Revisionsberättelse och revisorspåteckning: komplett guide

De flesta svenska aktiebolag har ingen revisor, och för dem är hela det här ämnet en fråga om att kunna svara nej på rätt grunder. För de bolag som har revisor är revisionsberättelsen däremot en handling som måste lämnas in tillsammans med årsredovisningen, och revisorspåteckningen en mening som måste finnas på själva årsredovisningen. Den här guiden går igenom gränsvärdena för revisionsplikt, vad berättelsen innehåller enligt lag, skillnaden mot påteckningen och hur revisionsarvodet bokförs. Regelhänvisningar avser aktiebolagslagen och årsredovisningslagen i deras lydelse 2025 och 2026.

Revisionsberättelse i korthet

• Huvudregeln är revisionsplikt. Enligt 9 kap. 1 § aktiebolagslagen ska ett aktiebolag ha minst en revisor.
• Privata aktiebolag får välja bort revisorn i bolagsordningen, om de håller sig under gränsvärdena.
• Gränsvärdena är 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Mer än ett av dem, under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, ger revisionsplikt.
• Revisionsberättelsen är ett eget dokument, revisorspåteckningen är en mening på årsredovisningen.
• Berättelsen ska lämnas till styrelsen senast tre veckor före årsstämman, och årsredovisningen ska nå revisorn senast sex veckor före stämman.
• Fyra uttalanden ska med: om årsredovisningen, om fastställande, om resultatdispositionen och om ansvarsfrihet.
• En oren berättelse hindrar inte registrering, men signalen går vidare till både Bolagsverket och Skatteverket.
• Har bolaget revisor registrerad vid årets utgång krävs en revisionsberättelse för det året, även om revisionen valts bort under året.

Vad är en revisionsberättelse?

En revisionsberättelse är revisorns rapport till bolagsstämman. Enligt 9 kap. 3 § aktiebolagslagen ska revisorn granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Berättelsen är resultatet av den granskningen. Den vänder sig till aktieägarna, inte till styrelsen, och dess praktiska funktion är att ge stämman ett underlag för tre beslut: om resultat- och balansräkningen ska fastställas, om styrelsens förslag till resultatdisposition ska godkännas och om ledningen ska beviljas ansvarsfrihet.

Det är värt att notera vad revisionen inte är. Revisorn upprättar inte årsredovisningen och ansvarar inte för siffrorna, det gör styrelsen. Revisorn granskar och uttalar sig.

Vilka aktiebolag måste ha revisor?

Huvudregeln i 9 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen är att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. Undantaget i andra stycket gäller bara privata aktiebolag, och bara om det står i bolagsordningen att bolaget inte ska ha någon revisor.

Ett publikt aktiebolag måste alltså alltid ha revisor. Detsamma gäller ett privat aktiebolag som inte har fört in bestämmelsen i bolagsordningen, oavsett hur litet det är. Det är en vanlig missuppfattning att revisionsplikten faller bort automatiskt när bolaget är tillräckligt litet. Den gör den inte, det krävs ett aktivt beslut.

Gränsvärdena för revisionsplikt

Undantaget gäller inte om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

Villkor	Nivå
Medelantalet anställda	Mer än 3
Redovisad balansomslutning	Mer än 1,5 miljoner kronor
Redovisad nettoomsättning	Mer än 3 miljoner kronor

Konstruktionen är densamma som för mindre företag i årsredovisningslagen, men nivåerna är helt andra. Ett bolag kan alltså vara ett mindre företag som tillämpar K2 och samtidigt ha revisionsplikt.

Tre saker att hålla reda på:

• Mer än ett villkor krävs, alltså minst två av tre. Ett bolag som omsätter 8 miljoner kronor men har två anställda och liten balansomslutning slipper revisionsplikt.
• Båda åren räknas. Villkoret ska vara uppfyllt under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, inte i genomsnitt.
• Nystartade bolag saknar historik. Utan två avslutade räkenskapsår bakåt kan revisionen väljas bort från start, hur snabbt bolaget än växer det första året.

För moderbolag gäller gränsvärdena på koncernnivå, och vid beräkningen ska fordringar, skulder, intäkter, kostnader och internvinster mellan koncernföretagen elimineras.

Så väljer du bort revision

Att välja bort revision är en ändring av bolagsordningen. Tre steg:

1. Bolagsstämman beslutar om att ändra bolagsordningen så att det framgår att bolaget inte ska ha någon revisor.
2. Ändringen anmäls till Bolagsverket och gäller först när den är registrerad.
3. En eventuell befintlig revisor avregistreras.

Här ligger den fälla som kostar mest. Enligt sista stycket i 9 kap. 1 § gäller att om ett privat aktiebolag vid utgången av ett räkenskapsår har en revisor registrerad i aktiebolagsregistret, ska bolaget alltid ha en revisor som lämnar en revisionsberättelse för det räkenskapsåret.

Ett beslut i november får alltså ingen effekt på det räkenskapsår som avslutas den 31 december, om revisorn fortfarande står registrerad då. Bolaget behöver en revisionsberättelse för det året ändå. Vill du att bortvalet ska gälla för ett visst räkenskapsår måste registreringen vara klar före räkenskapsårets utgång.

Bolagsstämman kan för övrigt alltid besluta att utse en revisor även om bolagsordningen säger att bolaget inte ska ha någon, enligt 9 kap. 1 a §.

Vad revisionsberättelsen innehåller

Innehållet är detaljstyrt i 9 kap. 29 till 34 §§ aktiebolagslagen.

Inledningen ska enligt 29 § innehålla bolagets företagsnamn och organisationsnummer, vilken räkenskapsperiod berättelsen avser, vilket normsystem för redovisning bolaget tillämpat och revisorns etableringsort. Berättelsen ska vara undertecknad av revisorn och ange vilken dag revisionen avslutades.

Uttalandena är fyra till antalet:

Uttalande	Grund
Om årsredovisningen upprättats enligt tillämplig lag, om den ger en rättvisande bild och om förvaltningsberättelsen är förenlig med övriga delar	9 kap. 31 §
Om bolagsstämman bör fastställa balansräkningen och resultaträkningen	9 kap. 32 §
Om stämman bör besluta om dispositioner enligt förslaget i förvaltningsberättelsen	9 kap. 32 §
Om styrelseledamöterna och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet	9 kap. 33 §

Finns väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan medföra betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet ska berättelsen enligt 31 a § innehålla ett uttalande i den frågan.

Enligt 30 § ska det också anges vilket normsystem för revision som tillämpats, och i förekommande fall om revisorn har en avvikande mening, om revisionens omfattning varit begränsad eller om revisorn saknar tillräckligt underlag för att uttala sig.

Ren och oren revisionsberättelse

En ren revisionsberättelse följer standardutformningen: revisorn tillstyrker att räkningarna fastställs, att dispositionen genomförs och att ansvarsfrihet beviljas, utan anmärkningar.

En oren berättelse avviker, antingen genom ett modifierat uttalande eller genom en anmärkning. Begreppen ren och oren finns inte i lagtexten, de är branschspråk, men de motsvarar en verklig skillnad.

De vanligaste skälen till anmärkning finns i 33 och 34 §§:

• Skatter och avgifter. Revisorn ska anmärka om bolaget inte har gjort skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen, inte lämnat skattedeklarationer i tid eller inte betalat skatter och avgifter i rätt tid.
• Ersättningsskyldighet. Om en styrelseledamot eller den verkställande direktören gjort något som kan föranleda ersättningsskyldighet.
• Handlande i strid med lag eller bolagsordning, även när det inte leder till ersättningsskyldighet.

Anser revisorn att balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas ska det enligt 32 § antecknas direkt på årsredovisningen.

En oren berättelse gör inte årsredovisningen ogiltig och hindrar inte registrering hos Bolagsverket. Men den är offentlig, och en anmärkning om obetalda skatter läses av både Bolagsverket och Skatteverket.

Vad är revisorspåteckning?

Revisorspåteckningen regleras i en enda mening i 9 kap. 28 § andra stycket aktiebolagslagen: revisorn skall på årsredovisningen göra en hänvisning till revisionsberättelsen.

Det är alltså inte ett dokument utan en notering på själva årsredovisningen, normalt placerad i anslutning till styrelsens underskrifter. En vanlig formulering:

Min revisionsberättelse har lämnats den 14 maj 2026.

Erik Eriksson Auktoriserad revisor

Har bolaget flera revisorer ska de enligt 28 a § lämna en gemensam revisionsberättelse, och kravet på hänvisning gäller då samtliga revisorer.

Skillnaden mellan revisionsberättelse och revisorspåteckning

De två förväxlas ofta, men de skiljer sig i allt utom att båda kommer från revisorn.

	Revisionsberättelse	Revisorspåteckning
Vad det är	Revisorns rapport, ett eget dokument	En hänvisning på årsredovisningen
Omfattning	Flera sidor med uttalanden	En mening
Grund	9 kap. 28 till 34 §§ ABL	9 kap. 28 § andra stycket ABL
Mottagare	Bolagsstämman	Läsaren av årsredovisningen
Lämnas in	Ja, bestyrkt kopia till Bolagsverket	Följer med årsredovisningen

Kort sagt: påteckningen talar om att berättelsen finns, berättelsen innehåller vad revisorn faktiskt tycker.

Inlämning till Bolagsverket

Tidsordningen styrs av flera frister.

Steg	Frist	Kalenderårsbolag med bokslut 31 december 2025
Årsredovisningen till revisorn	Senast sex veckor före ordinarie stämma, 8 kap. 2 § ÅRL	Cirka mitten av maj 2026
Revisionsberättelsen till styrelsen	Senast tre veckor före årsstämman, 9 kap. 28 § ABL	Cirka 9 juni 2026
Bestyrkta kopior hos Bolagsverket	Inom en månad efter fastställandet, och senast sju månader efter räkenskapsårets utgång	Senast 31 juli 2026

Den sista raden rymmer två frister som ofta blandas ihop. Enmånadsregeln i 8 kap. 3 § ÅRL räknas från fastställelsedagen, medan sjumånadersgränsen i 8 kap. 6 § ÅRL mäts mot räkenskapsårets utgång och avgör när förseningsavgiften tas ut. För ett kalenderårsbolag som håller stämma den 30 juni sammanfaller de båda på den 31 juli. En tidigare stämma tidigarelägger inlämningen utan att ge någon extra marginal mot avgiften.

Har bolaget revisor ska en bestyrkt kopia av revisionsberättelsen ges in tillsammans med årsredovisningen. Fastställelseintyget på årsredovisningen ersätter den inte, de två är separata krav.

Revisionsarvodet hör till det räkenskapsår som granskas, inte till det år fakturan kommer. Därför bokas det upp i bokslutet. Med ett beräknat arvode på 35 000 kronor:

Konto	Debet	Kredit
6420 Ersättningar till revisor	35 000 kr
2992 Beräknat arvode för revision		35 000 kr

När fakturan kommer året därpå vänds skulden och momsen tas upp:

Konto	Debet	Kredit
2992 Beräknat arvode för revision	35 000 kr
2641 Debiterad ingående moms	8 750 kr
2440 Leverantörsskulder		43 750 kr

Blir det verkliga arvodet ett annat än det beräknade justeras skillnaden mot 6420 i det år fakturan kommer.

Vanliga misstag att undvika

• Att tro att revisionsplikten faller bort automatiskt. Den gör den inte. Utan en bestämmelse i bolagsordningen gäller huvudregeln, oavsett storlek.
• Att välja bort revisionen för sent. Står revisorn registrerad vid räkenskapsårets utgång krävs en revisionsberättelse för det året.
• Att räkna gränsvärdena som ett genomsnitt. Villkoren ska vara uppfyllda under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren.
• Att blanda ihop gränsvärdena med K2-gränserna. Revisionsplikten mäts mot 3 anställda, 1,5 och 3 miljoner kronor. Mindre företag enligt årsredovisningslagen mäts mot 50 anställda, 40 och 80 miljoner kronor.
• Att glömma revisorspåteckningen. Berättelsen kan vara klar utan att hänvisningen förts in på årsredovisningen, och då saknas ett lagkrav.
• Att lämna in årsredovisningen utan revisionsberättelsen. Har bolaget revisor ska båda in, i bestyrkt kopia.
• Att hålla stämma för tidigt. Berättelsen ska vara hos styrelsen senast tre veckor före stämman, vilket i sin tur förutsätter att revisorn fick årsredovisningen sex veckor före.
• Att kostnadsföra revisionsarvodet fel år. Arvodet hör till det granskade året och bokas upp i bokslutet, normalt mot 2992.
• Att se en anmärkning som en formalitet. En anmärkning om obetalda skatter är offentlig och läses av fler än revisorn.

Vanliga frågor om revisionsberättelse

Behöver mitt aktiebolag revisor?

Huvudregeln i 9 kap. 1 § aktiebolagslagen är att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. Ett privat aktiebolag får dock ange i bolagsordningen att det inte ska ha någon revisor. Undantaget faller bort om bolaget uppfyller mer än ett av tre villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: medelantalet anställda över 3, balansomslutning över 1,5 miljoner kronor och nettoomsättning över 3 miljoner kronor. Ett nystartat bolag saknar två räkenskapsår bakåt och kan därför välja bort revision från start, oavsett hur snabbt det växer det första året.

Vad är skillnaden mellan revisionsberättelse och revisorspåteckning?

Revisionsberättelsen är revisorns rapport, ett eget dokument på flera sidor med uttalanden om årsredovisningen, om fastställande av resultat- och balansräkningen, om resultatdispositionen och om ansvarsfrihet för styrelsen. Revisorspåteckningen är en enda mening på själva årsredovisningen som hänvisar till revisionsberättelsen. Kravet på påteckningen står i 9 kap. 28 § andra stycket aktiebolagslagen. Påteckningen ersätter alltså inte berättelsen, den talar om att den finns och var läsaren hittar revisorns uttalanden.

Vad är en oren revisionsberättelse?

En oren revisionsberättelse är en berättelse som avviker från standardutformningen, antingen genom att revisorn modifierar något av sina uttalanden eller genom att en anmärkning lämnas. Vanliga skäl till anmärkning är att bolaget inte har gjort skatteavdrag, inte har lämnat skattedeklarationer i tid eller inte har betalat skatter och avgifter i rätt tid. Revisorn ska också anmärka om en styrelseledamot eller den verkställande direktören kan bli ersättningsskyldig eller har handlat i strid med lagen eller bolagsordningen. En oren berättelse är inte ogiltig och hindrar inte att årsredovisningen registreras, men Bolagsverket och Skatteverket får en kopia av signalen.

Kan jag lämna in årsredovisningen digitalt utan revisor?

Ja. Digital inlämning till Bolagsverket förutsätter inte att bolaget har revisor. Har bolaget ingen revisor består inlämningen av årsredovisningen med fastställelseintyg, och någon revisionsberättelse finns då inte att bifoga. Har bolaget revisor ska en bestyrkt kopia av revisionsberättelsen lämnas in tillsammans med årsredovisningen, och den kan också lämnas digitalt.

Hur väljer jag bort revision i bolaget?

Det görs genom en ändring av bolagsordningen, där det anges att bolaget inte ska ha någon revisor. Ändringen beslutas av bolagsstämman och ska anmälas till och registreras hos Bolagsverket. Har bolaget en revisor sedan tidigare behöver den också avregistreras. En viktig detalj: har bolaget en revisor registrerad i aktiebolagsregistret vid utgången av ett räkenskapsår ska bolaget enligt 9 kap. 1 § aktiebolagslagen ändå ha en revisor som lämnar revisionsberättelse för det året. Beslutet får alltså inte effekt bakåt.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

De allra flesta mindre aktiebolag har ingen revisor, och för dem är vägen från bokslut till inlämnad årsredovisning kort. Med Invenseit gör du din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) i samma flöde, med realtidsvalidering som fångar fel innan inlämning och signering med BankID. Har bolaget revisor fungerar flödet lika bra, revisionsberättelsen lämnas då in tillsammans med årsredovisningen. Vill du läsa vidare har vi en guide om digital årsredovisning och en checklista för bokslut steg för steg. Är du osäker på om ditt bolag har revisionsplikt är du välkommen att kontakta oss.