Fastställelseintyg: vad det är och hur du skriver det

Fastställelseintyget är fyra rader text, och det är de fyra raderna som avgör om årsredovisningen räknas som inlämnad. Saknas de, eller är de fel formulerade, behandlar Bolagsverket handlingen som ofullständig och förseningsavgiften löper vidare. Den här guiden går igenom exakt vad intyget ska innehålla enligt lagen, vem som får skriva under, vilket datum som gäller och hur det fungerar vid digital inlämning, med en färdig formuleringsmall. Regelhänvisningar avser årsredovisningslagen och aktiebolagslagen i deras lydelse 2025 och 2026.

Fastställelseintyg i korthet

• Kravet står i 8 kap. 3 § årsredovisningslagen och gäller alla aktiebolag.
• Tre uppgifter måste med: att resultat- och balansräkningen har fastställts, fastställelsedagen, och stämmans beslut om vinst eller förlust.
• En person räcker. En styrelseledamot eller den verkställande direktören, inte hela styrelsen.
• Datumet är stämmodagen, inte dagen då årsredovisningen skrevs under.
• Ett saknat intyg kan kosta lika mycket som en utebliven årsredovisning. Enligt 8 kap. 5 § utlöses förseningsavgift även när intyget saknas, och rättar bolaget inte bristen efter föreläggande blir avgiften densamma.
• Avgiften är 7 500 kronor för ett privat aktiebolag och 15 000 kronor för ett publikt, och kan tas ut i tre omgångar.
• Digitalt gäller samma krav, men underskriften får vara elektronisk enligt 8 kap. 3 a §.
• Intyget skrivs på kopian, inte på originalet som stannar hos bolaget.

Vad intyget är och var det ska stå

Ett fastställelseintyg är ett bevis som tecknas på den kopia av årsredovisningen som skickas till Bolagsverket. Lagtexten i 8 kap. 3 § första stycket 1 årsredovisningslagen är kort:

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

Notera ordet kopian. Originalet av årsredovisningen, med samtliga styrelseledamöters underskrifter, stannar hos bolaget. Det som lämnas in är en bestyrkt kopia, och det är på den kopian intyget skrivs. Vid digital inlämning jämställs ett elektroniskt original med en bestyrkt kopia, vilket framgår av sista stycket i samma paragraf.

Varför Bolagsverket kräver det

Bolagsverket registrerar inte årsredovisningar för att arkivera dem, utan för att offentliggöra dem. En årsredovisning blir en offentlig handling som banker, leverantörer och köpare förlitar sig på. Då måste det gå att veta att siffrorna faktiskt är beslutade och inte bara ett utkast från styrelsen.

Det är precis den funktionen intyget fyller. Styrelsen upprättar årsredovisningen, men det är bolagsstämman som enligt 7 kap. 11 § aktiebolagslagen beslutar om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, och om ansvarsfrihet. Intyget är beviset på att det beslutet är fattat.

Utan intyget vet Bolagsverket bara att någon har skrivit ihop en årsredovisning. Därför behandlas en årsredovisning utan giltigt intyg som om den inte hade lämnats in alls.

Vad som ska stå i intyget

Lagen kräver tre uppgifter. Bolagsverket lägger i praktiken till en fjärde, att kopian överensstämmer med originalet, vilket följer av att det är en bestyrkt kopia som ska ges in.

Uppgift	Grund
Att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts	8 kap. 3 § ÅRL
Fastställelsedagen	8 kap. 3 § ÅRL
Bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust	8 kap. 3 § ÅRL
Att kopian överensstämmer med originalet	Kravet på bestyrkt kopia, 8 kap. 3 § ÅRL

En formulering som täcker alla fyra kan se ut så här:

Fastställelseintyg

Undertecknad styrelseledamot i Exempelbolaget AB, 556000-0001, intygar dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, dels att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på årsstämma den 12 maj 2026.

Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till resultatdisposition i förvaltningsberättelsen.

Göteborg den 12 maj 2026

Anna Andersson Styrelseledamot

Intyget ska vara skrivet på svenska. Det placeras normalt först i den inlämnade handlingen eller sist efter underskrifterna, och det spelar ingen roll vilket, så länge det finns med och går att läsa.

Vem undertecknar intyget

En styrelseledamot eller den verkställande direktören, och det räcker med en av dem. Det är en viktig skillnad mot själva årsredovisningen, som ska skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av den verkställande direktören om en sådan finns.

Två fällor är vanliga:

• Styrelsesuppleanter. En suppleant som inte har trätt in i en ledamots ställe är inte styrelseledamot och kan inte underteckna intyget.
• Ändringar som inte har anmälts. En ändring i styrelsens sammansättning får enligt 8 kap. 13 § aktiebolagslagen verkan först från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket, eller från den senare dag som beslutet anger. En nyvald ledamot som bolaget ännu inte har anmält kan därför inte underteckna. Anmälan behöver däremot inte vara färdigbehandlad, det räcker att den har kommit in, så bolaget behöver inte vänta på registreringsbeviset.

En redovisningskonsult eller revisor kan alltså inte skriva under fastställelseintyget, oavsett hur mycket av arbetet de utfört.

Datumen: årsstämma, underskrift och inlämning

Tre datum hänger ihop och ska komma i rätt ordning.

Händelse	Frist	Kalenderårsbolag med bokslut 31 december 2025
Årsredovisningen skrivs under av styrelsen	Före stämman	Till exempel april 2026
Årsstämma, resultat- och balansräkningen fastställs	Senast sex månader efter räkenskapsårets utgång	Senast 30 juni 2026
Bestyrkt kopia hos Bolagsverket	Inom en månad efter fastställandet, och senast sju månader efter räkenskapsårets utgång	Senast 31 juli 2026

Fastställelsedagen i intyget är alltid stämmodagen. Den kan inte ligga före det datum då styrelsen skrev under årsredovisningen, eftersom stämman inte kan fastställa något som ännu inte upprättats. Ett intyg daterat före styrelsens underskrift är ett av de säkraste sätten att få tillbaka handlingen.

Två frister löper parallellt och blandas ofta ihop. Enmånadsregeln i 8 kap. 3 § räknas från fastställelsedagen, medan förseningsavgiften enligt 8 kap. 6 § mäts mot räkenskapsårets utgång och tas ut först om handlingarna inte kommit in inom sju månader, alltså senast den 31 juli för ett kalenderårsbolag. En tidig stämma tidigarelägger därför inlämningen utan att ge någon extra marginal mot avgiften. Håller bolaget stämma den 30 juni sammanfaller de båda fristerna, och då återstår bara en månad.

Det finns en ventil för bolag som inte hinner. Skjuter stämman upp beslutet om fastställelse till en fortsatt bolagsstämma enligt 7 kap. 14 § andra stycket aktiebolagslagen, anmäler det för registrering enligt tredje stycket i samma paragraf inom sjumånadersfristen, betalar registreringsavgiften och ger in en skriftlig försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, tas förseningsavgift enligt 8 kap. 6 § första stycket årsredovisningslagen ut först om handlingarna inte kommit in inom nio månader. Undantaget förutsätter att bolaget har revisor, så för ett litet bolag som valt bort revision är sjumånadersgränsen absolut.

Har bolaget revisor ska dessutom en bestyrkt kopia av revisionsberättelsen ges in tillsammans med årsredovisningen. Fastställelseintyget ersätter inte den.

Fastställelseintyg vid digital inlämning

Kravet är identiskt vid digital inlämning. Det som skiljer är formen för underskriften.

Enligt 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen får handlingarna överföras elektroniskt till Bolagsverket, och ett intyg om fastställelse får undertecknas med en elektronisk underskrift. I praktiken sker det med BankID.

Flödet ser normalt ut så här. Den som förbereder inlämningen anger vem som ska intyga, alltså en styrelseledamot eller verkställande direktör, tillsammans med personnummer och e-postadress. Den personen får en länk, signerar fastställelseintyget med BankID och skickar därmed in handlingarna.

Två fördelar är värda att nämna. Underskriften behöver inte samlas in fysiskt, vilket brukar vara det som drar ut på tiden i bolag där ledamöterna sitter på olika orter. Och eftersom systemet vet vem som är registrerad ledamot fångas felet med obehörig undertecknare innan inlämningen i stället för efter.

Resultatdispositionen i intyget

Den tredje lagkravsuppgiften, stämmans beslut beträffande vinst eller förlust, är den som formuleras mest olika i praktiken. Två varianter fungerar.

Den första är att hänvisa till förvaltningsberättelsen, som i mallen ovan: stämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till resultatdisposition. Det förutsätter att stämman verkligen följde förslaget.

Den andra är att skriva ut beslutet i intyget, vilket är nödvändigt om stämman beslutade något annat än vad styrelsen föreslog:

Årsstämman beslutade att av de till förfogande stående vinstmedlen om 620 000 kronor lämna utdelning med 60 000 kronor och balansera 560 000 kronor i ny räkning.

Beslutet ska sedan bokföras, och det sker i två steg. Ta ett bolag där de till förfogande stående vinstmedlen om 620 000 kronor består av 380 000 kronor balanserat från tidigare år och 240 000 kronor i årets resultat.

Det första steget har ingenting med stämman att göra. Vid ingången av det nya räkenskapsåret förs årets resultat om till föregående års resultat, så att konto 2099 står tomt för det nya året medan det gamla resultatet ligger kvar i avvaktan på stämmans beslut.

Konto	Debet	Kredit
2099 Årets resultat	240 000 kr
2098 Vinst eller förlust från föregående år		240 000 kr

Det andra steget är stämmans beslut. Utdelningen om 60 000 kronor blir en skuld till aktieägarna och resten förs till balanserad vinst:

Konto	Debet	Kredit
2098 Vinst eller förlust från föregående år	240 000 kr
2898 Outtagen vinstutdelning		60 000 kr
2091 Balanserad vinst eller förlust		180 000 kr

Konto 2091 går därmed från 380 000 till 560 000 kronor, alltså precis det belopp som stämman balanserade i ny räkning. Beslutar stämman i stället att inte lämna någon utdelning utgår raden för 2898 och hela beloppet krediteras 2091.

När dispositionen är bokförd ska konto 2098 vara nollställt. Står det kvar ett saldo där har dispositionen inte bokförts, och då stämmer inte heller det egna kapitalet i nästa årsredovisning.

Vanliga misstag att undvika

• Intyget saknas helt. Vanligast av alla, och det som enligt 8 kap. 5 § utlöser förseningsavgift precis som en utebliven årsredovisning.
• Fastställelsedagen saknas. Att skriva att räkningarna fastställts utan att ange när uppfyller inte kravet.
• Fel datum. Fastställelsedagen är stämmodagen, inte dagen då årsredovisningen undertecknades och inte dagen då den skickades in.
• Datum före styrelsens underskrift. Logiskt omöjligt, och fångas av handläggaren.
• Uppgift om vinstdispositionen saknas. Det tredje lagkravet glöms ofta bort när mallen bara nämner fastställelse och datum.
• Fel undertecknare. Suppleant som inte trätt in, en nyvald ledamot vars tillträde ännu inte anmälts, eller bolagets redovisningskonsult.
• Bestyrkandet saknas. Att kopian överensstämmer med originalet behöver framgå, eftersom det är en bestyrkt kopia som ska ges in.
• Årsstämma hållen för sent. Hålls stämman efter sexmånadersgränsen hinner inte handlingarna in i tid, hur snabbt intyget än skrivs.
• Intyg på originalet i stället för kopian. Originalet stannar hos bolaget, intyget hör till den inlämnade kopian.

Kostnaden för dessa fel är konkret. Förseningsavgiften enligt 8 kap. 6 § är 7 500 kronor för ett privat aktiebolag och 15 000 kronor för ett publikt. Kommer handlingarna inte in inom två månader efter underrättelsen tillkommer enligt 8 kap. 6 a § en ny avgift på samma belopp, och därefter ytterligare en på 15 000 respektive 30 000 kronor. För ett privat aktiebolag kan notan alltså bli 30 000 kronor.

En sak mildrar bilden, och den är värd att känna till. Har handlingarna kommit in i tid men saknar intyget, är det enligt 8 kap. 8 § årsredovisningslagen en brist som lätt kan rättas till. Då får avgiften tas ut först om Bolagsverket har underrättat bolaget om bristen och bolaget inte rättar den inom den tid som underrättelsen anger. Den som svarar på föreläggandet slipper alltså avgiften, medan den som låter det ligga betalar fullt ut.

Vanliga frågor om fastställelseintyg

Vad är ett fastställelseintyg?

Ett fastställelseintyg är en kort text på kopian av årsredovisningen där en styrelseledamot eller den verkställande direktören intygar att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på bolagsstämman. Kravet står i 8 kap. 3 § årsredovisningslagen. Intyget ska också ange fastställelsedagen och vad stämman beslutade om bolagets vinst eller förlust. Utan intyget räknas årsredovisningen inte som komplett hos Bolagsverket, och bolaget riskerar förseningsavgift på samma sätt som om årsredovisningen aldrig lämnats in.

Vem ska skriva under fastställelseintyget?

En styrelseledamot eller den verkställande direktören. Det framgår direkt av 8 kap. 3 § årsredovisningslagen. Det räcker med en person, till skillnad från själva årsredovisningen som ska skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av verkställande direktören om en sådan finns. Den som skriver under måste faktiskt inneha rollen, och en ändring i styrelsen får enligt 8 kap. 13 § aktiebolagslagen verkan först när anmälan om ändringen kommit in till Bolagsverket. En styrelsesuppleant som inte trätt in i en ledamots ställe kan alltså inte underteckna.

Vilket datum ska stå på fastställelseintyget?

Fastställelsedagen, alltså det datum då bolagsstämman fastställde resultaträkningen och balansräkningen. Det är samma dag som årsstämman hölls. Datumet får inte vara tidigare än det datum då årsredovisningen skrevs under av styrelsen, eftersom stämman inte kan fastställa en handling som ännu inte finns. Det bör inte heller ligga senare än sex månader efter räkenskapsårets utgång, eftersom årsstämman enligt 7 kap. 10 § aktiebolagslagen ska hållas inom den tiden. Hålls stämman ändå senare är fastställelsen giltig, men bolaget riskerar förseningsavgift.

Behövs fastställelseintyg vid digital inlämning?

Ja. Kravet är detsamma oavsett om årsredovisningen lämnas in digitalt eller på papper. Skillnaden är formen för underskriften. Enligt 8 kap. 3 a § årsredovisningslagen får ett intyg om fastställelse undertecknas med en elektronisk underskrift, i praktiken med BankID. Vid digital inlämning fyller den som förbereder inlämningen i uppgifterna om den styrelseledamot eller verkställande direktör som ska intyga, varefter den personen signerar och skickar in.

Vad händer om fastställelseintyget är fel formulerat?

Bolagsverket registrerar inte årsredovisningen utan skickar ett föreläggande om komplettering, och handlingarna räknas som inkomna först när det kompletta materialet finns på plats. Det är inte en formalitet: enligt 8 kap. 5 § årsredovisningslagen ska förseningsavgift betalas både när årsredovisningen inte ges in och när den saknar ett sådant intyg. Kommer kompletteringen in efter sjumånadersgränsen tas avgiften ut, 7 500 kronor för ett privat aktiebolag och 15 000 kronor för ett publikt.

Förenkla bokföring, bokslut och deklaration med Invenseit

Fastställelseintyget är det sista steget i en lång kedja, och det är ett dåligt ställe att fastna på. Invenseit skapar intyget åt dig med rätt formulering, hämtar fastställelsedagen från stämmouppgifterna och kontrollerar att den som ska signera faktiskt är registrerad som styrelseledamot eller verkställande direktör innan inlämningen går iväg. Signeringen sker med BankID och handlingarna skickas digitalt till Bolagsverket. Du gör din digitala årsredovisning och din inkomstdeklaration (INK2) i samma flöde, med realtidsvalidering som fångar fel innan inlämning. Vill du läsa vidare har vi en guide om digital årsredovisning och en checklista för bokslut steg för steg. Har du frågor om just din inlämning är du välkommen att kontakta oss.