Bokföra bidrag och stöd: konton, moms och beskattning

De flesta bidrag och stöd till företag följer samma enkla logik: de är ingen ersättning för en vara eller tjänst, alltså är de momsfria, men de är skattepliktiga intäkter och redovisas som övriga rörelseintäkter. Det som ställer till det i praktiken är detaljerna: vilket av kontona i 398-gruppen du ska använda, hur du periodiserar ett bidrag som spänner över årsskiftet, när ett stöd i stället är en skuld, och hur ett investeringsbidrag ska minska anskaffningsvärdet på en tillgång. I den här guiden går vi igenom allt detta med färdiga konteringsexempel enligt BAS-kontoplanen, och vi behandlar både bokföringen och beskattningen enligt 29 kap. inkomstskattelagen.

Bokföra bidrag och stöd i korthet

• Bidrag och stöd är övriga rörelseintäkter och bokförs i BAS-kontogrupp 398. Du väljer konto efter givaren.
• Statligt bidrag bokförs på 3985, EU-bidrag på 3981, kommunalt bidrag på 3987 och personalrelaterat stöd som lönebidrag på 3988 Erhållna offentliga bidrag för personal.
• Ett äkta bidrag är momsfritt. Det saknar motprestation, är ingen omsättning och ligger utanför momslagen. Hela beloppet bokförs utan moms.
• Näringsbidrag är normalt skattepliktigt enligt 29 kap. 4 § inkomstskattelagen, i den mån det täcker en avdragsgill kostnad. Bidrag och kostnad matchas i samma period.
• Periodisera bidraget till det år vars kostnad det avser. Förskott bokförs som förutbetald intäkt på 2990, intjänat men ej utbetalt som upplupen intäkt på 1790.
• Ett återbetalningspliktigt eller villkorat stöd är en skuld, inte en intäkt, tills villkoren är uppfyllda.
• Ett investeringsbidrag tas inte upp som intäkt. Det minskar tillgångens anskaffningsvärde (K2) eller redovisas som förutbetald intäkt (K3).

Vad räknas som bidrag och stöd?

Det vanligaste begreppet är näringsbidrag. Enligt 29 kap. 2 § inkomstskattelagen är ett näringsbidrag ett stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, EU, regioner, kommuner och vissa sammanslutningar. Det avgörande är alltså tre saker: givaren är offentlig eller EU, stödet lämnas för verksamheten, och det finns ingen återbetalningsskyldighet. Exempel är stöd från Tillväxtverket, Vinnova, Energimyndigheten, Jordbruksverket, lönebidrag från Arbetsförmedlingen och kommunala näringslivsstöd.

En viktig gränsdragning gäller återbetalningen. Ett stöd som bara behöver betalas tillbaka om du bryter mot villkoren räknas fortfarande som näringsbidrag, det är en villkorlig återbetalningsskyldighet. Ett stöd med ovillkorlig, verklig återbetalningsskyldighet är däremot ett lån. Det bokförs som en skuld och är ingen intäkt.

Två närliggande poster ska inte blandas ihop med offentliga bidrag. En donation eller gåva som inte kommer från det offentliga bokförs på 3993 Erhållna donationer och gåvor. Sponsring, där företaget tillhandahåller en motprestation som exponering, är i stället en momspliktig försäljning och inget bidrag.

Vilket konto ska du använda?

Alla mottagna offentliga bidrag hamnar i resultatposten Övriga rörelseintäkter, men du väljer konto efter givaren. Tabellen nedan utgår från de officiella kontonamnen i BAS-kontoplanen.

Givare eller typ	Konto	Moms
EU	3981 Erhållna EU-bidrag	Ingen moms
Statlig myndighet (Tillväxtverket, Vinnova m.fl.)	3985 Erhållna statliga bidrag	Ingen moms
Kommun eller region	3987 Erhållna kommunala bidrag	Ingen moms
Personalrelaterat (lönebidrag, korttidsstöd)	3988 Erhållna offentliga bidrag för personal	Ingen moms
Övrigt eller ospecificerat offentligt	3980 Erhållna offentliga bidrag eller 3989 Övriga erhållna offentliga bidrag	Ingen moms
Ersättning för höga sjuklönekostnader	3997 Sjuklöneersättning	Ingen moms
Donation eller gåva (ej offentlig)	3993 Erhållna donationer och gåvor	Ingen moms

Observera att vissa äldre kontoplaner och bokföringsprogram kallar 3988 för "Erhållna bidrag och ersättningar för personal". Det aktuella officiella BAS-namnet är "Erhållna offentliga bidrag för personal". Samlingskontot 3980 heter numera "Erhållna offentliga bidrag" och kan användas om du inte vill dela upp per givare.

Konteringsexempel: vanliga bidrag och stöd

Grundmönstret är detsamma för nästan alla rena bidrag: du debiterar likvidkontot och krediterar rätt intäktskonto i 398-gruppen, helt utan moms.

Exempel: Statligt bidrag på 50 000 kronor betalas in på företagskontot.

Konto	Debet	Kredit
1930 Företagskonto	50 000
3985 Erhållna statliga bidrag		50 000

Exempel: EU-bidrag på 100 000 kronor betalas in på bankkontot.

Konto	Debet	Kredit
1930 Företagskonto	100 000
3981 Erhållna EU-bidrag		100 000

Exempel: Kommunalt näringslivsstöd på 15 000 kronor betalas in på företagskontot.

Konto	Debet	Kredit
1930 Företagskonto	15 000
3987 Erhållna kommunala bidrag		15 000

Lönebidrag och personalrelaterade stöd

Lönebidrag är skolexemplet på bruttoredovisning. Enligt K2 (BFNAR 2016:10) ligger den anställdes bruttolön kvar i Personalkostnader, medan bidraget redovisas separat som övrig rörelseintäkt. Du bokför alltså lön och arbetsgivaravgifter som vanligt i kontoklass 7, och stödet för sig.

Exempel: Lönebidrag på 20 000 kronor betalas in på bankkontot. Lön och arbetsgivaravgifter har redan bokförts brutto.

Konto	Debet	Kredit
1930 Företagskonto	20 000
3988 Erhållna offentliga bidrag för personal		20 000

Du kan använda 3985 i stället för 3988, båda hamnar i posten Övriga rörelseintäkter. Samma logik gäller stöd vid korttidsarbete från Tillväxtverket, som också kompenserar en personalkostnad.

Stöd via skattekontot

Vissa stöd betalas inte ut till banken utan tillgodoförs företagets skattekonto. Ett typfall är ersättning för höga sjuklönekostnader, som Försäkringskassan betalar ut en gång per år efter uppgift i arbetsgivardeklarationen. När stödet syns på skattekontot ökar saldot där, så du debiterar skattekontot.

Exempel: Ersättning för höga sjuklönekostnader på 12 500 kronor tillgodoförs skattekontot.

Konto	Debet	Kredit
1630 Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto)	12 500
3997 Sjuklöneersättning		12 500

Det dedikerade kontot är 3997. Alternativ är 3988 eller 3999 Övriga rörelseintäkter. Använd inte ett lönekostnadskonto i klass 7 för den här kompensationen, den är en intäkt och inte en negativ kostnad.

Moms på bidrag och stöd

Huvudregeln för moms avgörs av motprestationen. Ett äkta bidrag betalas ut utan att du levererar någon vara eller tjänst till bidragsgivaren. Då finns ingen omsättning enligt momslagen, transaktionen ligger utanför momsens tillämpningsområde och du redovisar ingen utgående moms. Hela bidraget bokförs som intäkt utan moms, och eftersom det inte är en omsättning tas det normalt inte heller upp i momsdeklarationen.

Det finns två undantag att hålla koll på. Det första är ett oäkta bidrag, alltså en betalning som i själva verket är ersättning för en konkret motprestation till betalaren. Då spelar benämningen ingen roll, det är vanlig momspliktig försäljning.

Exempel: Ett "bidrag" på 100 000 kronor visar sig vara betalning för en utförd tjänst åt betalaren, exklusive moms.

Konto	Debet	Kredit
1510 Kundfordringar	125 000
3041 Försäljning tjänster inom Sverige, 25 % moms		100 000
2611 Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 %		25 000

Det andra undantaget är ett bidrag som är direkt kopplat till priset, en prissubvention. Om en tredje part betalar en del av priset just för att kunden ska få varan eller tjänsten billigare, ska subventionen räknas in i beskattningsunderlaget och beläggas med full moms hos säljaren.

Exempel: Kunden betalar 10 000 kronor exklusive moms, en bidragsgivare subventionerar priset med 90 000 kronor. Beskattningsunderlaget blir 100 000 kronor.

Konto	Debet	Kredit
1510 Kundfordringar	35 000
1689 Övriga kortfristiga fordringar (subvention)	90 000
3041 Försäljning tjänster inom Sverige, 25 % moms		100 000
2611 Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 %		25 000

Notera att fordran på bidragsgivaren bokförs på 1689 Övriga kortfristiga fordringar, inte på något konto för fordringar på delägare eller närstående.

En vanlig oro är att ett momsfritt bidrag skulle minska avdragsrätten för ingående moms. Så är det normalt inte. I en i övrigt fullt momspliktig verksamhet saknar finansieringskällan betydelse för avdragsrätten, vilket Högsta förvaltningsdomstolen bekräftat. Det avgörande är att inköpen har samband med den momspliktiga verksamheten.

Beskattning av näringsbidrag

Skattemässigt finns ett symmetritänk. Huvudregeln i 29 kap. 4 § inkomstskattelagen är att ett näringsbidrag ska tas upp som intäkt om det inte används för en utgift som varken får dras av omedelbart eller via värdeminskningsavdrag. Med andra ord: bidraget är skattepliktigt i den mån det täcker en avdragsgill kostnad, och skattefritt i den mån det avser en icke avdragsgill utgift. Eftersom de flesta rörelsekostnader är avdragsgilla blir ett näringsbidrag i praktiken oftast skattepliktigt, och bidrag och kostnad tar ut varandra i deklarationen.

Beskattningstidpunkten styrs av god redovisningssed, vilket innebär att bidraget tas upp samma år som den kostnad det är avsett att täcka. Enligt 29 kap. 5 § inkomstskattelagen gäller dessutom att om utgiften hör till ett tidigare år än det år bidraget tas upp, får avdraget för utgiften göras det senare året. Och om ett bidrag som redan tagits upp som intäkt senare måste betalas tillbaka, ska det återbetalade beloppet dras av.

För tillgångar finns särskilda regler. Ett bidrag som används för att anskaffa en avskrivningsbar tillgång tas inte upp som intäkt utan minskar anskaffningsvärdet och därmed avskrivningsunderlaget (29 kap. 6 §). Ett bidrag som används för lagertillgångar minskar på motsvarande sätt det värde som lagret tas upp till vid värderingen (29 kap. 7 §). Avser bidraget i stället en utgift som inte får dras av, till exempel förvärv av mark som inte skrivs av, tas bidraget inte upp som intäkt enligt huvudregeln.

Att stödet redovisas som intäkt i bokföringen betyder alltså inte automatiskt att hela beloppet är skattepliktigt det året. Det redovisade och det skattemässiga resultatet kan skilja sig och kräva en justering i deklarationen. Hela överskottet redovisas som övrig rörelseintäkt och påverkar inkomstdeklarationen.

Periodisering och villkorade bidrag vid bokslut

Bidrag ska periodiseras enligt matchningsprincipen, både i K2 och i K3 (BFNAR 2012:1 kap. 24). Intäkten redovisas i samma period som den kostnad bidraget ska täcka, och först när bidragsgivarens villkor är uppfyllda. Det ger två typiska bokslutsposter.

Får du ett bidrag i förskott som avser nästa räkenskapsår, eller där villkoren ännu inte är uppfyllda, ska den delen inte belasta årets resultat. Du skjuter upp den som en förutbetald intäkt, en interimsskuld.

Exempel: Av ett mottaget statligt bidrag på 100 000 kronor avser 60 000 kronor nästa år. Vid bokslutet skjuts den delen upp.

Konto	Debet	Kredit
3985 Erhållna statliga bidrag	60 000
2990 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		60 000

Posten vänds i början av nästa räkenskapsår. Det omvända fallet är att villkoren är uppfyllda på balansdagen men pengarna betalas ut först nästa år. Då tar du upp en upplupen intäkt, en interimsfordran.

Exempel: Ett beviljat bidrag på 30 000 kronor är intjänat men utbetalas först nästa år.

Konto	Debet	Kredit
1790 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30 000
3985 Erhållna statliga bidrag		30 000

Använd 1790 för den upplupna intäkten, alternativt 1680 Andra kortfristiga fordringar om det är en fastställd, beslutad fordran. Konto 1690 ska däremot inte användas, det avser fordringar för tecknat men ej inbetalt aktiekapital och har inget med bidrag att göra.

Ett återbetalningspliktigt stöd, till exempel ett villkorat lån, är inte en intäkt utan en skuld. Det redovisas som en lång- eller kortfristig skuld beroende på löptid (till exempel 2390 Övriga långfristiga skulder) och blir intäkt först om återbetalningsskyldigheten faller bort. Samma princip gäller den här typen av framtida åtaganden som vid avsättningar och garantier: osäkra eller villkorade poster hör hemma i balansräkningen, inte i resultatet.

Bidrag till anläggningstillgångar

Ett investeringsbidrag för en avskrivningsbar tillgång är ett av få fall där bidraget inte ska intäktsföras direkt. Enligt K2 minskar bidraget tillgångens anskaffningsvärde, vilket sänker de framtida avskrivningarna. Resultateffekten kommer alltså ändå, men fördelad över avskrivningstiden.

Exempel: En maskin köps för 200 000 kronor plus 50 000 kronor ingående moms på faktura. Ett momsfritt investeringsbidrag på 40 000 kronor betalas in.

Konto	Debet	Kredit
1220 Inventarier och verktyg	200 000
2641 Debiterad ingående moms	50 000
2440 Leverantörsskulder		250 000

Därefter bokförs bidraget mot tillgångskontot:

Konto	Debet	Kredit
1930 Företagskonto	40 000
1220 Inventarier och verktyg		40 000

Avskrivningsunderlaget blir då 160 000 kronor i stället för 200 000 kronor. Skattemässigt minskar avskrivningsunderlaget på samma sätt enligt 29 kap. 6 § inkomstskattelagen. I K3 (BFNAR 2012:1 kap. 24.5) får du i stället välja att redovisa bidraget som en förutbetald intäkt som löses upp i takt med avskrivningarna. Resultateffekten blir densamma. Den ingående momsen på själva inköpet dras av som vanligt, eftersom bidraget inte påverkar momsen.

Vanliga misstag att undvika

• Att lägga moms på ett äkta bidrag. Ett bidrag utan motprestation är ingen omsättning och ska bokföras utan utgående moms.
• Att missa moms på ett oäkta bidrag. Är "bidraget" i själva verket betalning för en tjänst, eller direkt kopplat till priset, gäller vanliga momsregler.
• Att netta lönebidraget mot lönekontot. Lön bokförs brutto i klass 7, bidraget redovisas separat på 3988 eller 3985.
• Att hoppa över periodiseringen. Ett bidrag som spänner över årsskiftet ska delas upp med förutbetald intäkt (2990) eller upplupen intäkt (1790).
• Att intäktsföra ett villkorat eller återbetalningspliktigt stöd. Tills villkoren är uppfyllda är det en skuld, inte en intäkt.
• Att intäktsföra ett investeringsbidrag direkt. Det ska minska anskaffningsvärdet (K2) eller redovisas som förutbetald intäkt (K3).
• Att använda fel fordringskonto. Fordran på en extern bidragsgivare bokförs på 1689, inte på ett konto för delägare eller närstående.
• Att blanda ihop kontona. Sjuklöneersättning hör på 3997, donationer på 3993, offentliga bidrag i 398-gruppen.
• Att anta att redovisat resultat alltid är skattepliktigt. Skatteplikten styrs av om den täckta utgiften är avdragsgill, en justering i deklarationen kan behövas.

Vanliga frågor om att bokföra bidrag och stöd

Vilket konto bokför jag bidrag och stöd på?

Bidrag och stöd redovisas som övrig rörelseintäkt i BAS-kontogrupp 398, och du väljer konto efter givaren. Statliga bidrag bokförs på 3985 Erhållna statliga bidrag, EU-bidrag på 3981 Erhållna EU-bidrag, kommunala bidrag på 3987 Erhållna kommunala bidrag och personalrelaterade stöd som lönebidrag på 3988 Erhållna offentliga bidrag för personal. Motkonto är 1930 Företagskonto när stödet betalas till banken, eller 1630 Avräkning för skatter och avgifter när det krediteras skattekontot. Ett äkta bidrag saknar motprestation, är ingen omsättning och bokförs därför utan moms.

Är bidrag och stöd momspliktigt?

Nej, ett äkta bidrag eller stöd är normalt inte momspliktigt. Eftersom du inte levererar någon vara eller tjänst till bidragsgivaren saknas motprestation, och då finns ingen omsättning enligt momslagen. Bidraget ligger utanför momsens tillämpningsområde och bokförs i sin helhet utan utgående moms. Undantaget är när ett så kallat bidrag i själva verket är betalning för en konkret motprestation, eller är direkt kopplat till priset på en vara eller tjänst. Då gäller vanliga momsregler och du fakturerar med utgående moms precis som vid annan försäljning.

Är näringsbidrag skattepliktigt?

Oftast ja. Huvudregeln i 29 kap. 4 § inkomstskattelagen är att ett näringsbidrag tas upp som skattepliktig intäkt i den mån det används för en kostnad som är avdragsgill, antingen direkt eller via värdeminskningsavdrag. Eftersom de flesta rörelsekostnader är avdragsgilla blir bidraget i praktiken skattepliktigt. Bidrag och kostnad matchar då varandra och tar i regel ut sig i deklarationen. Avser bidraget en utgift som inte får dras av är motsvarande del i stället skattefri. Beskattningstidpunkten styrs av god redovisningssed.

Hur bokför jag lönebidrag från Arbetsförmedlingen?

Lönebidrag redovisas brutto enligt K2:s huvudregel. Lönen och arbetsgivaravgifterna bokförs som vanligt i kontoklass 7, till exempel 7010 Löner och 7510 Arbetsgivaravgifter, och själva lönebidraget redovisas separat som intäkt. Betalas stödet till banken bokför du debet 1930 Företagskonto och kredit 3988 Erhållna offentliga bidrag för personal. Många använder i stället 3985 Erhållna statliga bidrag, båda hamnar i posten Övriga rörelseintäkter. Det är ingen moms på lönebidrag, men intäkten är skattepliktig. Netta aldrig bidraget mot lönekontot, då döljs både kostnaden och intäkten.

Hur periodiserar jag ett bidrag vid bokslut?

Ett bidrag intäktsförs det räkenskapsår vars kostnad det är avsett att täcka, inte nödvändigtvis när pengarna kommer. Har du fått pengar i förskott som avser nästa år bokför du en förutbetald intäkt: debet 3985 och kredit 2990 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Är villkoren uppfyllda på balansdagen men utbetalningen sker senare bokför du i stället en upplupen intäkt: debet 1790 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och kredit 3985. Posterna vänds i början av nästa räkenskapsår.

Hur bokför jag ett bidrag till en anläggningstillgång?

Ett investeringsbidrag för en avskrivningsbar tillgång ska inte tas upp som intäkt direkt. Enligt K2 minskar bidraget tillgångens anskaffningsvärde, vilket ger lägre framtida avskrivningar. Köper du en maskin för 200 000 kr och får 40 000 kr i bidrag krediterar du tillgångskontot, till exempel 1220 Inventarier och verktyg, med 40 000 kr så att avskrivningsunderlaget blir 160 000 kr. Skattemässigt minskar avskrivningsunderlaget på samma sätt enligt 29 kap. 6 § inkomstskattelagen. I K3 får du i stället redovisa bidraget som förutbetald intäkt och periodisera det över nyttjandeperioden.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Nyckeln till att bokföra bidrag och stöd rätt är att börja i rätt ände: avgör först om det är ett äkta bidrag eller en betalning med motprestation, välj sedan konto efter givaren, och periodisera till det år vars kostnad bidraget täcker. Då faller både momsen och beskattningen på plats.

Invenseit stöttar dig hela vägen, från den löpande bokföringen till bokslut och deklaration, med realtidsvalidering som fångar fel innan de hamnar i resultatet. Driver du enskild firma kan du läsa vår guide om att bokföra i enskild firma, behöver du fler exempel på löpande intäkter och kostnader se bokföra konsulttjänster, och vill du förstå det större sammanhanget hittar du vår guide om digital årsredovisning. Har du frågor om just din verksamhet är du välkommen att kontakta oss.