Bokföra överavskrivningar: 30- och 20-regeln

Ett bolag som skriver av en maskin snabbare i deklarationen än i årsredovisningen får en mellanskillnad som måste redovisas någonstans. Den mellanskillnaden är en överavskrivning, och den byggs upp som en egen post i balansräkningen i stället för att försvinna. Guiden går igenom hur en överavskrivning uppstår, förutsättningarna för räkenskapsenlig avskrivning, skillnaden mellan 30-regeln och 20-regeln, rätt BAS-konton och vad som händer när reserven till slut löses upp. Kontonummer följer BAS 2026, och belopp och regler avser inkomståret 2026 om inget annat anges.

Överavskrivningar i korthet

Har du bråttom är det här det viktigaste:

• En överavskrivning är en mellanskillnad, inte en egen avskrivningsmetod. Den uppstår när det skattemässiga avdraget är större än den planenliga avskrivningen.
• Två beräkningsalternativ finns: 30-regeln, som aldrig når noll, och 20-regeln, som gör tillgången helt avskriven på fem år. De får inte blandas för samma tillgångsslag samma år.
• Reserven bokförs på 2150, med årets förändring som en bokslutsdisposition på 885x.
• Reserven löses upp förr eller senare, antingen gradvis eller i sin helhet när tillgången säljs eller utrangeras.

Planenlig och skattemässig avskrivning

Ett bolag skriver av sina anläggningstillgångar på två parallella spår som sällan ger exakt samma belopp. I årsredovisningen styr den planenliga avskrivningen, som fördelar anskaffningsvärdet över tillgångens bedömda nyttjandeperiod, hur den fungerar och vilka BAS-konton som används går vi igenom i guiden om att bokföra avskrivningar. I inkomstdeklarationen styr i stället inkomstskattelagens regler om räkenskapsenlig avskrivning, som ofta tillåter ett snabbare avdrag än vad den planenliga avskrivningen ger.

Så uppstår en överavskrivning

Skillnaden mellan de två spåren är i sig inte något problem, men den kräver att bokföringen och deklarationen stämmer överens på ett visst sätt. Räkenskapsenlig avskrivning kräver nämligen att det skattemässiga avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet. Är det skattemässiga avdraget större än den planenliga avskrivningen går det alltså inte att bara yrka avdraget i deklarationen utan att bokföra motsvarande belopp. Mellanskillnaden bokförs i stället som en bokslutsdisposition, en överavskrivning, och byggs upp som en obeskattad reserv i balansräkningen.

Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning

Räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas om bolaget har ordnad bokföring som avslutats med ett årsbokslut och det skattemässiga avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet, enligt 18 kap. 14 § inkomstskattelagen. Kravet på ett årsbokslut gäller oavsett bolagets storlek, ett aktiebolag upprättar alltid ett bokslut i samband med årsredovisningen, så det är i praktiken kopplingen mellan avdraget och den bokförda avskrivningen som avgör om metoden går att tillämpa. Uppfylls det inte återstår restvärdesavskrivning, en metod med lägre högsta avdrag men utan kravet på att bokfört och skattemässigt värde ska stämma överens, vilket i praktiken gör att restvärdesavskrivning aldrig ger upphov till en överavskrivning i bokföringen.

Vid räkenskapsenlig avskrivning väljer bolaget mellan två beräkningsalternativ för det lägsta värde inventarierna får tas upp till, huvudregeln och kompletteringsregeln, och tillämpar det som ger störst avdrag för året.

30-regeln, huvudregeln

Huvudregeln, 18 kap. 13 § inkomstskattelagen, ger avskrivning med högst 30 procent per år av avskrivningsunderlaget: ingående skattemässigt värde plus årets inköp, minus vad som kommit in vid försäljning av inventarier som fanns kvar vid årets ingång. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv månader jämkas procentsatsen i motsvarande mån.

Eftersom underlaget minskar med 30 procent varje år men aldrig blir noll, blir en inventarie som skrivs av enligt huvudregeln aldrig helt avskriven skattemässigt. Värdet närmar sig noll utan att någonsin nå fram.

20-regeln, kompletteringsregeln

Kompletteringsregeln, 18 kap. 17 § inkomstskattelagen, fungerar annorlunda. Här skrivs varje års anskaffning av med 20 procent rakt av, oavsett vad som händer med tidigare års inköp, vilket gör att en tillgång är helt avskriven skattemässigt efter fem beskattningsår om vart och ett omfattar tolv månader. Till skillnad från huvudregeln, som räknar på ett löpande, minskande underlag, räknas kompletteringsregeln på de senaste fyra årens anskaffningar var för sig, räknat från och med anskaffningsåret. Varje års inköp får ett eget lägsta värde beroende på hur länge sedan det gjordes, förutsatt att vart och ett av åren omfattar tolv månader.

Antal år sedan inköpet	Lägsta värde (andel kvar)	Lägsta värde i kronor vid ett inköp på 200 000 kronor
Efter 1 år	80 %	160 000 kr
Efter 2 år	60 %	120 000 kr
Efter 3 år	40 %	80 000 kr
Efter 4 år	20 %	40 000 kr
Efter 5 år	Faller ur beräkningen	0 kr

Efter fem år faller anskaffningen helt ur beräkningen, vilket motsvarar att den skrivits av med totalt 100 procent genom fem års avdrag på 20 procent vardera.

De två reglerna får inte användas samtidigt för samma slag av tillgångar under samma beskattningsår, men olika tillgångsslag får hanteras enligt olika regler. Ett bolag kan alltså skriva av maskiner enligt huvudregeln och immateriella rättigheter enligt kompletteringsregeln samma år.

Vilken regel som ger störst avdrag beror på investeringstakten. Har bolaget köpt in mycket det senaste året ger huvudregeln normalt ett större avdrag, eftersom hela nyinköpet får räknas med i de 30 procenten direkt. Består beståndet i stället av äldre inventarier utan större nyinköp kan kompletteringsregeln ge ett större avdrag, eftersom den gamla anskaffningen redan närmar sig sitt lägsta tillåtna värde år för år oavsett hur stort det ursprungliga beloppet var.

Bokföra överavskrivning

K2 punkt 4.4 räknar upp fem typer av bokslutsdispositioner, och förändring av överavskrivningar är en av dem. Grundregeln är enkel att hålla i huvudet: ökar reserven i balansräkningen är dispositionen en kostnad i resultaträkningen, minskar den är den i stället en intäkt.

Förändring	Bokslutsdisposition (kostnad/intäkt)	Reservkonto (balansräkning)
Ackumulerade överavskrivningar, immateriella	8851	2151
Ackumulerade överavskrivningar, byggnader och markanläggningar	8852	2152
Ackumulerade överavskrivningar, maskiner respektive inventarier	8853	2153

Ökar reserven debiteras 885x-kontot och krediteras 215x-kontot. Minskar reserven i stället, exempelvis genom en upplösning, bokförs samma konton åt motsatt håll. Uppdelningen på tre reservkonton följer samma tillgångsindelning som resten av kontoplanen, ett för immateriella tillgångar, ett för byggnader och markanläggningar och ett för maskiner och inventarier, precis som för de vanliga avskrivningskontona. De tillgångar som ligger till grund för avskrivningsunderlaget, hur de köps in och skrivs av, går vi igenom i guiden om att bokföra inventarier och maskiner.

Upplösning av överavskrivning

Reserven är inte permanent. Den löses upp i två situationer, och båda innebär att en tidigare bokförd kostnad blir en skattepliktig intäkt det år upplösningen görs.

Den vanligaste situationen är gradvis: i takt med att den planenliga avskrivningen kommer ikapp den skattemässiga, till exempel när huvudregelns avdrag på ett krympande avskrivningsunderlag med åren blir mindre än den planenliga avskrivningen, som ligger kvar på samma belopp varje år, krymper också mellanskillnaden och därmed reserven. Den andra situationen är fullständig: säljs eller utrangeras en tillgång som ligger till grund för en överavskrivning minskar det skattemässiga avskrivningsunderlaget i motsvarande mån, och den del av reserven som hör till just den tillgången måste lösas upp i sin helhet samma år.

Kopplingen till obeskattade reserver

Ackumulerade överavskrivningar är, tillsammans med periodiseringsfonder, den vanligaste posten bland de obeskattade reserverna i balansräkningen. Posten placeras som ett eget block mellan eget kapital och avsättningarna enligt bilaga 1 till årsredovisningslagen, varken en del av eget kapital eller en vanlig skuld. Precis som en periodiseringsfond är reserven inte riktigt eget kapital och inte riktigt en skuld, utan en blandning: en del motsvarar en framtida skatteskuld, uppskjuten skatt beräknad med bolagsskattesatsen 20,6 procent, och resten tillhör i praktiken ägarna som eget kapital. Till skillnad från en periodiseringsfond, som bolaget själv väljer att sätta av och lösa upp, styrs en överavskrivnings storlek helt av skillnaden mellan den planenliga och den skattemässiga avskrivningen och kräver inget eget avsättningsbeslut.

Konteringsexempel

Exemplen nedan använder hela kronor.

Exempel 1: överavskrivning första året. Ett bolag köper en maskin för 150 000 kronor exklusive moms med en nyttjandeperiod på fem år, vilket ger en planenlig avskrivning på 30 000 kronor. Huvudregeln ger 30 procent av 150 000 kronor, alltså 45 000 kronor. Mellanskillnaden på 15 000 kronor bokförs som en överavskrivning.

Konto	Debet	Kredit
8853 Förändring av överavskrivningar, maskiner respektive inventarier	15 000
2153 Ackumulerade överavskrivningar på maskiner respektive inventarier		15 000

Exempel 2: samma maskin enligt kompletteringsregeln. Bolaget väljer i stället 20-regeln för samma inköp. Det skattemässiga avdraget blir 20 procent av anskaffningsvärdet 150 000 kronor, alltså 30 000 kronor, det vill säga 15 000 kronor mindre än huvudregelns 45 000 kronor. Den planenliga avskrivningen är fortfarande 30 000 kronor, så kompletteringsregeln ger här ingen överavskrivning alls det första året, till skillnad från huvudregeln i exempel 1. Ingen kontering krävs eftersom det skattemässiga avdraget och den planenliga avskrivningen är exakt lika stora.

Exempel 3: upplösning vid försäljning. Maskinen säljs efter tre år. Vid det laget har huvudregelns årliga avdrag (45 000, 31 500 respektive 22 050 kronor) fallit under den planenliga avskrivningen på 30 000 kronor per år, så den ackumulerade överavskrivningen som hör till just den maskinen har krympt från 16 500 kronor efter år två till 8 550 kronor. Hela detta belopp ska lösas upp samma år som maskinen säljs.

Konto	Debet	Kredit
2153 Ackumulerade överavskrivningar på maskiner respektive inventarier	8 550
8853 Förändring av överavskrivningar, maskiner respektive inventarier		8 550

Vanliga misstag att undvika

• Att blanda huvudregeln och kompletteringsregeln för samma tillgångsslag samma år. De får inte kombineras, även om olika tillgångsslag får hanteras enligt olika regler.
• Att tro att hela reserven är fritt eget kapital. En del av 2150 motsvarar en framtida skatteskuld, uppskjuten skatt beräknad med bolagsskattesatsen.
• Att glömma lösa upp reserven vid en försäljning. Säljs eller utrangeras tillgången ska den del av reserven som hör till just den lösas upp samma år, inte skjutas på framtiden.
• Att bokföra det skattemässiga avdraget utan att bokföra mellanskillnaden. Räkenskapsenlig avskrivning kräver att avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet, annars är villkoret inte uppfyllt.
• Att räkna 30-regeln på hela anskaffningsvärdet varje år. Huvudregeln räknar på det minskande avskrivningsunderlaget, inte på ursprungspriset.
• Att glömma jämka procentsatsen vid ett förlängt eller förkortat räkenskapsår. Både 30-regeln och 20-regeln ska justeras i motsvarande mån.

Vanliga frågor om överavskrivningar

Vad är en överavskrivning?

En överavskrivning är skillnaden mellan den skattemässiga avskrivning bolaget har rätt till och den planenliga avskrivning som bokförts i resultaträkningen, när den skattemässiga är större. Mellanskillnaden bokförs som en bokslutsdisposition och byggs upp som en obeskattad reserv, ackumulerade överavskrivningar, i balansräkningen.

Vad är skillnaden mellan 30-regeln och 20-regeln?

30-regeln, huvudregeln, ger avskrivning med högst 30 procent per år av avskrivningsunderlaget, ett minskande underlag som aldrig når ner till noll. 20-regeln, kompletteringsregeln, ger i stället 20 procent av varje års anskaffningsvärde rakt av, vilket gör tillgången helt avskriven på fem år. De två reglerna får inte användas samtidigt för samma slag av tillgångar under samma beskattningsår.

På vilket konto bokförs ackumulerade överavskrivningar?

Ackumulerade överavskrivningar bokförs på 2150, med underkontona 2151 för immateriella anläggningstillgångar, 2152 för byggnader och markanläggningar och 2153 för maskiner respektive inventarier. Årets förändring bokförs som en bokslutsdisposition på motsvarande konto i 885x, till exempel 8853 för maskiner och inventarier.

Måste överavskrivningar lösas upp?

Ja, förr eller senare. Överavskrivningarna löses upp i takt med att den planenliga avskrivningen kommer ikapp den skattemässiga, eller i sin helhet när de tillgångar de hör till säljs eller utrangeras och det skattemässiga avskrivningsunderlaget minskar i motsvarande mån. Upplösningen bokas som en intäkt och blir skattepliktig det år den görs.

Vad är räkenskapsenlig avskrivning?

Räkenskapsenlig avskrivning är den vanligaste metoden för skattemässig avskrivning av inventarier. Den kräver att bolaget har ordnad bokföring som avslutats med ett årsbokslut och att det skattemässiga avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet. Metoden ger två beräkningsalternativ, huvudregeln och kompletteringsregeln, och bolaget väljer det som ger störst avdrag.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Överavskrivningarna är en av de sista posterna att stämma av innan bokslutet stängs, och en korrekt beräknad reserv sparar tid både i årsredovisningen och i deklarationen. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) direkt i webbläsaren, med realtidsvalidering som fångar upp fel innan inlämning och signering med BankID. Du för enkelt över siffrorna från årsredovisningen till deklarationen och lämnar in både till Bolagsverket och Skatteverket i samma flöde. Har du frågor om just dina överavskrivningar är du välkommen att kontakta oss.