Bokföra dröjsmålsränta: konto, moms, ränta och exempel

Dröjsmålsränta dyker upp åt båda hållen i ett företag. Ibland är det du som missat en förfallodag och får en räntefaktura från en leverantör, ibland är det en kund som dröjer med betalningen och då har du själv rätt att ta ut ränta. Bokföringen är inte komplicerad, men det är lätt att hamna fel på två punkter: vilket konto räntan ska ligga på och hur den behandlas momsmässigt. I den här guiden går vi igenom vad dröjsmålsränta är och vad räntelagen säger, hur du räknar ut den, vilka konton du använder när du betalar respektive tar ut ränta, varför den alltid är momsfri, hur den behandlas skattemässigt och hur den skiljer sig från förseningsersättning och påminnelseavgift. Allt med färdiga konteringsexempel.

Bokföra dröjsmålsränta i korthet

Om du har bråttom är det här det viktigaste att ta med sig:

• Dröjsmålsränta du betalar för en för sent betald leverantörsfaktura bokförs som en kostnad på konto 8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder.
• Dröjsmålsränta du tar ut av en kund som betalat för sent bokförs som en intäkt på konto 8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar.
• Ingen moms. Dröjsmålsränta är momsfri eftersom den är en finansiell ersättning, inte betalning för en vara eller tjänst.
• Nivån styrs av räntelagen om ni inte avtalat annat: Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. För första halvåret 2026 blir det 2,00 plus 8,00, alltså 10,00 procent.
• Skattemässigt är räntan du betalar avdragsgill och räntan du får in skattepliktig. Undantaget är kostnadsränta på skattekontot, som bokförs på 8423 och inte är avdragsgill.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är den ersättning en säljare har rätt att ta ut när en betalning kommer in efter förfallodagen. Den ska kompensera för att pengarna är försenade och regleras av räntelagen (1975:635). Räntan löper från förfallodagen och fram till dess att betalningen faktiskt sker, och den räknas på det obetalda beloppet inklusive moms.

Det är värt att hålla isär tre begrepp som ofta blandas ihop, eftersom de bokförs olika:

• Dröjsmålsränta är en löpande ränta som beräknas per dag på skuldbeloppet.
• Påminnelseavgift är ett mindre fast belopp som du tar ut när du skickar en betalningspåminnelse.
• Förseningsersättning är ett lagstadgat fast belopp på 450 kr som gäller mellan företag.

Alla tre är momsfria, men de hör hemma på olika konton. Den här guiden handlar i första hand om dröjsmålsräntan, men vi reder ut de andra två längre ner.

Hur mycket dröjsmålsränta får du ta ut?

Utgångspunkten är vad ni har avtalat. Står det en räntesats i avtalet eller på fakturan gäller den, så länge den inte är oskälig. Har ni inte avtalat om någon ränta gäller i stället räntelagens nivå.

• Lagens nivå är Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter.
• Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger om året, den 1 januari och den 1 juli. För perioden 1 januari till 30 juni 2026 är den 2,00 procent, vilket ger en dröjsmålsränta på 10,00 procent.

Eftersom referensräntan ändras halvårsvis bör du alltid kontrollera den aktuella nivån på Riksbankens webbplats innan du skickar en räntefaktura.

När du får börja ta ut räntan beror på vem kunden är:

• Mot ett annat företag får du ta ut dröjsmålsränta från förfallodagen om en sådan är bestämd i förväg. Är ingen förfallodag avtalad får räntan tas ut 30 dagar efter att du skickat fakturan. Du behöver inte ha skrivit på fakturan att ränta tas ut, eftersom det förutsätts mellan näringsidkare.
• Mot en konsument är reglerna strängare. Här får du normalt ta ut ränta först 30 dagar efter att du krävt betalning, och du måste ha informerat om att dröjsmålsränta tas ut.

Så räknar du ut dröjsmålsräntan

Formeln är enkel:

Skuldbelopp inklusive moms × årsräntan × antal förseningsdagar / 365

Exempel: En kund betalar en faktura på 25 000 kr inklusive moms 20 dagar efter förfallodagen. Dröjsmålsräntan är 10,00 procent.

25 000 × 0,10 × 20 / 365 = 136,99 kr, alltså cirka 137 kr i dröjsmålsränta.

Bokföra dröjsmålsränta du betalar

Har du betalat en leverantörsfaktura för sent får du normalt en separat räntefaktura. Räntan är en finansiell kostnad och bokförs på konto 8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder. Genom att använda just 8422, i stället för det allmänna räntekontot, håller du isär dröjsmålsräntor från vanliga lånekostnader, vilket gör bokslutet tydligare.

Exempel: Du har betalat en leverantörsfaktura för sent och får en räntefaktura på 370 kr som du betalar direkt från företagskontot.

Konto	Debet	Kredit
8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder	370
1930 Företagskonto		370

Får du i stället räntefakturan som en obetald faktura att betala senare, bokför du den först mot leverantörsskulden och betalar den i ett andra steg:

Konto	Debet	Kredit
8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder	370
2440 Leverantörsskulder		370

När fakturan sedan betalas debiterar du 2440 och krediterar 1930. Lägg märke till att det inte finns någon moms att lyfta. En dröjsmålsräntefaktura innehåller aldrig moms.

Bokföra dröjsmålsränta du tar ut av en kund

När en kund betalar för sent och du väljer att ta ut ränta skickar du en räntefaktura. Räntan är en finansiell intäkt och bokförs på konto 8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar. Precis som i andra änden är beloppet momsfritt.

Exempel: Du fakturerar en kund 137 kr i dröjsmålsränta för en sent betald faktura.

Konto	Debet	Kredit
1510 Kundfordringar	137
8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar		137

När kunden sedan betalar räntefakturan kvittar du bort kundfordran mot inbetalningen:

Konto	Debet	Kredit
1930 Företagskonto	137
1510 Kundfordringar		137

Tillämpar du kontantmetoden bokför du i stället hela ränteintäkten först när betalningen kommer in, direkt mot 1930 och 8313. Vill du läsa mer om skillnaden har vi en separat guide om kontantmetoden och fakturametoden. Den här typen av ränteintäkt fungerar i övrigt på samma sätt som annan ränta du tjänar, till exempel ränteintäkter från banken.

Moms på dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är alltid momsfri. Anledningen är att räntan inte är en betalning för en vara eller tjänst, utan en ersättning för en försenad betalning, och sådana finansiella ersättningar ligger utanför momssystemet. Det gäller oavsett om du betalar eller tar emot räntan.

Praktiskt betyder det två saker:

• Du lägger aldrig på moms när du fakturerar en kund dröjsmålsränta.
• Du lyfter ingen ingående moms när du betalar en leverantörs räntefaktura.

Samma momsfrihet gäller påminnelseavgift, förseningsersättning och inkassoavgift. Tar du upp dem i momsdeklarationen alls redovisas de som övrig omsättning, inte som momspliktig försäljning.

Förseningsersättning och påminnelseavgift

Dröjsmålsränta är inte det enda du kan ta ut av en kund som betalar för sent. Det är lätt att blanda ihop räntan med de avgifter som hör till, så här är skillnaden.

• Påminnelseavgift är ett fast belopp du kan ta ut när du skickar en betalningspåminnelse, om rätten till det framgår av avtalet. Den är momsfri.
• Förseningsersättning är ett lagstadgat belopp på 450 kr enligt lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. (2013:757). Den gäller bara mellan näringsidkare, eller när gäldenären är en myndighet, och får tas ut direkt när fakturan förfallit, utan att du först skickar en påminnelse och utan att det behöver stå i avtalet.

En viktig begränsning: tar du ut förseningsersättningen på 450 kr kan du inte dessutom ta ut ersättning för påminnelse eller inkassokrav för samma faktura. Förseningsersättningen ersätter de avgifterna.

Förseningsersättning och påminnelseavgift är inte ränta och hör därför inte hemma på räntekontona. De bokförs som en fakturerad kostnad, momsfritt.

Exempel: Du tar ut förseningsersättning på 450 kr av en företagskund.

Konto	Debet	Kredit
1510 Kundfordringar	450
3590 Övriga fakturerade kostnader		450

Dröjsmålsränta och skatt

För ett aktiebolag eller handelsbolag är huvudregeln enkel:

• Dröjsmålsränta du betalar till en leverantör är en avdragsgill räntekostnad i näringsverksamheten.
• Dröjsmålsränta du får in från en kund är en skattepliktig intäkt.

Det finns ett undantag som är lätt att missa. Den ränta Skatteverket debiterar när du betalar skatt för sent, så kallad kostnadsränta på skattekontot, är inte samma sak som dröjsmålsränta till en leverantör. Kostnadsräntan bokförs på konto 8423 Räntekostnader för skatter och avgifter och är inte avdragsgill. Den ska därför återföras som en skattemässig justering i inkomstdeklarationen, för aktiebolag i inkomstdeklaration 2 (INK2) på blankett INK2S. På samma sätt är intäktsränta på skattekontot skattefri.

Exempel: Skatteverket har debiterat 250 kr i kostnadsränta på skattekontot.

Konto	Debet	Kredit
8423 Räntekostnader för skatter och avgifter	250
1630 Skattekonto		250

Beloppet bokförs alltså som en kostnad, men eftersom det inte är avdragsgillt läggs det tillbaka i deklarationen. Som privatperson, alltså utanför näringsverksamheten, är det värt att känna till att avdraget för ränta på skulder utan säkerhet trappas ned i inkomstslaget kapital, till 50 procent under 2025 och till 0 procent från och med 2026. Det rör privatpersoner och inte de räntekostnader du bokför i ett företags näringsverksamhet.

Vanliga misstag att undvika

• Lägga moms på räntefakturan. Dröjsmålsränta är alltid momsfri. Fakturerar du med moms blir både din och kundens momsredovisning fel.
• Använda ett vanligt räntekonto. Lägg dröjsmålsräntan på 8422 (betald) eller 8313 (erhållen) i stället för att blanda ihop den med lånekostnader och bankräntor. Då blir bokslutet spårbart.
• Bokföra förseningsersättning som ränta. De 450 kronorna är inte ränta utan en fakturerad ersättning, och hör hemma på ett intäktskonto som 3590, inte på 8313.
• Förväxla skattekontots ränta med leverantörsränta. Kostnadsränta på skattekontot (8423) är inte avdragsgill och måste återföras i deklarationen, till skillnad från dröjsmålsränta till en leverantör.
• Ta ut ränta för tidigt. Mot ett företag utan avtalad förfallodag får räntan tas ut först 30 dagar efter fakturadatum, och mot en konsument krävs att du först krävt betalning.
• Glömma att ta ut ränta alls. Du har rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen även om du inte skrivit det på fakturan till en företagskund. Att slentrianmässigt avstå är att ge bort en intäkt du har rätt till.

Vanliga frågor om att bokföra dröjsmålsränta

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är den ersättning en säljare har rätt att ta ut när en kund betalar en faktura efter förfallodagen. Den regleras av räntelagen (1975:635) och fungerar som kompensation för att pengarna kommer in för sent. Har ni inte avtalat om en räntesats gäller lagens nivå, som är Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter.

På vilket konto bokför jag dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta du betalar för att du betalat en leverantörsfaktura för sent bokförs som en kostnad på konto 8422 Dröjsmålsräntor för leverantörsskulder. Dröjsmålsränta du tar ut av en kund som betalat för sent bokförs som en intäkt på konto 8313 Ränteintäkter från kortfristiga fordringar. Motkontot är leverantörsskulden, kundfordran eller bankkontot beroende på när betalningen sker.

Är det moms på dröjsmålsränta?

Nej. Dröjsmålsränta är momsfri eftersom den är en finansiell ersättning och inte betalning för en vara eller tjänst. Detsamma gäller påminnelseavgift, förseningsersättning och inkassoavgift. Du lägger alltså aldrig på moms på en räntefaktura, och du lyfter ingen moms när du betalar en sådan.

Hur mycket dröjsmålsränta får jag ta ut?

Har ni avtalat om en räntesats gäller den. Saknas avtal gäller räntelagens nivå, som är Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs den 1 januari och den 1 juli varje år. För perioden 1 januari till 30 juni 2026 är referensräntan 2,00 procent, vilket ger en dröjsmålsränta på 10,00 procent. Mot en annan näringsidkare får räntan normalt tas ut 30 dagar efter fakturadatum om inget annat avtalats.

Är dröjsmålsränta avdragsgill?

Dröjsmålsränta du betalar till en leverantör är en avdragsgill räntekostnad i näringsverksamheten, och dröjsmålsränta du får in från en kund är en skattepliktig intäkt. Det viktiga undantaget är kostnadsränta på skattekontot. Den bokförs på konto 8423 Räntekostnader för skatter och avgifter och är inte avdragsgill, utan ska återföras i inkomstdeklarationen.

Vad är skillnaden mellan dröjsmålsränta och förseningsersättning?

Dröjsmålsränta är en löpande ränta som räknas på skuldbeloppet per dag tills betalning sker. Förseningsersättning är ett fast belopp på 450 kr som en näringsidkare får ta ut av en annan näringsidkare eller av en myndighet när en faktura inte betalats i tid, enligt lagen om ersättning för inkassokostnader. Den får tas ut direkt vid förfall, utan påminnelse, men ersätter då rätten till påminnelse- och inkassoavgift. Båda är momsfria.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Dröjsmålsränta är en liten post, men den visar hur lätt det blir fel när bokföring, moms och skatt drar åt olika håll, till exempel räntan på skattekontot som bokförs men inte får dras av. Med Invenseit får du stöd hela vägen, från löpande bokföring till digital årsredovisning och inkomstdeklaration, med realtidsvalidering som fångar felen innan inlämning och signering med BankID. Du för enkelt över siffrorna från årsredovisningen till deklarationen och lämnar in till både Bolagsverket och Skatteverket i samma flöde. Vill du läsa mer har vi guider om att bokföra konsulttjänster och om kontantmetoden och fakturametoden. Har du frågor om just din bokföring är du välkommen att kontakta oss.