Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP)

Särskild löneskatt på pensionskostnader, oftast förkortat SLP, är den skatt som flest missar i sitt första bokslut med tjänstepension. Den syns inte på lönebeskedet, den betalas inte in med arbetsgivaravgifterna varje månad och den dyker upp först i deklarationen, ofta som en obehaglig överraskning på slutskattebeskedet. Den här guiden går igenom vad SLP är, vem som ska betala, exakt vad som ingår i underlaget och hur skatten bokförs både löpande och i bokslutet. Kontonummer följer BAS-kontoplanen 2026. Regelhänvisningar avser lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader och inkomstskattelagen (1999:1229), och belopp avser beskattningsår 2026 om inget annat anges.
SLP i korthet
Har du bråttom är det här det viktigaste:
- 24,26 procent av beskattningsunderlaget, enligt 1 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader.
- Den som utfäst en tjänstepension ska betala den, oavsett antalet anställda.
- Den ersätter arbetsgivaravgifter på pensionsdelen, den läggs inte ovanpå dem.
- Underlaget är en nettoberäkning enligt 2 §, med posterna a till f som ökar och g till l som minskar.
- Den betalas inte månadsvis. SLP debiteras som en del av den slutliga skatten.
- Konto 7533 mot 2514 är huvudparet. 7532 mot 2943 används för deklarationsposten.
- Underlaget, inte skatten, redovisas vid punkt 1.4 på huvudblanketten till INK2.
- Skatten är avdragsgill och ingår inte i sitt eget underlag.
Vad skatten är och vad den ersätter
SLP är en statlig skatt på företagets kostnader för att trygga anställdas tjänstepension. Regeln i 1 § är kort: den som utfäst en tjänstepension ska till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §.
Skatten är lättast att förstå om du ser vad den ersätter. En vanlig lön är underlag för arbetsgivaravgifter. En pensionspremie är det inte, eftersom pengarna inte betalas ut till den anställde nu utan sätts av till framtiden. Utan SLP skulle det alltså gå att sänka avgiftsuttaget kraftigt genom att flytta ersättning från lön till pension. SLP täpper till det genom att ta ut en avgiftsliknande skatt på pensionsdelen i stället.
Det är därför fel att se SLP som en straffskatt på pensionssparande. Satsen 24,26 procent är lägre än de fulla arbetsgivaravgifterna, vilket är precis vad som gör tjänstepension till ett skatteeffektivt sätt att ta ut ersättning ur ett bolag. Skatten är en kostnad, men den är en mindre kostnad än alternativet.
Det som gör SLP till en fälla är i stället tidpunkten. Den redovisas inte i arbetsgivardeklarationen varje månad tillsammans med avgifter och avdragen skatt, utan beräknas för hela beskattningsåret och debiteras som en del av den slutliga skatten. Ett bolag som betalat pensionspremier hela året utan att ha bokfört någon SLP får därför både en oväntad kostnad i bokslutet och ett underskott på skattekontot långt senare.
Vem ska betala SLP?
Skyldigheten följer utfästelsen, inte storleken på företaget. Enligt 1 § är det den som utfäst en tjänstepension som ska betala skatten, vilket träffar aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, stiftelser och enskilda näringsidkare med anställda på samma sätt.
Det betyder att ett ägarlett aktiebolag som betalar tjänstepensionspremie för sin ende anställde, alltså ägaren själv, ska betala särskild löneskatt på den premien precis som ett bolag med hundra anställda. Det finns ingen nedre gräns och inget grundavdrag.
3 § lägger till ett fall som ofta förbises: en enskild person eller ett dödsbo som drar av utgifter för premier för pensionsförsäkring enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen ska betala särskild löneskatt med samma 24,26 procent på avgiften. Detsamma gäller inbetalning på pensionssparkonto enligt samma paragraf, men där bara för en enskild person, inte för ett dödsbo. Skatten ska dock inte betalas till den del avdraget måste göras från ersättning som redan utgjort underlag för arbetsgivaravgifter.
Det som inte utlöser SLP är rent privat pensionssparande som du gör med redan beskattade pengar utanför företaget. Där finns ingen utfäst tjänstepension och därmed inget underlag.
Skattesatsen
Skattesatsen är 24,26 procent och har varit oförändrad sedan Lag (1997:941). Den tillämpas rakt av på beskattningsunderlaget:
| Beräkning | Belopp |
|---|---|
| Tjänstepensionspremie under året | 100 000 kr |
| Särskild löneskatt, 24,26 procent | 24 260 kr |
| Total pensionskostnad | 124 260 kr |
Skatteverkets eget räkneexempel ger samma bild: har premier betalats och kostnadsförts med 200 000 kronor under beskattningsåret redovisar bolaget en skuld på 48 520 kronor, alltså 24,26 procent av underlaget.
Att jämföra satsen med arbetsgivaravgifterna är det som gör kostnaden begriplig. Skulle samma belopp i stället betalats ut som lön hade det belastats med fulla arbetsgivaravgifter, alltså 31,42 procent. Skillnaden på drygt sju procentenheter är den avgiftsmässiga fördelen med att ta ut ersättning som tjänstepension i stället för som lön, och den finns kvar även efter SLP. Till det kommer att den anställde inte beskattas för pensionen förrän den betalas ut.
Vad som ingår i underlaget
Underlaget är inte helt enkelt en summa av premier, utan en nettoberäkning. Enligt 2 § beräknas beskattningsunderlaget som skillnaden mellan två grupper av poster.
Poster som ökar underlaget:
- a) avgift för tjänstepensionsförsäkring
- b) avsättning till pensionsstiftelse
- c) ökning av avsättning under rubriken Avsatt till pensioner enligt tryggandelagen
- d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av tjänstepensionsförsäkring, alltså typiskt direktpension
- e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse
- f) överföring eller betalning till ett utländskt tjänstepensionsinstitut enligt avtal om tjänstepension som uppfyller villkoren för avdragsrätt
Poster som minskar underlaget:
- g) gottgörelse från pensionsstiftelse
- h) ersättning enligt avtal om tjänstepension från ett sådant utländskt tjänstepensionsinstitut
- i) minskning av avsättning under rubriken Avsatt till pensioner enligt tryggandelagen
- j) 85 procent av avsättningen under rubriken Avsatt till pensioner vid beskattningsårets ingång, multiplicerad med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, dock lägst 0 procent
- k) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse
- l) negativt belopp som uppkom föregående beskattningsår
För ett vanligt mindre aktiebolag som bara betalar premier till en tjänstepensionsförsäkring är underlaget i praktiken bara post a, alltså årets premier. Nettoberäkningen blir intressant först för bolag som tryggar pension i egen regi via pensionsstiftelse eller avsättning enligt tryggandelagen.
Tre detaljer i paragrafen är värda att notera. Post l innebär att ett negativt underlag inte går förlorat utan förs vidare till nästa år som en minuspost. Enligt sista stycket ska bokföringsmässiga grunder tillämpas vid beräkningen, alltså samma periodiseringsprincip som i redovisningen i övrigt. Och posterna c, i och j träffar inte bara rubriken Avsatt till pensioner, utan även den delpost som avses i 8 a § tryggandelagen, alltså den avsättning som i en modernare uppställning ligger under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Det avgör inte om skatten ska betalas, men det avgör om du hittar posten när balansräkningen använder den nyare rubriken.
En avgränsning som fäller många gäller direktpension. En avsättning för direktpension ingår i underlaget bara om avsättningen gjorts enligt tryggandelagen. Har den gjorts på annat sätt ska den inte tas upp som underlag för SLP.
Bokföra SLP under året
Eftersom SLP inte redovisas i arbetsgivardeklarationen finns det ingen månatlig betalning att bokföra. Det finns däremot goda skäl att bokföra kostnaden löpande ändå, så att resultatet inte ser konstlat bra ut fram till bokslutet.
Nordvik Konsult AB betalar en tjänstepensionspremie på 100 000 kronor under året och bokför samtidigt den särskilda löneskatten:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7410 | Pensionsförsäkringspremier | 100 000 | |
| 1930 | Företagskonto | 100 000 |
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7533 | Särskild löneskatt för pensionskostnader | 24 260 | |
| 2514 | Beräknad särskild löneskatt på pensionskostnader | 24 260 |
Konto 7533 är en personalkostnad i kontoklass 7 och hamnar därför i posten Personalkostnader i resultaträkningen. Konto 2514 är en kortfristig skuld som ligger kvar tills skatten faktiskt debiteras på skattekontot.
BAS har ett andra par för samma skatt: 7532 Särskild löneskatt pensionskostnader, deklarationspost och 2943 Beräknad upplupen särskild löneskatt på pensionskostnader, deklarationspost. De används när den bokförda kostnaden behöver hållas isär från det belopp som faktiskt utgör underlag i deklarationen, vilket blir aktuellt när periodiseringen i redovisningen och i beskattningen inte sammanfaller. För ett bolag som bara betalar löpande premier räcker paret 7533 och 2514.
Bokföra SLP i bokslutet
I bokslutet gör du två saker. Först stämmer du av att den bokförda skatten på 2514 motsvarar 24,26 procent av det underlag du kommer att deklarera. Sedan justerar du mellanskillnaden, om det finns någon.
Har bolaget inte bokfört någon SLP alls under året är hela beloppet en bokslutspost:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7533 | Särskild löneskatt för pensionskostnader | 24 260 | |
| 2514 | Beräknad särskild löneskatt på pensionskostnader | 24 260 |
När Skatteverket sedan debiterar skatten på skattekontot bokas skulden bort mot skattekontot i stället för mot bankkontot, eftersom betalningen går den vägen. Hela flödet över skattekontot går vi igenom i guiden om att bokföra skattekontot.
Avstämningen är själva poängen med steget. Skulden på 2514 ska vid varje bokslut kunna förklaras med en enkel räkning: underlaget gånger 24,26 procent, minus det som redan debiterats. Kan den inte det är antingen underlaget eller en tidigare debitering felbokförd. Hur avstämningsarbetet ser ut i övrigt går vi igenom i guiden om bokslut steg för steg.
SLP i INK2
Underlaget för SLP redovisas på huvudblanketten till Inkomstdeklaration 2, inte bland de skattemässiga justeringarna. Pensionskostnaderna som sådana hör däremot hemma i bilagorna. Det finns tre punkter att hålla reda på, och de blandas ständigt ihop:
| Punkt | Blankett | Vad som fylls i |
|---|---|---|
| 1.4 | Huvudblanketten | Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader |
| 1.5 | Huvudblanketten | Negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader |
| 4.21 | INK2S | Företagets samtliga pensionskostnader, utan den särskilda löneskatten |
Två saker att ta med sig.
Det är underlaget, inte skatten, som ska redovisas vid punkt 1.4. Skatteverket räknar själv fram skatten med 24,26 procent. Fyller du i skatten i stället för underlaget blir det debiterade beloppet knappt en fjärdedel av vad det borde vara, och differensen dyker upp först på slutskattebeskedet.
Punkt 4.21 ska inte innehålla den särskilda löneskatten. Skatteverkets eget exempel gör det tydligt: ett bolag med 220 000 kronor i personalkostnader vid punkt 3.8, varav 10 000 kronor är en överföring till pensionsstiftelse och 2 426 kronor är SLP på den överföringen, har totalt 12 426 kronor i pensionsrelaterade kostnader i posten. Vid punkt 4.21 ska bolaget ändå fylla i 10 000 kronor, alltså pensionskostnaden utan skatten på den. Notera att broschyren SKV 294 räknar fel i just det här exemplet och skriver 2 460 respektive 12 460 kronor. 24,26 procent av 10 000 kronor är 2 426 kronor, och det är den siffran som stämmer med skattesatsen broschyren själv anger.
Är beskattningsunderlaget negativt, vilket kan hända när posterna g till l överstiger a till f, fylls det i vid punkt 1.5 i stället för 1.4. Hur blanketten hänger ihop i övrigt går vi igenom i guiden om Inkomstdeklaration 2.
Avdragsrätten för SLP
SLP är en avdragsgill kostnad i näringsverksamheten, på samma sätt som arbetsgivaravgifter. Den bokförs som personalkostnad i kontoklass 7, ingår i posten Personalkostnader i resultaträkningen och sänker därmed både det redovisade och det skattemässiga resultatet.
Det gör den effektiva kostnaden lägre än satsen antyder. På ett underlag om 100 000 kronor är skatten 24 260 kronor, men eftersom kostnaden är avdragsgill sjunker bolagsskatten med 20,6 procent av det beloppet, alltså 4 998 kronor. Nettokostnaden landar därmed kring 19 262 kronor.
Skatt på skatten uppstår inte. SLP ingår inte i sitt eget beskattningsunderlag, som uttömmande räknas upp i 2 § och bara omfattar pensionskostnadsposterna. Den särskilda löneskatten är alltså avdragsgill men inte själv underlag för särskild löneskatt.
Notera samtidigt att SLP är en helt annan sak än avdragsrätten för pensionspremien. Att premien är avdragsgill inom vissa ramar följer av 28 kap. inkomstskattelagen och prövas separat. En premie som inte är avdragsgill i sin helhet ska ändå ingå i SLP-underlaget om utfästelsen tryggats på ett sätt som omfattas av 2 §.
Konteringsexempel
Här är hela kedjan för ett år, med Nordviks siffror. Bolaget betalar 100 000 kronor i tjänstepensionspremie, bokför skatten löpande och får den debiterad året därpå.
1. Premien betalas:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7410 | Pensionsförsäkringspremier | 100 000 | |
| 1930 | Företagskonto | 100 000 |
2. Den särskilda löneskatten bokförs:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7533 | Särskild löneskatt för pensionskostnader | 24 260 | |
| 2514 | Beräknad särskild löneskatt på pensionskostnader | 24 260 |
3. Skatteverket debiterar skatten på skattekontot:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 2514 | Beräknad särskild löneskatt på pensionskostnader | 24 260 | |
| 1630 | Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto) | 24 260 |
Efter steg 3 är skulden på 2514 nollställd och kostnaden har hamnat i rätt år, oavsett att pengarna lämnar skattekontot senare.
Vanliga misstag att undvika
- Att glömma SLP helt. Den syns inte i arbetsgivardeklarationen, så ett bolag med tjänstepension kan gå ett helt år utan att skatten dyker upp någonstans.
- Att fylla i skatten i stället för underlaget vid punkt 1.4. Det är underlaget som ska redovisas, Skatteverket räknar fram skatten själv.
- Att ta med den särskilda löneskatten vid punkt 4.21. Där ska bara pensionskostnaderna stå, utan skatten på dem.
- Att tro att SLP läggs ovanpå arbetsgivaravgifterna. Den ersätter dem på pensionsdelen, och satsen är lägre.
- Att räkna underlaget brutto. 2 § är en nettoberäkning där posterna g till l minskar underlaget.
- Att missa att ett negativt underlag förs vidare. Post l tar med föregående års negativa belopp, och underlaget fylls då i vid punkt 1.5.
- Att blanda ihop avdragsrätten för premien med skyldigheten att betala SLP. De prövas separat, och en premie kan omfattas av SLP även om den inte är avdragsgill fullt ut.
- Att anta att en direktpensionsavsättning alltid ingår i underlaget. Den gör det bara om avsättningen gjorts enligt tryggandelagen.
Vanliga frågor om särskild löneskatt
Vad är särskild löneskatt på pensionskostnader?
SLP är en statlig skatt på företagets kostnader för att trygga anställdas tjänstepension. Enligt 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader ska den som utfäst en tjänstepension betala särskild löneskatt på kostnaden för pensionsutfästelsen. Skatten finns därför att pensionspremier inte är underlag för arbetsgivaravgifter, och SLP ersätter i praktiken den avgiftsdel som annars skulle ha tagits ut. Den betalas alltså i stället för arbetsgivaravgifter på just pensionsdelen av ersättningen, inte utöver dem.
Hur hög är den särskilda löneskatten?
Skattesatsen är 24,26 procent av beskattningsunderlaget, och den har varit oförändrad sedan Lag (1997:941). Samma sats gäller enligt 3 § för en enskild person eller ett dödsbo som drar av utgifter för premier för pensionsförsäkring enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen, och för en enskild person som drar av inbetalning på pensionssparkonto enligt samma paragraf. En pensionspremie på 100 000 kronor kostar alltså 24 260 kronor i särskild löneskatt, vilket är väsentligt mindre än de arbetsgivaravgifter som skulle ha tagits ut på motsvarande lön.
På vilket konto bokförs SLP?
Kostnaden bokförs på konto 7533 Särskild löneskatt för pensionskostnader, som är en personalkostnad i kontoklass 7, och skulden på konto 2514 Beräknad särskild löneskatt på pensionskostnader. BAS har även paret 7532 och 2943, båda med tillägget deklarationspost, som används när den bokförda kostnaden behöver skiljas från det belopp som faktiskt utgör underlag i deklarationen. Skatten betalas inte månadsvis via arbetsgivardeklarationen utan debiteras som en del av den slutliga skatten.
Är särskild löneskatt avdragsgill?
Ja, SLP är en avdragsgill kostnad i näringsverksamheten på samma sätt som arbetsgivaravgifter. Den bokförs som en personalkostnad i kontoklass 7 och ingår därför i posten Personalkostnader i resultaträkningen, som i räkenskapsschemat motsvarar punkt 3.8. Det innebär att skatten sänker det skattemässiga resultatet och därmed bolagsskatten. Skatten på skatten uppstår inte: SLP ingår inte i sitt eget beskattningsunderlag, som bara omfattar de poster som räknas upp i 2 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader.
Måste jag redovisa SLP om jag bara har tjänstepension till mig själv?
Ja. Lagen träffar den som har utfäst en tjänstepension, oavsett hur många personer utfästelsen omfattar. Ett ägarlett aktiebolag som betalar tjänstepensionspremie för sin ende anställde, alltså ägaren själv, ska betala särskild löneskatt på den premien precis som ett bolag med hundra anställda. Underlaget lämnas vid punkt 1.4 på huvudblanketten till Inkomstdeklaration 2. Det som däremot inte utlöser SLP är ett rent privat pensionssparande som du gör med redan beskattade pengar utanför bolaget.
Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit
Särskild löneskatt är enkel att räkna ut och lätt att glömma, just därför att den aldrig passerar arbetsgivardeklarationen. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren. Underlaget för särskild löneskatt förs över till rätt punkt på huvudblanketten, pensionskostnaderna redovisas separat från skatten på dem och realtidsvalidering fångar upp om skulden inte stämmer mot underlaget, innan du signerar med BankID och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket. Vill du läsa vidare har vi guider om att bokföra skattekontot, om bokslut steg för steg, om skatt i aktiebolag och om Inkomstdeklaration 2. Har du frågor om just dina pensionskostnader är du välkommen att kontakta oss.
Vi vill gärna höra från dig. Om du har frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta oss på hello@invenseit.com eller använd vårt kontaktformulär.


