla ordningen, där förenklingsregeln bara fick användas i ett enda bolag och övriga innehav blev utan schablon.
Lönebaserat utrymme
Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av den del av din andel av löneunderlaget som överstiger åtta inkomstbasbelopp. För inkomstår 2026 är det schablonmässiga avdraget 8 × 80 600 = 644 800 kronor.
Formeln är:
(löneunderlag × ägarandel − 644 800) × 0,5
Löneunderlaget är den kontanta ersättning som betalats ut till de anställda i företaget och dess dotterföretag under året före inkomståret, alltså under 2025 när du räknar för 2026. Din egen lön räknas med. Förmåner räknas inte med, och inte heller kostnadsersättningar, belopp som tas upp i tjänst enligt 3:12-reglerna eller löner som täcks av statliga bidrag för lönekostnader.
Två villkor är slopade från och med inkomstår 2026: kravet på att äga minst 4 procent av kapitalet och löneuttagskravet. Ett tak finns däremot kvar. Det lönebaserade utrymmet för dina samtliga aktier får inte överstiga 50 gånger den kontanta ersättning som du eller en närstående har fått från företaget och dess dotterföretag under året före inkomståret. I praktiken betyder det att någon i kretsen måste ha tagit ut lön, annars blir utrymmet noll.
Är två delägare i samma bolag makar vid inkomstårets ingång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt och därefter fördelas på deras aktier.
Observera tröskeln. Ett bolag där ägaren är ensam anställd och tog ut 500 000 kronor i lön under 2025 får inget lönebaserat utrymme alls för 2026, eftersom löneunderlaget understiger 644 800 kronor. Lönen har fortfarande stora fördelar, men den bygger inte gränsbelopp förrän den passerar den tröskeln.
Ränta på omkostnadsbeloppet
Den tredje delen är en ränta på det du faktiskt har satsat i bolaget. Omkostnadsbeloppet är förenklat vad du har betalat för aktierna plus ovillkorade aktieägartillskott, beräknat som om andelen hade sålts vid årets ingång.
Från och med inkomstår 2026 får du bara räkna ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Räntesatsen är statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus nio procentenheter. Statslåneräntan den 30 november 2025 var 2,55 procent, vilket ger 11,55 procent för inkomstår 2026.
För ett bolag som startats med 25 000 kronor i aktiekapital blir den här delen alltså noll kronor. Har du köpt bolaget för 250 000 kronor blir räntan i stället (250 000 − 100 000) × 11,55 procent = 17 325 kronor.
Sparat utdelningsutrymme
Om utdelningen understiger gränsbeloppet förs skillnaden vidare till nästa beskattningsår som sparat utdelningsutrymme. Lämnar bolaget ingen utdelning alls förs hela gränsbeloppet vidare, och utrymmet förs vidare även ett år då andelen inte är kvalificerad.
Det sparade utrymmet kan användas både vid en senare utdelning och vid en försäljning av aktierna. Det följer också med andelen vid arv, testamente, gåva och bodelning.
Den stora förändringen från och med inkomstår 2026 är att sparat utdelningsutrymme inte längre räknas upp med ränta. Tidigare växte utrymmet med statslåneräntan plus tre procentenheter varje år, 104,96 procent för inkomstår 2025. Nu förs det vidare med oförändrat belopp. Att spara utrymme är alltså fortfarande värdefullt, men det är inte längre en förräntning i sig.
Beskattning inom och över gränsbeloppet
När gränsbeloppet är framräknat är resten mekanik:
| Del av utdelningen | Beskattning |
|---|---|
| Upp till gränsbeloppet | Två tredjedelar tas upp i kapital, alltså 20 procent |
| Över gränsbeloppet, upp till takbeloppet | Inkomst av tjänst |
| Över takbeloppet 7 506 000 kronor | Inkomst av kapital, 30 procent |
Skattesatsen i inkomstslaget kapital är 30 procent, men eftersom bara två tredjedelar av utdelningen tas upp blir den effektiva skatten 20 procent inom gränsbeloppet.
Takbeloppet innebär att du och dina närstående tillsammans inte behöver ta upp mer än 90 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst under ett beskattningsår från ett och samma företag. För inkomstår 2026 är det 7 506 000 kronor. Notera att takbeloppet räknas på inkomstbasbeloppet för inkomståret självt, 83 400 kronor för 2026, medan grundbeloppet utgår från året före. De två går alltså inte att härleda ur samma basbelopp.
Utdelning som beskattas i inkomstslaget tjänst är inte lön. Bolaget betalar inga arbetsgivaravgifter på den, och den är inte pensionsgrundande. Den är inte heller avdragsgill för bolaget, eftersom utdelning lämnas ur redan beskattad vinst.
Vid en försäljning av kvalificerade aktier gäller samma uppdelning. Kapitalvinst som motsvarar gränsbeloppet tas upp till två tredjedelar i kapital, och överskjutande del i tjänst. Takbeloppet för kapitalvinst är 100 inkomstbasbelopp, alltså 8 340 000 kronor för 2026, men där räknas tjänstebeskattade belopp ihop för avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren, inte bara för året självt.
Räkneexempel
Ensam ägare utan lönebaserat utrymme
Sofia äger samtliga aktier i sitt konsultbolag. Under 2025 tog hon ut 500 000 kronor i lön och bolaget hade inga andra anställda. Aktiekapitalet på 25 000 kronor är hennes omkostnadsbelopp, och hon har 150 000 kronor i sparat utdelningsutrymme från tidigare år.
| Del av gränsbeloppet | Belopp |
|---|---|
| Grundbelopp | 322 400 kr |
| Lönebaserat utrymme | 0 kr |
| Ränta på omkostnadsbeloppet | 0 kr |
| Sparat utdelningsutrymme | 150 000 kr |
| Gränsbelopp för 2026 | 472 400 kr |
Det lönebaserade utrymmet blir noll eftersom löneunderlaget på 500 000 kronor understiger avdraget på 644 800 kronor, och räntedelen blir noll eftersom omkostnadsbeloppet understiger 100 000 kronor.
Tar Sofia utdelning med 400 000 kronor under 2026 ryms hela beloppet inom gränsbeloppet. Skatten blir 400 000 × 2 ÷ 3 × 30 procent = 80 000 kronor. Kvar till nästa år har hon 72 400 kronor i sparat utdelningsutrymme.
Under 2025 års regler hade Sofia fått 209 550 kronor enligt förenklingsregeln plus sitt sparade utrymme uppräknat med 104,96 procent till 157 440 kronor, sammanlagt 366 990 kronor. Grundbeloppet ensamt ger henne drygt 112 000 kronor mer än det gamla schablonbeloppet, men eftersom uppräkningen samtidigt är slopad landar den samlade förbättringen på 105 410 kronor.
Två delägare med löneunderlag
Alex och Nour äger 50 procent var i ett bolag med sex anställda. Under 2025 betalade bolaget ut 3 200 000 kronor i kontant ersättning, varav 700 000 kronor till var och en av dem. Båda köpte in sig för 250 000 kronor.
| Del av gränsbeloppet | Belopp per delägare |
|---|---|
| Grundbelopp | 161 200 kr |
| Lönebaserat utrymme | 477 600 kr |
| Ränta på omkostnadsbeloppet | 17 325 kr |
| Årets gränsbelopp | 656 125 kr |
Det lönebaserade utrymmet räknas fram så här: andelen av löneunderlaget är 3 200 000 × 0,5 = 1 600 000 kronor, minus avdraget på 644 800 kronor ger 955 200 kronor, och hälften av det är 477 600 kronor. Taket på 50 gånger den egna kontanta ersättningen är 35 000 000 kronor, så det slår inte till. Räntedelen är (250 000 − 100 000) × 11,55 procent = 17 325 kronor.
Lägg märke till en detalj som är lätt att missa: grundbeloppet på fyra inkomstbasbelopp motsvarar exakt hälften av det schablonmässiga avdraget på åtta inkomstbasbelopp. För den som tidigare fick full effekt av huvudregelns löneunderlag tar de två förändringarna alltså ut varandra, medan den som föll på löneuttagskravet vinner hela grundbeloppet.
Förenklingsregeln, huvudregeln och löneuttagskravet
Söker du på 3:12-reglerna hittar du fortfarande mängder av texter om att välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln, och om att pricka rätt lönenivå före årsskiftet. Det är inte längre aktuellt för inkomstår 2026 och framåt.
- Förenklingsregeln gav ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp, 209 550 kronor för inkomstår 2025, och fick bara användas i ett av flera bolag. Den är ersatt av grundbeloppet.
- Huvudregeln byggde gränsbeloppet på omkostnadsbeloppet och löneunderlaget. Den är ersatt av att ränta och lönebaserat utrymme numera ingår i den enda beräkningsregeln.
- Löneuttagskravet krävde att du eller en närstående tog ut minst 731 520 kronor i lön under 2024, eller 457 200 kronor plus 5 procent av bolagets sammanlagda kontanta ersättning, för att få räkna lönebaserat utrymme för inkomstår 2025. Lönekravet avsåg alltid året före inkomståret, precis som löneunderlaget gör i dag. Det är slopat.
- Kapitalandelskravet på 4 procent av kapitalet är också slopat.
Kvar finns kravet att någon i närståendekretsen har tagit ut kontant ersättning, eftersom det lönebaserade utrymmet är begränsat till 50 gånger den ersättningen.
Reglerna för inkomstår 2025 och tidigare gäller fortfarande för de deklarationerna. Har du en gammal K10 att rätta, eller ska rekonstruera sparat utdelningsutrymme bakåt i tiden, är det de dåvarande beloppen och procentsatserna som ska användas.
K10-blanketten
K10 är bilagan till din privata inkomstdeklaration där du räknar fram gränsbeloppet, redovisar utdelningen och för sparat utdelningsutrymme vidare. Den lämnas av dig som fysisk person, inte av bolaget.
Några praktiska punkter:
- Utdelningen deklareras året efter att du fick den. Skatteverket anser att du får utdelningen samma dag som bolagsstämman beslutar om den, om inte stämman bestämmer ett annat utdelningsdatum. När pengarna betalas ut saknar betydelse.
- Bolaget lämnar kontrolluppgift KU31 på utdelningen. Det är viktigt att bolaget kryssar i fält 061, annars finns risk att utdelningen redovisas dubbelt och beskattas två gånger.
- Något skatteavdrag görs inte i ett kupongbolag, alltså ett onoterat bolag som själv för sin aktiebok. Skatten betalar du privat via ditt eget skattekonto.
- Lämna K10 varje år, även utan utdelning. Det är där ditt sparade utdelningsutrymme dokumenteras.
Alla datum för bolagets egen deklaration finns i vår guide om deklarationsdatum 2026.
Så bokförs utdelningen
Bokföringen påverkas inte alls av hur utdelningen beskattas hos dig. Skatteeffekten uppstår hos ägaren, inte i bolaget. Utdelningen bokförs i två steg mot eget kapital och är varken en kostnad eller avdragsgill.
När årsstämman har beslutat om utdelning på 400 000 kronor:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 2098 Vinst eller förlust från föregående år | 400 000 kr | |
| 2898 Outtagen vinstutdelning | 400 000 kr |
När utdelningen betalas ut:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 2898 Outtagen vinstutdelning | 400 000 kr | |
| 1930 Företagskonto | 400 000 kr |
Betalas utdelningen ut samma dag som stämman hålls kan båda stegen ligga i samma verifikation. Hela kedjan, inklusive efterutdelning på extra bolagsstämma och hur utdelningen redovisas i årsredovisningen, går vi igenom i guiden om att bokföra lämnad utdelning. Hur mycket som över huvud taget får delas ut styrs av beloppsspärren och försiktighetsregeln i aktiebolagslagen, vilket vi förklarar i artikeln om eget kapital i aktiebolag.
Vanliga misstag att undvika
- Att följa gamla råd om att välja regel. Från inkomstår 2026 finns bara en beräkningsregel. Tips om att jämföra förenklingsregeln med huvudregeln leder fel.
- Att räkna med att sparat utrymme växer. Uppräkningen är borttagen. Ett sparat utdelningsutrymme står stilla i kronor räknat.
- Att köpa in sig under året och räkna med gränsbelopp. Årets gränsbelopp tillgodoräknas den som äger aktierna vid årets ingång.
- Att ta ut noll i lön. Utan kontant ersättning till dig eller en närstående blir det lönebaserade utrymmet noll, eftersom taket är 50 gånger den ersättningen.
- Att glömma tröskeln på 644 800 kronor. Lönebaserat utrymme uppstår först på den del av din andel av löneunderlaget som överstiger åtta inkomstbasbelopp.
- Att använda fel års inkomstbasbelopp. Grundbeloppet och löneavdraget bygger på året före inkomståret, medan takbeloppen bygger på inkomståret självt.
- Att räkna med förmåner i löneunderlaget. Bara kontant ersättning räknas, inte bilförmån, friskvård eller andra förmåner.
- Att hoppa över K10 de år bolaget inte lämnar utdelning. Det är enda stället där utrymmet dokumenteras, och det är svårt att rekonstruera i efterhand.
- Att dela ut mer än vad bolaget får. Utdelningen ska rymmas i fritt eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen och vara försvarlig enligt försiktighetsregeln.
- Att tro att tjänstebeskattad utdelning ger pension. Den är varken pensionsgrundande eller underlag för arbetsgivaravgifter.
Vanliga frågor om 3:12-reglerna
Vad är 3:12-reglerna?
3:12-reglerna är de särskilda skatteregler i 57 kapitlet inkomstskattelagen som avgör hur utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i ett fåmansföretag beskattas. Namnet kommer från en paragraf i den gamla lagen om statlig inkomstskatt och har hängt kvar långt efter att den lagen upphörde. Reglerna delar upp uttaget i två delar: det som ryms inom ditt gränsbelopp beskattas milt i inkomstslaget kapital med 20 procent, och det som ligger över beskattas som inkomst av tjänst. Syftet är att ersättning för ditt eget arbete inte ska kunna tas ut som lågbeskattad kapitalinkomst.
Gäller förenklingsregeln och huvudregeln fortfarande?
Nej, inte för inkomstår 2026 och framåt. Från och med inkomstår 2026 finns bara en beräkningsregel, och du behöver inte längre välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln. Grundbeloppet på 322 400 kronor har ersatt förenklingsregelns schablonbelopp, och det räknas numera ihop med det lönebaserade utrymmet i stället för att utesluta det. Samtidigt är kapitalandelskravet på 4 procent och löneuttagskravet borttagna. De nya reglerna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025, alltså i den deklaration du lämnar 2027.
Hur mycket kan jag ta i utdelning till 20 procents skatt?
Upp till ditt gränsbelopp. För inkomstår 2026 får varje delägare räkna med ett grundbelopp på 322 400 kronor fördelat på bolagets aktier, plus ett lönebaserat utrymme om löneunderlaget är tillräckligt stort, plus ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor, plus sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Äger du samtliga aktier och saknar sparat utrymme kan du alltså ta ut 322 400 kronor till 20 procents skatt, utan att bolaget har betalat ut en enda krona i lön.
Vad händer med outnyttjat gränsbelopp?
Det sparas. Den del av gränsbeloppet som du inte utnyttjar blir sparat utdelningsutrymme och förs vidare till nästa beskattningsår, där det läggs till årets gränsbelopp. Utrymmet förs vidare även de år bolaget inte lämnar någon utdelning alls, och det kan användas både vid framtida utdelning och vid en försäljning av aktierna. Den stora skillnaden från och med inkomstår 2026 är att sparat utdelningsutrymme inte längre räknas upp med ränta, utan förs vidare med oförändrat belopp.
Måste jag lämna K10 även om jag inte tar utdelning?
Blanketten ska lämnas när du har fått utdelning eller sålt aktier under året, men Skatteverket rekommenderar att du lämnar den varje år ändå. Skälet är att K10 är det enda stället där ditt sparade utdelningsutrymme räknas fram och dokumenteras år för år. Hoppar du över några år måste utrymmet rekonstrueras i efterhand, och underlaget för gamla år är sällan lätt att få fram. Ett tappat sparat utdelningsutrymme är i praktiken förlorade kronor i lågbeskattad utdelning.
Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit
3:12-reglerna avgör hur mycket du får ut av ett år i eget bolag, men själva beräkningen vilar på siffror som måste stämma längre bak i kedjan: löneunderlaget från förra året, det fria egna kapitalet i den fastställda balansräkningen och resultatet som ligger till grund för utdelningsförslaget. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) i samma flöde, för enkelt över siffrorna mellan dem och signerar med BankID, med realtidsvalidering som fångar felen innan inlämning. Vill du läsa vidare har vi guider om skatt i aktiebolag, om bokslut steg för steg och om bokföra lämnad utdelning. Har du frågor om utdelningen i just ditt bolag är du välkommen att kontakta oss.
Vi vill gärna höra från dig. Om du har frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta oss på hello@invenseit.com eller använd vårt kontaktformulär.


